I februari 2006 lade den särskilde utredaren Göran Ekström fram Tonnageskatteutredningens betänkande Tonnageskatt (SOU 2006:20).

Personalstiftelser har på något sätt glömts bort som skatteplaneringsinstrument. Jag tror de var vanligare före 1990 års skattereform. Ett år med särskilt hög vinst kan det dock vara mycket förmånligt att sätta av medel till en personalstiftelse. Överföringen av medel till stiftelsen - som måste senast måste ske före deklarationens avlämnande - är avdragsgill. Senare kan medlen i stiftelsen förbrukas för att främja personalens välfärd mindre gynnsamma år. Att främja personalens välfärd kanske ändå måste ske i någon form. En personalstiftelse får dock inte främja sådan välfärd som avser pension, avlöning eller annan förmån som arbetsgivaren är formellt sett är skyldig att utge till enskild arbetstagare.

I Handledning för beskattning 2006 del 3 sidan 379 säger Skatteverket:

Det här är ett klassiskt problem!

Arbetsrummet har orsakat otaliga, bittra konflikter mellan den enskilde och skattemyndigheterna genom åren.

Nedan delar jag in problematiken i tre delar.

1. Avdrag i inkomstslaget tjänst
2. Avdrag för enskild näringsidkare i inkomstslaget näringsverksamhet
3. Uthyrning till eget aktiebolag

Avdrag i inkomstslaget tjänst

Skatteverket skriver i sin handledning för beskattning av inkomst och förmögenhet, del 1 2005 avsnitt 19.12 efter en lång inledning med rättsfallsgenomgång:

Som framgått i pressen under senare tid finns möjlighet för företagare att flytta till Österrike för att sedan sälja sitt företag utan eller med minimal skatt. Detta är egentligen inte något nytt. Inte bara skattekonsulter utan också Skatteverket och säkerligen också Finansdepartementet har känt till denna möjlighet i många år. Det har också framkommit att Sverige avser att omförhandla dubbelbeskattningsavtalet med Österrike för att därigenom få bort skattefördelarna.

The local bar was so sure that its
bartender was the strongest man around that they offered a standing $1,000 bet.
The bartender would squeeze a lemon until all the juice ran into a glass, and
hand the lemon to a patron. Anyone who could squeeze one more drop of juice out
would win the money.

Many people had tried over time
(weightlifters, longshoremen, etc.) but nobody could do it. One day this scrawny
little man came into the bar, wearing thick glasses and a polyester suit, and
said in a tiny squeaky voice “I’d like to try the bet.”

After the laughter had died down, the
bartender said OK, grabbed a lemon, and squeezed away. 
Then he handed the wrinkled remains of the rind to the little man. But
the crowd’s laughter turned to total silence as the man clenched his fist
around the lemon and six drops fell into the glass.

Nu när sommaren nalkas kan det vara av intresse att planera för uthyrning av sommarstugan några veckor eller varför inte permanentbostaden under en planerad utlandsresa? Även uthyrning av fjällstugan eller ett fritidshus utomlands kan ge ett värdefullt tillskott till kassan. Det är också många som hyr ut några rum eller ett helt hus året om.

Härom dagen fick jag några frågor från en liten skolflicka. Hon frågade så här:

"Hej! Jag heter xxxxxx och håller på med ett arbete om skatter i skolan.

Jag har några frågor:

Vad finns det för olika skatter?

Vad är syftet med de olika skatterna?

Hur kommer vi påverkas om vissa skatter sänkt/höjs?

Tack på förhand!"

Jag tänkte att jag nog borde ta mitt samhällsansvar och ge ett ordentligt svar. Det blev så här:

"Syftet med skatter var från början att kungen skulle få inkomster så att han skulle kunna hålla en krigsmakt. Så sent som för några hundra år sedan var krigsmakt och polismakt samma sak. Kungen ville naturligtvis också ha inkomster för sin privata konsumtion och för att hålla ett hov. Skatten indrevs under hot om våld. Medborgarna var tvungna att acceptera skattebördan. I bästa fall tyckte de att det var bra med skatterna eftersom kungen gav visst skydd för andra kungar i andra länder och deras arméer. Kungen stod också i bästa fall för god ordning i landet genom att hålla polismakt och domstolar.

Gång på gång får jag in min verksamhet belägg för att att man aldrig skall lita på en muntlig uppgift från Skatteverket.

Härom veckan frågade en företagare Skatteverket om hur han skulle göra med momsen när han fakturerade tjänster till en norskt företag. Det rörde sig om tjänster på fast egendom i Norge.

