Skattenyheter

Publicerad 30 augusti 2024

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss som innebär att ränteavdrag på lån utan säkerheter i form av bland annat bostad, fordon eller värdepapper fasas ut under två år. Förslaget kommer ingå i budgetpropositionen för 2025.

Hushållens skuldsättning har ökat de senaste åren. All skuldsättning är inte dålig, men det är problematiskt när människor hamnar i överskuldsättning. En förklaring till överskuldsättningen är att lån utan säkerhet har ökat. Exempelvis har blancolånen nästan fördubblats i storlek de senaste tio åren. Lån utan säkerhet är problematiska då de ofta innebär högre räntor för hushåll och medför ökade risker för betalningsproblem.

– Det har blivit allt vanligare med lån utan säkerheter. De är särskilt riskfyllda och utvecklingen behöver brytas. Därför fasar vi ut ränteavdragen för dessa lån. Det är inte rimligt att skattebetalarna ska subventionera alltför riskfyllda krediter, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman.

– Sverigedemokraterna och regeringen tar ansvar för ekonomin genom detta förslag. Det här kommer att främja en mer stabil och hållbar skuldsättning, vilket skyddar hushållen och bidrar till en tryggare framtid, säger Jessica Stegrud, talesperson för Sverigedemokraterna.

– Det är ett välkommet förslag att ränteavdraget för dessa lån fasas ut. Det är viktigt i kombination med flera åtgärder regeringen vidtar för att skydda konsumenter från att hamna i en mångårig skuldfälla och för att minska det lidande som överskuldsättning innebär, säger civilminister Erik Slottner.  

– Med den här budgeten vidtar vi viktiga åtgärder för att människor inte ska hamna i livslång skuldsättning. Att fasa ut ränteavdraget för blancolån tillsammans med åtgärder för överskuldsättning är viktiga verktyg för att hjälpa människor att inte hamna i klorna på oseriösa långivare. Istället vill vi göra det förmånligare att spara och öka människors frihet och egenmakt, säger Cecilia Rönn ekonomisk-politisk talesperson för liberalerna.

Förslaget föreslås träda i kraft 1 januari 2025 och öka skatteintäkterna med ca 4,3 miljarder kronor 2025 och lika mycket 2026, dvs. sammanlagt ca 8,7 miljarder kronor under två år.

Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna. 

Presskontakt

Victoria Ericsson
Pressekreterare hos finansmarknadsminister Niklas Wykman
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-137 89 04
e-post till Victoria Ericsson

Erika Svanström
Pressekreterare hos civilminister Erik Slottner
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-648 65 48
e-post till Erika Svanström

Mario Shevchenko
Presskontakt hos Sverigedemokraterna
Mobil 073-745 51 04
e-post till Mario Shevchenko

Sofia Nilsson
Presskontakt hos Liberalerna
Mobil 072-212 60 39
e-post till Sofia Nilsson

Publicerad 30 augusti 2024

I dag överlämnade 2022 års skatteförfarandeutredning sitt slutbetänkande till regeringen. Slutbetänkandet innehåller förslag på åtgärder som innebär effektivare kontrollmöjligheter i systemen för rot, rut, grön teknik och personalliggare, i syfte att motverka fusk och arbetslivskriminalitet.

Regeringen arbetar på flera fronter för att strypa den kriminella ekonomin. Att motverka att företag används som brottsverktyg är en viktig del i detta.

Frågor om fusk och arbetslivskriminalitet kopplat till skattereduktion för rot- och rutarbete och installation av grön teknik har uppmärksammats i olika sammanhang under senare år. Personalliggare infördes för att motverka svartarbete, och reglerna har nu varit i kraft under lång tid.

Det finns behov av ytterligare åtgärder för att minska skattefusk och arbetslivskriminalitet samt motverka osund konkurrens. Därför har utredningen haft i uppdrag att göra en översyn av systemen för rot, rut, grön teknik och personalliggare.

Utredningen lämnar nu flera förslag. Förslagen avser bland annat vilka uppgifter som ska lämnas av en utförare av rut- eller rotarbete i en begäran om utbetalning, krav på elektroniska personalliggare i samtliga berörda branscher, förbättrade kontrollverktyg för Skatteverket och justerade kontrollavgifter.

Enligt utredningens förslag ska de nya reglerna träda i kraft den 1 juli 2025 respektive den 1 januari 2026. Utredningens förslag kommer nu beredas i Regeringskansliet.

Presskontakt

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Publicerad 27 augusti 2024

Regeringen kommer att gå fram med en ny reduktionsplikt som innebär att Sverige väntas kunna nå ESR-åtagandet, den del av EU:s klimatmål som bland annat reglerar utsläppen från vägtransporter, arbetsmaskiner och jordbruk. Samtidigt kommer regeringen i budgetpropositionen för år 2025 att avisera ett förslag om sänkt skatt på drivmedel som mer än kompenserar för prispåslaget av den justerade reduktionsplikten. Det innebär att drivmedelspriserna vid pump allt annat lika väntas minska till följd av förslaget.

Det är viktigt att klimatpolitiken har legitimitet hos svenska folket. Regeringen har därför sänkt skatten på drivmedel och reduktionsplikten, vilket har lett till lägre drivmedelspriser.

Samtidig behöver Sverige nå sina klimatåtaganden gentemot EU. Regeringen kommer därför gå fram med en ny reduktionsplikt som innebär att reduktionsplikten höjs från sex till tio procent, samtidigt som utformningen justeras. Den justerade utformningen innebär att det kommer vara tillåtet för drivmedelsleverantörerna att tillgodoräkna sig el som från publika laddstationer för att uppfylla reduktionsplikten.

För att motverka höjda drivmedelspriser kommer regeringen i budgetpropositionen för 2025 att avisera ett förslag om sänkt skatt på drivmedel. Den sänkta skatten beräknas totalt mer än kompensera för det prispåslag som reduktionsplikten kan leda till. Under 2026 bibehålls skattenivåerna för både bensin och diesel (och räknas alltså inte upp med KPI- eller BNP).

Sänkningen av drivmedelsskatten görs i tre steg. Ett förslag om sänkt skatt på drivmedel föreslås träda i kraft den 1 januari 2025. Ett förslag om sänkt skatt på drivmedel för att kompensera för prispåslaget från reduktionsplikten föreslås träda i kraft den 1 juli 2025. Ett förslag om att stoppa indexeringen av drivmedelsskatterna aktualiseras inför 2026.

Den nya reduktionsplikten på tio procent beräknas minska utsläppen med totalt 3,1 miljoner ton fram till år 2030. Bränsleskattesänkningen innebär att utsläppen beräknas öka med knappt en miljon ton fram till år 2030. Nettoeffekten för utsläppen sammantaget beräknas därmed innebära en utsläppsminskning på totalt drygt 2 miljoner ton fram till år 2030.

Med den nya reduktionsplikten beräknar Regeringskansliet i nuläget att Sverige klarar ESR-åtagandet till år 2030, utifrån de faktorer som är kända idag. Utöver den nya reduktionsplikten kommer regeringen också tillsätta den styrmedelsutredning som aviserades i Klimathandlingsplanen.

Presskontakt

Mia Widell
Presschef hos energi- och näringsminister Ebba Busch
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-125 17 09
e-post till Mia Widell

Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström

Niki Westerberg
Pressekreterare hos klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 070-250 59 40
e-post till Niki Westerberg

Oskar Cavalli-Björkman
Presskontakt för Sverigedemokraterna
Telefon 072-208 43 33
e-post till Oskar Cavalli-Björkman