Lex Uggla - aktier i fåmansföretag är inte alltid fria från förmögenhetsskatt!
Skriven av Clas Ramert den 29 september, 2005 - 13:34
Blog om:
I Dagens Industri har det varit en het debatt kring Magnus Ugglas oväntade upptaxering för förmögenhetsskatt. Han trodde att hans aktier i det egna bolaget vara förmögenhetsskattefria tillgångar men Skatteverket har annan uppfattning. Hur hänger detta ihop?
Aktier i onoterade bolag är oftast fria från förmögenhetsskatt. Detta känner de flesta företagare till. Detta är dock inte så enkelt som många tror.
I huvudsak gäller följande. Enligt lagen om statlig förmögenhetsskatt 3 § 5 punkten är onoterade aktier skattpliktiga tillgångar! Detta förvånar säkert många men är alltså huvudregeln i den mycket krångligt skrivna lagen om statlig förmögenhetsskatt.
Men enligt 14 § skall tillgångar i bolaget beaktas i den omfattning som skulle ha gällt om de ägts direkt av aktieägaren. Tillgångar i rörelse direkt bedriven av en fysisk person är fri från förmögenhetsskatt. Det är på denna grund aktier i onoterade bolag oftast är fria från förmögenhetsskatt. Aktierna är således visserligen skattepliktiga men värderas vanligen till noll.
Likvida medel och värdepapper som inte hör till rörelsen skall tas upp som förmögenhet hos en fysisk person. Av det skälet skall de också beskattas om de ägs indirekt via ett aktiebolag. Rent tekniskt hänför man värdet av sådana tillgångar till (de onoterade) aktierna i bolaget.
Det är därför inte riskfritt för ägare av aktier i onoterade bolag att låta bolagen köpa tillgångar som skulle ha varit skattepliktiga till förmögenhetsskatt om de ägts direkt av aktieägaren.
Hur skall man då dra gränsen mellan tillgångar som hör till rörelsen (rörelsetillgångar) och andra tillgångar (rörelsefrämmande tillgångar)?
I lagen om statlig inkomstskatt 2 kap. 24 § finns en definition av begreppet ”rörelse”:
” Med rörelse avses annan näringsverksamhet än innehav av kontanta medel, värdepapper eller liknande tillgångar. Om kontanta medel, värdepapper eller liknande tillgångar innehas som ett led i rörelsen, räknas innehavet dock till rörelsen.”
De flesta blir nog inte så mycket klokare av en sådan definition.
Vilka värdepapper och liknade som innehas som ett led i rörelsen har kommenterats i prop.1999/2000:2 del 2 sidan 45:
” När det i andra meningen (jfr citerad lagtext ovan, min anmärkning) står att tillgångarna skall innehas som ett led i rörelsen har termen rörelse den innebörd som den fått genom första meningen. Det innebär bl.a. att förvaltningsföretags innehav av kontanta medel, värdepapper eller liknande aldrig kan anses som rörelse.”
Inte heller är detta förarbetsuttalande särskilt klargörande. Det kan dock konstateras att Skatteverket har den åsikten att om ett onoterat bolag med fysiska personer som aktieägare har mer likvida medel än som behövs för rörelsen, skall värdet av aktierna anses vara lika med överlikviditeten i bolaget.
Detta är ett särskilt allvarligt problem på det sättet att Skatteverket inte tar någon hänsyn till att om förmögenheten flyttats ut till ägarna genom utdelning så hade kanske hälften försvunnit i inkomstskatter och därmed hade den skattepliktiga förmögenheten reducerats. För att betala förmögenhetsskatten måste också många fåmansföretagare göra uttag ur bolaget med mycket stora inkomstskattekonsekvenser. Lägger man samman alla dessa effekter drabbas företageren synnerligen illa.
Man kan tycka att domstolarna skulle ta hänsyn till om de likvida medlen genererats av rörelsen eller om de tillkommit genom ägartillskott. Hittills tycks dock inte domstolarna ha tillmätt detta någon betydelse trots att avsikten enligt förarbetena just är att stoppa förmögna privatpersoner från att "lägga in" sin förmögenhet i ett bolag för att slippa förmögenhetsskatt.
Dagens Industri har tagit upp den här frågan därför att några kända personer blivit upptaxerade. I själva verket har Skatteverket drivit de här frågorna i flera år. Själv driver jag två skatteprocesser rörande detta. I båda fallen hade de likvida medlen genererats av rörelsen.