- Enkelt, sade den svenske skattetjänstemannen.

- Du fakturerar utan moms och skriver "omvänd skattskyldighet" på fakturan.

Omvänd skattskyldighet innebär att mottagaren av fakturan är skattskyldig till mervärdesskatt i sitt eget land. Så hanteras normalt beskattningen av tjänster som faktureras över en landsgräns inom den Europeiska unionen. I Norge, som f.ö. inte tillhör unionen, måste man dock ha en särskild skatterepresentant för mervärdesskatt, när det gäller tjänster som faktureras från Sverige och utförs på fast egendom i Norge. Det kände inte den svenske skattetjänstemannen till. Men hur kan en svensk skattetjänsteman överhuvudtaget uttala sig om norska förhållanden?

Tyvärr är detta inte en engångsföreteelse. Muntliga svar från Skatteverket tas det inget ansvar för. De är ofta felaktiga eller ofullständiga. Det kunde väl gå an om Skatteverket i sina muntliga svar talade om att svaren är behäftade med ett visst mått av osäkerhet. Så sker dock vanligvis inte.

När det sedan gått något år och det blir skatterevision, säger min klient att han följt de uppgifter han fått på telefon från Skatteverket. Ändå påstår skatterevisorerna att ett fel har begåtts. Tyvärr vet klienten inte ens  vad skattetjänstemannen hette som han en gång talade med.

Många av oss har blivit positivt förvånade över de nya 3:12-reglerna. Visserligen slopades den skattefria utdelningen men i stället infördes 20 % skatt på hela utdelningen inom ett visst utdelningsutrymme. Tidigare var skattesatsen 30 % inom utdelningsutrymmet.

Samtidigt har reglerna för beräkning av utdelningsutrymmet kraftigt förbättrats. För de små företagen ändras utdelningsutrymmet framför allt genom att det årligen ökas med 1,5 inkomstbasbelopp. Det verkliga "skatteklippet" görs emellertid av dem vars bolag har stora lönesummor. Utdelningsutrymmet ökas med 20 % av kontant lön (överstigande 10 inkomstbasbelopp) + 30 % av den del av kontant lön som överstiger 70 inkomstbasbelopp (= drygt 3 Mkr). En av flera förutsättningar för detta är att delägaren eller närstående till honom tar ut viss lön.

Skatteplanering är ett laddat ord! För många är ordet liktydigt med lagbrott. För andra är det moraliskt fel att planera sin skatt.

I kölvattnet av stormen Gudrun som ödelade skogsbeståndet i delar av landet har Riksdagen infört särskilda skattelättnader. Det är du som enskild skattebetalare som måste ansöka om dessa.

Skattereduktion för virke från stormfälld skog:

Reduktionen gäller för stormfälld skog under tiden 2005-01-08 - 2006-12-31. Den är tillämplig på stormfällt virke som säljs och mäts upp under denna period. Det är viktigt att skogen mäts upp korrekt, eftersom kopior på försäljningsavtal och mätbesked måste bifogas ansökan. Som huvudregel är det den som äger lantbruksfastigheten vid försäljningen som är berättigad till reduktionen. Den uppgår till 50 kr per kubikmeter virke som kan kvittas mot annan skatt som du skall betala. Om du lämnar in ansökan senast andra maj 2006 kommer reduktionen med på slutskattesedeln i år. 2 maj 2007 är sista datum för ansökan överhuvudtaget. Det är Skattekontoret i Västervik som har hand om reduktionen.

I min verksamhet och på forumet kommer ofta frågor om hur man skall kunna minska skatten genom att bilda bolag utomlands.

Enligt min mening finns det tre saker man i den här situationen omedelbart skall tänka på, nämligen

att det utländska bolaget kan anses ha fast driftställe i Sverige,

att det utländska bolaget kan falla under CFC-beskattningen och

att armlängdsprincipen måste upprätthållas mellan närstående svenska och utländska bolag.

Det finns naturligtvis också mycket annat att tänka på men de flesta planer på att sänka skatten genom bolag utomlands stupar på någon av dessa tre.

Vi vill gärna påminna alla forummedlemmar om följande: skatter.se fokuserar enbart på skattetekniska frågor, och inte på skattepolitiska frågor.

Vi är tacksamma om alla foruminlägg håller samma linje.

I de nya 3:12-reglerna får, som jag tidigare "bloggat" om, löneunderlaget mycket stor betydelse för beskattningen av fåmansföretag. För att lönebaserat utrymme skall få utnyttjas för utdelningar under 2006, krävs dock att vissa löneuttag görs under 2005. I annat fall försvinner det mycket värdefulla löneunderlaget helt!

