Clas Ramerts blogg

I min verksamhet och på forumet kommer ofta frågor om hur man skall kunna minska skatten genom att bilda bolag utomlands.

Enligt min mening finns det tre saker man i den här situationen omedelbart skall tänka på, nämligen

att det utländska bolaget kan anses ha fast driftställe i Sverige,

att det utländska bolaget kan falla under CFC-beskattningen och

att armlängdsprincipen måste upprätthållas mellan närstående svenska och utländska bolag.

Det finns naturligtvis också mycket annat att tänka på men de flesta planer på att sänka skatten genom bolag utomlands stupar på någon av dessa tre.

I de nya 3:12-reglerna får, som jag tidigare "bloggat" om, löneunderlaget mycket stor betydelse för beskattningen av fåmansföretag. För att lönebaserat utrymme skall få utnyttjas för utdelningar under 2006, krävs dock att vissa löneuttag görs under 2005. I annat fall försvinner det mycket värdefulla löneunderlaget helt!

Skatteutskottet har gjort vissa ändringar i den lagtext som föreslogs i propositionen. Det gäller bl.a. lönekravet. Efter skatteutskottets ändring lyder den kritiska bestämmelsen (57 kap. 19 § - min understrykning och fetstil):

De nya 3:12 reglerna är nu ganska väl kända. De skall träda i kraft den 1 januari 2006. Skatteutskottet behandlar dem idag och kan möjligen göra mindre justeringar. Reglerna har knappast blivit enklare. Här följer inte någon egentlig redogörelse för reglernas innehåll. Det finns många andra som gjort. Jag vill bara göra några reflexioner.

De nya bestämmelserna gynnar företag med stora lönesummor, dvs. företag med många anställda. De små företagen får som en liten, klen tröst ta ut utdelning som inkomst av kapital upp till 1,5 inkomstbasbelopp utan krav på löneuttag.

Utdelning inom "utdelningsbart utrymme", som till stora delar byggs upp av löneunderlag, beskattas endast med 20 %.

Det finns dock ett viktigt villkor. Minst en av ägarna måste ta ut en väl tilltagen lön för att han och övriga delägare skall kunna tillgodogöra sig löneunderlaget.Så här lyder reglen (nya 57 kap. 19 § enligt förslaget i propositionen):

"Lönebaserat utrymme skall beräknas bara om andelsägaren eller någon i
närståendekretsen enligt 56 kap. 5 § under året före beskattningsåret fått sådan
kontant ersättning som avses i 17 § första och andra styckena från företaget
och dess dotterföretag med ett belopp som sammanlagt inte understiger det lägsta
av
- sex inkomstbasbelopp med tillägg för fem procent av den sammanlagda kontanta
ersättningen i företaget och i dess dotterföretag, och
- femton inkomstbasbelopp."

Ett inkomstbasbelopp är 2005 lika med 43 300 kr.

Observera att hela löneunderlaget 2006 försvinner om ovanstående krav inte uppfylls under 2005! Om inte tillräckligt stor lön tas ut under december 2005 kan således hela löneunderlaget försvinna.

I dagarna har en dom från Kammarrätten i Stockholm (meddelad 2005-11-14 mål nr. 5318-04) rörande vinst på poker rönt stor uppmärksamhet i media.

Det rörde sig om en professionell spelare som livnärt sig och sin familj på vinster från bl.a. poker.

I länsrätten förlorade spelaren och det utdömdes t.o.m. skattetillägg. I kammarrätten hade Skatteverket ändrat uppfattning och medgivit att pokervinsterna var skattefria, eftersom vinst från pokerspel anordnat för allmänheten eller annars i förvärvssyfte anses vara lotteri. Vinster från lotteri är skattefria vid inkomsttaxeringen. Kammarrätten gav spelaren skattefrihet för pokervinsterna.

Skatter.se besöks av många företagare med stort intresse för just internet och elektroniska tjänster. Därför kan det vara av särskilt intresse att något redogöra för de regler som gäller för mervärdesskatt på elektroniska tjänster.