I det första fallet hade bolaget stora investeringsplaner men man blev - för att uttrycka det enkelt - helt enkelt inte trodd. Detta mål ligger nu för prövningstillstånd i Regeringsrätten.
I det andra fallet var företaget verksamt i en mycket cyklisk bransch och hade 14 % likviditet i förhållande till omslutningen i koncernbalansräkningen. En del av denna likviditet ansåg Skatteverket vara överlikviditet. Denna överlikviditet bestod enligt Skatteverket av de noterade värdepapper som fanns i balansräkningen. Skatteverket argumenterade att likvida medel inte behövdes för rörelsen delvis pga. att det fanns en outnyttjad checkräkningskredit. Vidare hävdade Skatteverket att likvida medel ställt i relation till kortfristiga skulder gav ett nyckeltal som visade att det fanns överlikviditet. När jag påpekade att Skatteverket i så fall måste räkna in kortfristig del av långfristiga skulder bland de kortfristiga skulderna, framförde Skatteverket den häpnadsväckande åsikten att kortfristig del av långfristiga skulder inte skall räknas som kortfristig skuld. Vi förlorade i länsrätten och målet ligger för närvarande i kammarrätten.
Det är uppenbart att varken Skatteverkets personal eller domstolarna har den utbildning och erfarenhet som krävs för att avgöra vad som skall anses utgöra överlikviditet. Därför är det viktigt för fåmansföretagarnas rättsäkerhet att dessa frågor regleras i lag. I annat fall vågar inga företagare ha någon nämnvärd likviditet i sina företag.
I dagens nummer av Dagens Industri framför Urban Rydin, skatteansvarig vid LRF, ett förslag till lagändring. Han föreslår att kapital som genererats i företaget, alltså kvarhållna vinstmedel, skall antas - presumeras - vara arbetande kapital,dvs. förmögenhetsskattefritt. Däremot skulle kapital, som satts in av ägaren och som överstiger två gånger företagets kortfristiga skulder, utgöra förmögenhetskattepliktigt kapital. Det är ett bra förslag!
- Clas Ramert's blogg
- Logga in eller bli medlem för att skriva Dina kommentarer.
Bra artikel, men skrämmande...
Javisst är det skrämmande!
Men vill Du läsa en riktig triller så läs detta: http://www.skatter.se/index.php?q=node/97
Hälsningar/ClasSkattepunkten AB
Lex Uggla fallen visar med all önskvärd tydlighet att Socialdemokratin satt kursen mot en allderles egen form av plan ekonomi, där de små företag som man så varmt talar om i varje val rörelse skall skatta bort sina vinster om de bedömms vara "avsedda för icke av skattemyndighten godkänd samhällsnyttig expantion" .Varför inte i såfall, i dessa sammanslagningarnas tide varv slå samman Skatteverket och ALMI, så att dessa tillsammans får bedömma vilka bolag som förtjänar att behålla sitt kapital? Tankarna går till Kinesisk plan ekonomi. Att Pär Nuder och Göran Persson inte själva är begåvade nog att inse absurditeten i detta säger i sig en hel del.
Göran persson har ju genom åren själv profilerat sig som en varm Kinavän(utalandet om "det väl ordnade samhället", om någon minns).
Vad herrar Persson och Nuder kan lära sig av Kineserna är att de trots allt, förstått att för att kunna uppnå välstånd måste någon ha incitament bygga upp något, och göra välståndet möjligt.
Som utvecklingen nu ser ut är det kanske dags att vi lär av Kineserna och själva inrättar "ekonomiska frizoner" i Sverige?
Allt nog. Jag själv och ett antal av mina egna kollegor har i allafall bestämmt oss att mota Olle i grind" och kommer undersöker möjligheterna att driva vidare våra verksammheter via holdningbolag med Brittiska dotterbolag och Svenska filialer.Någon som går i liknande tankar? Vi bedömmer att det är väl värt investeringen.
Nils I Gbg
Är det någon som vet om detta vansinniga Lex Uggla finns i andra länder? Vad jag förstår finns det "direktiv" för domstolar att inte lägga sig i hur företagen sköter sina affärer. Finns det någon lag om detta? Självklart skall man dock inte kunna stoppa in privata, beskattade pengar i bolaget och gömma undan. Däremot är det ju fullkomligt vansinnigt att likvida medel som bolaget har skrapat ihop självt skall utgöra föremål för beskattning. Dessutom, om ägaren skulle ta ut pengarna blir de ju beskattade, alltså borde i så fall försmögenhetsskatten utgå på detta "teoretiska" uttagna belopp, inte som nu på vad jag förstår obeskattade pengar. Det blir ju en förmögenhetsskattsprocent som blir för stor.