Skatteutskottet har gjort vissa ändringar i den lagtext som föreslogs i propositionen. Det gäller bl.a. lönekravet. Efter skatteutskottets ändring lyder den kritiska bestämmelsen (57 kap. 19 § - min understrykning och fetstil):

Jag blev tipsad om den här låten - någon tyckte att den skulle passa bra här på skatter.se... undrar varför????

Här är texten:

It's My Money
Written by: Aaron Sain/Frank Highland
Lead vocals: Frank Highland

I pay the Fed tax and the FICA tax before I cash my check
And then the sales tax and this and that tax get most of what?s left
They're taxing me to death and it's my money
They say the wheel tax and the property tax are going up again
I don't like that I'm gonna fight that every way I can
They spend it like it's theirs, they've got to understand

De nya 3:12 reglerna är nu ganska väl kända. De skall träda i kraft den 1 januari 2006. Skatteutskottet behandlar dem idag och kan möjligen göra mindre justeringar. Reglerna har knappast blivit enklare. Här följer inte någon egentlig redogörelse för reglernas innehåll. Det finns många andra som gjort. Jag vill bara göra några reflexioner.

De nya bestämmelserna gynnar företag med stora lönesummor, dvs. företag med många anställda. De små företagen får som en liten, klen tröst ta ut utdelning som inkomst av kapital upp till 1,5 inkomstbasbelopp utan krav på löneuttag.

Utdelning inom "utdelningsbart utrymme", som till stora delar byggs upp av löneunderlag, beskattas endast med 20 %.

Det finns dock ett viktigt villkor. Minst en av ägarna måste ta ut en väl tilltagen lön för att han och övriga delägare skall kunna tillgodogöra sig löneunderlaget.Så här lyder reglen (nya 57 kap. 19 § enligt förslaget i propositionen):

"Lönebaserat utrymme skall beräknas bara om andelsägaren eller någon i
närståendekretsen enligt 56 kap. 5 § under året före beskattningsåret fått sådan
kontant ersättning som avses i 17 § första och andra styckena från företaget
och dess dotterföretag med ett belopp som sammanlagt inte understiger det lägsta
av
- sex inkomstbasbelopp med tillägg för fem procent av den sammanlagda kontanta
ersättningen i företaget och i dess dotterföretag, och
- femton inkomstbasbelopp."

Ett inkomstbasbelopp är 2005 lika med 43 300 kr.

Observera att hela löneunderlaget 2006 försvinner om ovanstående krav inte uppfylls under 2005! Om inte tillräckligt stor lön tas ut under december 2005 kan således hela löneunderlaget försvinna.

I dagarna har en dom från Kammarrätten i Stockholm (meddelad 2005-11-14 mål nr. 5318-04) rörande vinst på poker rönt stor uppmärksamhet i media.

Det rörde sig om en professionell spelare som livnärt sig och sin familj på vinster från bl.a. poker.

I länsrätten förlorade spelaren och det utdömdes t.o.m. skattetillägg. I kammarrätten hade Skatteverket ändrat uppfattning och medgivit att pokervinsterna var skattefria, eftersom vinst från pokerspel anordnat för allmänheten eller annars i förvärvssyfte anses vara lotteri. Vinster från lotteri är skattefria vid inkomsttaxeringen. Kammarrätten gav spelaren skattefrihet för pokervinsterna.

Skatter.se besöks av många företagare med stort intresse för just internet och elektroniska tjänster. Därför kan det vara av särskilt intresse att något redogöra för de regler som gäller för mervärdesskatt på elektroniska tjänster.

Inom den Europeiska Unionen har man som huvudprincip samma regler för mervärdesskatt oavsett land. Alla länder är nämligen skyldiga att i sin egen lagstiftning följa det sjätte mervärdesskattedirektivet. Det skall dock i samma andetag sägas att direktivet på en mängd punkter tillåter nationella variationer. Med anledning av den explosionsartade utvecklingen av tjänster på internet ändrades det sjätte mervärdesskattedirektivet 2002 för att åstadkomma en likartad beskattning av elektroniska tjänster inom hela EU. Sverige implementerade direktivet i svensk lagstiftning under 2003. Införandebestämmelserna är mycket märkliga. Det beror på att ett av EU:s länder först vägrade godta direktivet. För att få enighet beslöts då att direktivet bara skulle gälla under tre år fr.o.m. 1 juli 2003. Under tiden fram till 2006 skall frågorna utredas. Eventuellt kommer en förlängning att ske.   Detta har medfört att ändringarna i den svenska lagstiftningen bara skall gälla så länge som artikel 1 i direktivet gäller. Under 2006 kan alltså stora förändringar komma att ske men det kan också hända att reglerna permanentas.