Inom den Europeiska Unionen har man som huvudprincip samma regler för mervärdesskatt oavsett land. Alla länder är nämligen skyldiga att i sin egen lagstiftning följa det sjätte mervärdesskattedirektivet. Det skall dock i samma andetag sägas att direktivet på en mängd punkter tillåter nationella variationer. Med anledning av den explosionsartade utvecklingen av tjänster på internet ändrades det sjätte mervärdesskattedirektivet 2002 för att åstadkomma en likartad beskattning av elektroniska tjänster inom hela EU. Sverige implementerade direktivet i svensk lagstiftning under 2003. Införandebestämmelserna är mycket märkliga. Det beror på att ett av EU:s länder först vägrade godta direktivet. För att få enighet beslöts då att direktivet bara skulle gälla under tre år fr.o.m. 1 juli 2003. Under tiden fram till 2006 skall frågorna utredas. Eventuellt kommer en förlängning att ske.   Detta har medfört att ändringarna i den svenska lagstiftningen bara skall gälla så länge som artikel 1 i direktivet gäller. Under 2006 kan alltså stora förändringar komma att ske men det kan också hända att reglerna permanentas.

Vad menas då med elektroniska tjänster?

I lagtexten talas om ”elektroniska tjänster, såsom tillhandahållande av

a. webbplatser och härbärgering av sådana samt distansunderhåll av programvara och utrustning,

b. programvara och uppdatering av denna,

c. bilder, texter och uppgifter samt databasåtkomst,

d. musik, filmer och spel, inbegripet hasardspel och spel om pengar, samt politiska, kulturella, konstnärliga, idrottsliga, vetenskapliga eller underhållningsbetonade sändningar eller evenemang, och

I Dagens Industri har det varit en het debatt kring Magnus Ugglas oväntade upptaxering för förmögenhetsskatt. Han trodde att hans aktier i det egna bolaget vara förmögenhetsskattefria tillgångar men Skatteverket har annan uppfattning. Hur hänger detta ihop?

Aktier i onoterade bolag är oftast fria från förmögenhetsskatt. Detta känner de flesta företagare till. Detta är dock inte så enkelt som många tror.

I huvudsak gäller följande. Enligt lagen om statlig förmögenhetsskatt 3 § 5 punkten är onoterade aktier skattpliktiga tillgångar! Detta förvånar säkert många men är alltså huvudregeln i den mycket krångligt skrivna lagen om statlig förmögenhetsskatt.

Nu har vi glädjen att hälsa jur. dr Stefan Olsson välkommen som  ny skribent på skatter.se!

Köp av underskottsavdrag, eller som det tidigare kallades förlustavdrag, innebär att Du köper ett aktiebolag som gått med förlust – ett förlustbolag. Därefter utnyttjar Du förlusterna mot vinster i Din egen verksamhet på något sätt. Detta kan bli en mycket bra affär för såväl säljare som köpare. Här finns dock inte bara möjligheter. Det finns också många fällor.

Historiens största säljare av underskottsavdrag i Sverige torde vara svenska staten i form av de helägda statliga varven under 1980-talet. Det är allmänt känt att de anslag Riksdagen beviljade inte räckte och varven sålde förlustbolag vars huvudsakliga värde var förlustavdrag. Trots den legitimitet som förfarandet skapade för överlåtelser av förlustbolag, finns ett mycket komplicerat regelverk som träder i kraft när förlustbolag byter ägare. Det finns även restriktioner för det fall ett förlustbolag köper ett vinstbolag. I lagen talas om ”ägarförändringar”.

Då och då och stöter jag på handels - eller kommanditbolag som investerat i aktier eller fordringsrätter.  Vanligtvis är detta synnerligen oklokt!

När jag nedan talar om handelsbolag menar jag svenska handelsbolag inklusive svenska kommanditbolag. Med delägarrätter avser jag aktier o.d. (se IL 48 kap. 2 §).

Kapitalvinster som handelsbolaget gör skall alltid tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet. För en delägande, fysisk person är detta rent förödande. Om han i stället ägt aktierna själv skulle vinsten tagits upp i inkomstslaget kapital till endast 30 % skatt. Om 3:12 reglerna är tillämpliga, skulle beskattningen blivit högre men inte så hög som när kapitalvinsten i sin helhet skall tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet.

En annan svårsmält regel är följande.

Om det uppkommer en kapitalförlust, får den ofta inte dras av till mer än 70 % (IL 48 kap. 27 och 24 §§). Riskkapitalbolagen har ofta arbetat med handelsbolag. Det är för mig oförståeligt med tanke på att kapitalförluster faktiskt ofta inträffar!

En kapitalförlust på en delägarrätt eller fordringsrätt som betingats av handelsbolagets rörelse får dock dras av i sin helhet. Det kan t.ex. röra sig om aktier i en återförsäljare av handelsbolagets produkter. Näringsbetingade innehav kan därför försvaras i vissa fall. Se dock nedan!

Det första medlemsmejlet har gått ut!