Mnja.....
Jag har väl i sig inget emot att vi diskuterar
politk här men kanske vi bör fokusera på matriella och processuella
regler och hur dessa tillämpas i praktiken.
Grundteknikerna kring
skatteplanering är ju desamma överallt och över tiden. Det handlar om
att byta från inkomstslag med hög marginalskatt till inkomstslag med
lägre (från tjänst och NV till kapital) och i bästa fall till skattefrihet,
om att sänka progressiviteten (sprida inkomsterna på fler
familjemedlemmar) skjuta skatten på framtiden och flytta skatten till
andra skattejurisdiktioner (= andra länder) med lägre skatt.
Vad
gäller skatteklimatet i Sverige så bör man väl när man känner sig
deprimerad för balansens skull se det hela lite von oben oxå. Sverige
hade under 90-talet en mycket konkurrenskraftig bolagsskatt
internationellt sett (andra länder har kommit "ikapp" nu). Arvs- och
gåvoskatten slopades hux flux och de nya 3:12-reglerna är enligt min
uppfattning i huvudsak bra. Så allt är inte åt skogen.
Ideerna
kring att reducera skatten genom att bilda bolag är ju något som
lagstiftaren brottats med i årtionden. Den intresserade kan
studera Svensk skattetidning 1951 häfte 5-6 sid 123 där en ganska enkel
redogörelse lämnas för de då nya utdelningsreglerna i familjebolag.
Tilläggas
kan att även jag anser att förmögenhetsskatten är åt skogen.
Detta dock främst p g a att andra länder får skatteinkomsterna på
AVKASTNINGEN på förmögenheten (pengarna har flyttats ut). skatten på
avkastningen skulle ju sannolikt räcka till mycken sjukvård om skatten
stannade i Sverige.
mvh
IK
Delvis har du en poäng vad gäller politisk polemik på forumet, någon form av rak linje bör man hålla? Dock väger även en annan aspekt in, nämligen den att det är bra för debattklimatet om folk kontinuerligt yttrar sig om olika samhällstillstånd, vilket i sig kan leda till ett bättre samhälle. Avvägningen är givetvis inte lätt. Dock är det enligt min mening inte bra med den allmänna tankegången att "det där sköter politikerna" och "det där sköter makthavarna", det är inte våra uppgifter. Jag menar att samtliga individer på jordklotet har ett ansvar att yttra sig jämnt och ständigt om olika beslut och tillstånd i samhället, vare sig man är tjänsteman, arbetare eller politiker. Annars är risken för ett passiviserat samhälle större. På så sätt kan demokratin verkligen få en bra plattform att stå på. Annars blir det lätt "vi" och "dom". Dom styr, vi är tysta. Nej. Billström svek tex vallöftet om trängselskatt och då är det en samhällsmedborgares plikt att i detta specifika fallet alarmera sin omgivning om att politikerna tar makten i egna händer i stället för att representera folkets vilja och RF 1:1. Samtidigt kan inte ett forum handla om vad som helst.
Jo då....
Det är väldigt viktigt att både
diskutera politk både i allmänhet och kanske i synnerhet när det gäller
skatter. Läggs funderingar krig de "politiska" tankegångarna in så kan
det bidra till förståelsen av skattelagarna. Vad jag tänkte vi kunde
undvika är alltför rabiata gormanden på våra företrädare. (Jag har
härmed inte sagt att det förekommit här.)
En
konstruktiv balans (vad jag nu menar med det?, kanske att vi bör ha en
betoning på det matriella och processuella / praktiska) är väl bra; det
blir lättare att hitta här då.
Egentligen är det väl chefen själv = CR som fäller avgörandet (är web-master).
F.ö.
håller jag med om att trängselskatten är ett missfoster. Att lägga
nästan 4 miljarder på detta när personalen på Radiumhemmet går på knäna
gör mig näst intill rasande. Med största sannolikhet hade valutgången
blivit en annan om väljarkåren varit underkunnig om den hemliga
agendan. Den consensustanke som utgör en tyst bas för ett fungerande
samhälle har trätts för när. I alla fall på den lokala nivån.
mvh
Ingemar