Skattenyheter
A2024/00792
Förslag om utvidgat växa-stöd
Pressmeddelande från Finansdepartementet
Förslag om utvidgat växa-stöd
Publicerad 03 oktober 2024
Regeringen har i dag beslutat om en proposition med förslag om utvidgat växa-stöd. Förslaget förväntas leda till ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet.
I dag kan enmansföretag, till exempel aktiebolag utan anställda eller en enskild näringsidkare, få sänkta arbetsgivaravgifter (växa-stöd) i upp till 24 månader för sin först anställda. Med växa-stödet behöver endast ålderspensionsavgiften på 10,21 procent betalas på den del av ersättningen som inte överstiger 25 000 kronor per månad.
I propositionen föreslås att växa-stödet utvidgas så att det omfattar upp till två anställda och att beloppsgränsen höjs från 25 000 till 35 000 kronor.
– Det är avgörande för svenskt välstånd att sysselsättningen ökar. Även drivkraften till arbete behöver öka och det är viktigt att de som kan arbeta också gör det. Samtidigt behöver det också bli mer lönsamt att anställa medarbetare. Att utvidga växa-stödet är en viktig del i det arbetet, säger finansminister Elisabeth Svantesson.
Förslaget bedöms minska skatteintäkterna med 80 miljoner kronor 2025 och med 190 respektive 250 miljoner kronor 2026 och 2027.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025. De nya reglerna gäller för anställningar som påbörjas efter den 30 april 2024 och tillämpas på ersättning som ges efter den 31 december 2024.
Presskontakt
Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström
Regeringen beslutar om proposition om nytt Öresundsavtal
Publicerad 03 oktober 2024
Regeringen har i dag beslutat om en proposition som föreslår att det nya Öresundsavtalet som undertecknades i juni i år godkänns av riksdagen. Syftet med avtalet är att skapa en bättre arbetsmarknad i Öresund genom att förenkla för både gränspendlare och arbetsgivare.
–Varje dag tar tiotusentals pendlare tåget från Sverige till Danmark. Genom det nya Öresundsavtalet skapar vi en bättre och attraktivare arbetsmarknad i regionen genom att förenkla för såväl pendlarna som arbetsgivarna, säger finansminister Elisabeth Svantesson.
Det nya Öresundsavtalet innebär en anpassning till dagens arbetsmarknad. Personer som pendlar över Öresund kommer lättare kunna arbeta en del av arbetstiden i sitt bosättningsland utan förändrad beskattningssituation. Det kommer exempelvis inte i fortsättningen vara ett krav på att arbetet i bosättningslandet utförs i hemmet, utan det kommer vara möjligt att arbeta från andra ställen som exempelvis caféer eller sommarstugor. Den utökade flexibiliteten blir också tillgänglig för offentligt anställda, vilket inte är fallet enligt det nuvarande avtalet.
Genom det nya avtalet byggs kompensationsordningen ut så att kompensation även ges för offentligt anställda gränspendlare som inte betalar inkomstskatt i sin hemkommun. Det kommer att ge en ökad nettokompensation till Sverige från Danmark.
Lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta ändras. Detta innebär att löneinkomster kan beskattas i Sverige vid de fall arbete har utförts i Danmark i enlighet med det nya avtalet.
Det nya avtalet kan träda i kraft när det har godkänts av parlamenten i båda länderna. De nya eller ändrade reglerna kan därför bli tillämpliga tidigast den 1 januari 2025.
Presskontakt
Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström
Hälften fick sina deklarerade uppgifter om utländsk kapitalinkomst rättade
8-3080126
Förnya ditt id-kort i god tid
Skatteverkets föreskrifter om förberedelsearbetet inför 2026 års förenklade fastighetstaxering av lantbruksenheter
En budget för ett rikare och tryggare Sverige
Publicerad 19 september 2024
I dag överlämnas budgetpropositionen för 2025 till riksdagen. Kampen mot inflationen är vunnen och regeringen skiftar därför fokus i den ekonomiska politiken: från att bekämpa inflationen till att investera för att bygga Sverige rikare och tryggare igen. Budgetpropositionen innehåller reformer för sammanlagt 60 miljarder kronor, exklusive det militära stödet till Ukraina, och bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.