Det har tagit lite tid men nu har vi avancerat så långt med sidan att medlemskontakterna kommit igång. I medlemsmejlen sammanfattar vi viktiga händelser på sidan för att Du som medlem skall kunna hålla Dig uppdaterad på ett lättare sätt. Någon gång kan det också hända att vi där publicerar något som vi bara vill sprida till medlemmarna. Tanken är att medlemsmejlen skall komma ut ungefär 10 gånger per år.

Men medlemsmejlet går inte ut till alla medlemmar! Det går bara ut till dem som vid medlemsanmälan fyllde den kryssruta som anger att medlemmen vill ha medlemsmejl från oss.

Pensionsstiftelser är inte skattskyldiga till inkomstskatt utan till avkastningsskatt. Den sistnämnda skatten är inte beroende av en pensionsstiftelses verkliga avkastning utan av statslåneräntan. Pensionsstiftelser kan därför vara intressanta från skatteplaneringssynpunkt.

Sedan gammalt finns i lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag (HBL) en bestämmelse (3 kap. 2 §) som innebär att stiftelser och ideella föreningar inte får vara komplementärer i kommanditbolag.

Per 1 juli har införts en ny paragraf i HBL (1 kap. § 2 a) som innebär ett totalförbud för pensionsstiftelser att investera i handels- och kommanditbolag. Märkligt nog är bestämmelsen införd i HBL och inte i lag (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. (tryggandelagen), som är den lag som reglerar pensionsstiftelser. HBL behandlar givetvis endast svenska handels- och kommanditbolag. Det innebär enligt min mening att förbudet inte innefattar investeringar i utländska motsvarigheter till handels- och kommanditbolag. På engelska benämns dessa ofta ”partnerships”. Möjligheten att investera i utländska partnerships gäller dock endast så länge som pensionsstiftelsen inte kommer i konflikt med någon bestämmelse i tryggandelagen.

Om Du vill köpa ett förlustbolag eller sälja ett, kan Du skriva några rader på forumet. Se rubriken "Köp och sälj förlustbolag". Det finns visserligen ett omfattande regleverk kring utnyttjande av underskottsavdrag efter ett ägarbyte. Det gäller de s.k. koncernbidrags- och beloppsspärrarna. Men ge inte upp! Ofta går det faktiskt att uppfylla regelverket. Om det lyckas, blir det mycket lönsamt för både köpare och säljare.

Hur undgår man det svenska skatteoket totalt? Enbart en utflyttning räcker inte alltid. En "väsentlig anknytning" kan finnas kvar.

Den som flyttar till ett annat land måste anmäla det till den svenska folkbokföringen och göra en motsvarande anmälan om inflyttning i det andra landet enligt det landets lagar. Den som efter utflyttningen trots ändrad folkbokföring har kvar "väsentlig anknytning" till Sverige skall som huvudprincip fortfarande beskattas i Sverige.

I affärstidningarna ser vi dagligen noteringar av olika optioner. Det är också vanligt att man använder optioner i olika belöningssystem i företagen. Inte sällan finner man optioner vara viktiga inslag i skatteplaneringen. Men hur beräknas egentligen värdet av en option?

Marknaden liksom Skatteverket brukar använda Black and Scholesmodellen vid värdering av optioner. Genom den här länken får Du information om modellen och dess upphovsmän http://bradley.bradley.edu/~arr/bsm/model.html

Under senare tid har jag mer och mer blivit varse att papper kommer bort hos Skatteverket. Ofta är det hela deklarationer som försvinner. Det är egentligen inte så konstigt med tanke på den enorma mängd papper som kommer in till Skatteverket varje dag. Detta kan dock förorsaka problem för den skattskyldige .

Om en deklaration försvinner får den skattskyldige betala förseningsavgift, om han inte kan bevisa att han lämnat in sin deklaration. Nu rör sig förseningsavgifterna inte om så stora belopp. Därför tycker jag att deklarationer fortfarande kan skickas på vanligt sätt.

Utländska kapitalförsäkringar eller k-försäkrningar är ibland alldeles utmärkta! Det är också de närbesläktade kapitalpensionsförsäkringarna, som jag behandlade i en blog 2005-06-02. Ibland används dock utländska k-försäkringar för mycket aggressiv skatteplanering. Ofta är denna planering mindre välbetänkt.

Kan man flytta utomlands och sedan sälja sitt företag med låg, eller ingen, vare sig svensk eller utländsk beskattning?

För de flesta ideella föreningar och trossamfund är finansieringen av verksamheten ett problem. Det är svårt att få in pengar på frivillig väg och det gäller att se till så att man inte blir beskattad i onödan.

Medlemsavgifter och frivilliga gåvor torde alltid vara skattefria men naturligtvis betalas de med medlemmarnas och sympatisörernas redan beskattade pengar.

2002 och 2003 infördes nya regler för försäljning av skalbolag. Trots att reglerna varit i kraft några år, är många rådgivare inte på det klara med hur lätt ”vanliga aktieförsäljningar” kan få katastrofala följder.

Nu har det hänt igen! I min verksamhet stöter jag gång på gång på fenomenet att en affärsjurist skrivit avtal utan att fundera över skattekonsekvenserna.

För att komma överens kan det vara frestande att acceptera att ersättningen för en servitutsrätt eller annan delavyttring av fastighet delas upp på flera år. Det tråkiga är bara att beskattningen skall ske avyttringsåret - innan klienten fått pengar till att betala skatten! Det är möjligt att få uppskov enligt skattebetalningslagen men högst två år! Vad skall klienten ta sig till?

Skatter. se är en ny sajt som ännu inte funnit sina former. Så länge som sajten är ny och frågorna få, kommer vi att ge snabba och förhoppningsvis bra svar på alla frågor. Ta chansen och ställ Dina frågor på Forumet nu! 

För att skriva krävs medlemsskap, vilket är gratis. Du kan vara anonym genom att anmäla ett smeknamn (pseudonym), om Du vill. Anmäl Dig och utnyttja medlemsförmånen att få fråga kostnadsfritt!

Den 1 juli kommer en kraftigt förhöjd avgift på DVD- och CD-skivor. Köp i tid! Mer information finner Du genom att följa nedanstående länkar:

Aftonbladet

Riksdagen: Skärpt upphovsrätt ska stoppa olaglig kopiering från Internet

Att arbeta utomlands kan bli mycket lönsamt i vissa fall.

För en tid sedan avgjordes ett intressant fall i Regeringsrätten rörande en man som för svenskt företags räkning arbetat på Irland under några år. Enligt irländska regler (de s.k. ”remittance-reglerna” beskattas den som under en begränsad tid vistas på Irland endast för inkomst som förs in i landet. En inkomst anses ha förts in till Irland (remitterats) om den betalas ut där, vidarebefordras till eller på annat sätt överförs till Irland. Mannen fick en del av sin lön utbetald i Sverige och en del utbetald på Irland.

”Internare” eller intern aktieöverlåtelse är uttryck som brukar användas för en ganska vanligt förekommande transaktion. Den består i att en fysisk person överlåter aktierna i det bolag där han själv arbetar till ett annat av honom själv ägt aktiebolag. Enligt de s.k. 3:12-reglerna skall hälften av den kapitalvinst som då uppstår tas upp i inkomstslaget kapital och hälften i inkomstslaget tjänst. I inkomstslaget tjänst behöver säljaren dock inte ta upp mer än 100 basbelopp. Att överlåta sitt bolag till ett annat av säljaren ägt bolag är i högre inkomstlägen mycket förmånligt jämfört med att ta ut lön ur företaget. I rapporten Reformerad ägarbeskattning föreslås vissa förändringar i fåmansföretagsbeskattningen. Bl.a. skall hela kapitalvinsten vid försäljning av s.k. 3:12-aktier beskattas i inkomstslaget tjänst till den del den överstiger det s.k. gränsbeloppet, om förslaget antas. Det skall dock samtidigt sägas att ingen ändring föreslås vad gäller regeln att högst 100 basbelopp skall redovisas i inkomstslaget tjänst.

Om förslaget blir lag, kommer det således att bli ointressant att göra ”internare”, när det är fråga om mindre företag. Hela vinsten kommer ju då upp i inkomstslaget tjänst. För medelstora och större företag, där kapitalvinsten väsentligt överstiger 100 basbelopp blir det av allt att döma även fortsättningsvis förmånligt att göra interna aktieöverlåtelser. Tanken är att den nya lagstiftningen skall träda ikraft den 1 januari 2006.

I början på 90-talet låg räntorna på mycket höga nivåer. Det var då inte så betungande att av räntan betala förmögenhetskatten på 1,5 %.  När nu räntan i många fall inte ens kommer upp till samma procentsats som förmögenhetsskatten, blir effekten en kraftig skärpning av denna skatt jämfört med förr. Tar man dessutom hänsyn till att inkomsträntorna beskattas med 30 % inkomstskatt och att inflationen uppgår till 1 - 2 %, blir slutresultatet att kapitalet sjunker i värde från år till år för många privatpersoner.