Vad menas då med elektroniska tjänster?

I lagtexten talas om ”elektroniska tjänster, såsom tillhandahållande av

a. webbplatser och härbärgering av sådana samt distansunderhåll av programvara och utrustning,

b. programvara och uppdatering av denna,

c. bilder, texter och uppgifter samt databasåtkomst,

d. musik, filmer och spel, inbegripet hasardspel och spel om pengar, samt politiska, kulturella, konstnärliga, idrottsliga, vetenskapliga eller underhållningsbetonade sändningar eller evenemang, och

Sometimes
Politicians can exclaim; "It's just a tax cut for the rich!!", and it
is just accepted to be fact. But what does that really mean?

Just in case you are not completely clear on this issue, we hope the following will help:

Tax Cuts - A Simple Lesson in Economics.

This is how the cookie crumbles. Please read it carefully.

I dag har Clas upptäkt IP-telefoni världen!

Vi har därför lagt upp en
Skype-knapp på prov: Titta lång ner i vänster marginal, så hittar du den.

Om Du behöver konsulthjälp av Clas, kan du använda dig av Skype istället för traditionell telefon. 

"When there's a single thief, it's robbery.  When there are a thousand thieves, it's taxation."

- Vanya Cohen -

I Dagens Industri har det varit en het debatt kring Magnus Ugglas oväntade upptaxering för förmögenhetsskatt. Han trodde att hans aktier i det egna bolaget vara förmögenhetsskattefria tillgångar men Skatteverket har annan uppfattning. Hur hänger detta ihop?

Aktier i onoterade bolag är oftast fria från förmögenhetsskatt. Detta känner de flesta företagare till. Detta är dock inte så enkelt som många tror.

I huvudsak gäller följande. Enligt lagen om statlig förmögenhetsskatt 3 § 5 punkten är onoterade aktier skattpliktiga tillgångar! Detta förvånar säkert många men är alltså huvudregeln i den mycket krångligt skrivna lagen om statlig förmögenhetsskatt.

Den senaste tidens höga bensinpris har knappast undgått någon. Många krav har rests på en sänkning av bensinskatten. Det har också funnits kritik mot att staten drar nytta av det höga bensinpriset och därigenom får in högre skatteintäkter. Hur hänger detta ihop, ökar statens skatteintäkter om världsmarknadspriset på bensin ökar?

Det som vi brukar kalla för bensinskatt, dvs. energiskatten, är en styckeskatt. Detta innebär att den uttas med ett fast belopp beräknat per volym. Energiskatten är uppdelad på tre delar, nämligen energi-, koldioxid- och svavelskatt, vilka varierar beroende på vad det är för slags bränsle. Skatten höjs således inte i takt med världsmarknadspriset, utan är fixerat till ett bestämt belopp. Indirekt kan dock de höjda bensinpriserna orsaka höjda bränsleskatter. Energiskatten skall varje kalenderår uppräknas med hänsyn till förändringar i det allmänna prisläget. Om det allmänna prisläget påverkas av bensinpriserna kan det således resultera i ett högre omräkningstal.

Nu har vi glädjen att hälsa jur. dr Stefan Olsson välkommen som  ny skribent på skatter.se!

Köp av underskottsavdrag, eller som det tidigare kallades förlustavdrag, innebär att Du köper ett aktiebolag som gått med förlust – ett förlustbolag. Därefter utnyttjar Du förlusterna mot vinster i Din egen verksamhet på något sätt. Detta kan bli en mycket bra affär för såväl säljare som köpare. Här finns dock inte bara möjligheter. Det finns också många fällor.

Historiens största säljare av underskottsavdrag i Sverige torde vara svenska staten i form av de helägda statliga varven under 1980-talet. Det är allmänt känt att de anslag Riksdagen beviljade inte räckte och varven sålde förlustbolag vars huvudsakliga värde var förlustavdrag. Trots den legitimitet som förfarandet skapade för överlåtelser av förlustbolag, finns ett mycket komplicerat regelverk som träder i kraft när förlustbolag byter ägare. Det finns även restriktioner för det fall ett förlustbolag köper ett vinstbolag. I lagen talas om ”ägarförändringar”.