– Den överordnade uppgiften för den ekonomiska politiken har sedan regeringen tillträdde varit att bekämpa inflationen. Den kampen är nu vunnen. Uppgiften framöver är att se till att den höga inflationen inte kommer tillbaka och samtidigt genomföra reformer och investeringar som bygger Sverige rikare och tryggare för kommande generationer. Denna budget är ett viktigt steg på vägen dit, säger finansminister Elisabeth Svantesson.
Även om kampen mot inflationen har varit framgångsrik återstår utmaningar för svensk ekonomi. De ökande kostnaderna har slagit hårt mot hushåll, företag och välfärd. Samtidigt har tillväxten stagnerat och arbetslösheten stigit. Svensk ekonomi behöver också bättre förutsättningar för att kunna växa på sikt.
För att bygga Sverige rikare prioriterar regeringen reformer inom framför allt tre områden: stärka hushållens köpkraft, återupprätta arbetslinjen och öka tillväxten. Att ekonomin växer är en viktig förutsättning för att Sverige ska ha råd att även bli ett säkrare och tryggare land att bo och leva i.
Stärka hushållens köpkraft
Även om inflationen har minskat kommer det att ta flera år innan hushållens köpkraft har återställts. Här behöver politiken hjälpa till. I budgeten fortsätter regeringen att lätta på skattebördan för svenska folket genom bland annat sänkt skatt på arbete, pension, sparande, företagande och transporter. Skattetrycket i Sverige beräknas vara det lägsta sedan år 1980.
Återupprätta arbetslinjen
Arbetslinjen handlar om att öppna dörrar i stället för att låsa in personer i utanförskap. Förstärkningen av jobbskatteavdraget är en central del i att göra det lönsamt att gå från bidrag till arbete. I budgeten satsar regeringen även på utbildning, bland annat genom ett förstärkt stöd till personer som står långt ifrån arbetsmarknaden, öka antalet platser på den yrkesinriktade vuxenutbildningen och göra det lättare för personer med funktionsnedsättning att studera. Regeringen satsar också på språkträning för utrikes födda föräldrar som är hemma med små barn.
Öka tillväxten
Regeringens tillväxtagenda framåt fokuserar på investeringar i forskning, infrastruktur och elförsörjning. Det kommer bygga Sverige rikare och samtidigt bidra till att vi klarar av klimatomställningen. I budgeten avsätts pengar för historiskt stora investeringar inom ramen för de kommande infrastruktur- och forskningspropositionerna. Regeringen fortsätter också att göra det lättare att driva företag i Sverige och genomför riktade satsningar för att komma till rätta med företagens kompetensbrist. Regeringen bedömer att den samlade politiken i budgeten leder till minskade utsläpp samt att det s.k. ESR-åtagandet nås 2030.
Sverige ska byggas säkrare och tryggare
Omvärldsläget med krig i vårt närområde och allvarliga samhällsproblem, inte minst den grova organiserade brottsligheten, medför att vi fortsatt står inför stora investeringsbehov i försvar och rättsväsende. I budgeten fortsätter regeringen omläggningen av kriminalpolitiken och satsar särskilt på det brottsförebyggande arbetet och fortsätter förstärkningen av bland annat Polismyndigheten och Kriminalvården. Medel avsätts även till att förstärka försvaret i enlighet med Försvarsberedningens beslut.
För ett tryggare Sverige behövs också en välfärd som går att lita på. Regeringen prioriterar därför strukturella reformer för en god och tillgänglig vård samt en stark kunskapsskola.
Presskontakt
Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg
Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström
Punkt Markering: Finansdepartementets pressmeddelanden Tweet
Beloppsgränsen för avdrag för arbetsresor höjs
Publicerad 17 september 2024
Beloppsgränsen som gäller för avdrag för bland annat arbetsresor har inte justerats sedan den 1 januari 2017. För att beloppsgränsen inte ska urholkas avser regeringen att föreslå att beloppsgränsen höjs från 11 000 kronor till 13 000 kronor. Förslaget aviseras i regeringens höstbudget och bedöms öka skatteintäkterna med 570 miljoner kronor per år från och med 2026.
Rätten till avdrag för utgifter för arbets- och inställelseresor är i dag begränsad på så sätt att avdrag endast får göras till den del utgifterna sammanlagt överstiger 11 000 kronor. Motivet för beloppsgränsen är att utgifter för arbets- och inställelseresor i inte obetydlig grad kan hänföras till privata levnadskostnader, vilka inte bör få dras av vid beskattningen. Beloppsgränsen innebär också stora förenklings- och administrativa vinster.
Beloppsgränsen är inte indexerad och behöver justeras med jämna mellanrum för att inte urholkas. Någon justering av beloppsgränsen har inte skett sedan den 1 januari 2017. Regeringen anser därför att gränsen bör höjas till 13 000 kronor.
Förslaget bedöms öka skatteintäkterna med 570 miljoner kronor per år från och med 2026.
Finansdepartementet kommer att remittera ett förslag med utgångspunkt i ovanstående. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2026.
Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.
Presskontakt
Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström
Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg
Förändrade skattesubventioner för solceller
Publicerad 17 september 2024
Installationer av solceller har ökat kraftigt de senaste åren och regeringen bedömer att det inte längre finns samma behov av att subventionera solceller. Regeringen avser därför att föreslå att subventionsgraden för skattereduktion för installation av solceller åter sänks till 15 procent och att skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el slopas. Förslagen aviseras i regeringens höstbudget.
Att verka för klimatomställningen är en central fråga för regeringen. Samtidigt är det viktigt att verktygen för omställningen är träffsäkra. Installationer av solceller har ökat kraftigt sedan höjningen av subventionsgraden från 15 till 20 procent den 1 januari 2023. Vid utgången av 2023 fanns det mer än 250 000 installerade solcellsanläggningar i landet. Enligt regeringen finns inte längre samma behov av att, i samma omfattning som de senaste åren, stimulera efterfrågan på solceller. Solkraft bör i större utsträckning byggas på marknadsmässiga grunder och prissignaler från elmarknaden bör få ett större genomslag så att kraftslaget på sikt kan bidra mer till Sveriges leveranssäkerhet och försörjningstrygghet, i enlighet med energipolitikens långsiktiga inriktning. Därför avser regeringen att föreslå att subventionsgraden för installation av solceller åter sänks till 15 procent.
Av samma skäl anser regeringen att det inte längre finns behov av att fortsätta subventionera mikroproduktion av förnybar el genom en skattereduktion. Regeringen avser därför att föreslå att skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el slopas.
Förslaget om sänkt subventionsgrad för installation av solceller bedöms öka skatteintäkterna med 100 miljoner kronor under 2025 och med 200 miljoner kronor per år från och med 2026. Förslaget om slopad skattereduktion för mikroproduktion bedöms öka skatteintäkterna med 680 miljoner kronor från och med 2026.
Finansdepartementet kommer att remittera förslag med utgångspunkt i ovanstående. Förslaget om sänkt subventionsgrad för installation av solceller bör träda i kraft den 1 juli 2025 och förslaget om slopad skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el den 1 januari 2026.
Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.
Presskontakt
Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström
Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg
Skatten för husbilar sänks
Publicerad 16 september 2024
Sedan 2018 när malus för husbilar infördes i Sverige har en ny metod för att mäta fordonsutsläpp börjat användas. Regeringen och Sverigedemokraterna anser att metodbytet har inneburit att fordonsskatten för husbilar har blivit orimligt hög, vilket slår hårt mot landets husbilsägare. Detta samtidigt som den miljöstyrande effekten av malus för husbilar är sämre än för andra lätta fordon. Därför föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2025 att husbilar inte längre ska omfattas av malus. Förslaget beräknas kosta 90 miljoner kronor per år från och med 2025.
Att verka för klimatomställningen med så bred folklig förankring som möjligt är en central fråga för regeringen. Därför är det viktigt att verktygen för klimatomställningen är träffsäkra.
De senaste åren har förändringar i hur fordons koldioxidutsläpp mäts lett till högre fordonsskatt för husbilar. Samtidigt är utbudet av husbilar med låga eller inga utsläpp begränsat i dagsläget, vilket kan göra det svårt för konsumenter att anpassa sitt val av husbil till en mer klimatvänlig bil. Många träffas därför av den förhöjda fordonsskatten som gäller för vissa nya bilar under de tre första åren, s.k. malus, med små möjligheter att göra andra val.
Regeringen föreslår därför att husbilar inte längre ska omfattas av den förhöjda fordonsskatten. Förslaget beräknas minska skatteintäkterna med ca 90 miljoner kronor årligen från och med 2025.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 februari 2025.
Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.
Presskontakt
Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg
Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström