En privat sajt med många skattetips och en guldgruva för dem som arbetar aktivt med skatter!

Denna webbplats administreras av Skattepunkten AB
Skattepunkten AB ger Dig professionell skatterådgivning

Kontakta Skattepunkten AB när Du behöver professionell hjälp av en skattekonsult.

Body: 

Funderar på arbete i England under ett år, ev mer.
Arbetstid 1 jan - 31 dec.
Skatteberäkningsår i England apr-mar, kontra Sveriges jan-dec. Var ska jag betala skatt? Kommer att behålla hus och landställe i Sverige o hyr bostad i England. Huset hemma kommer att bebos av 2 vuxna söner.
Är i Sverige landstingsanställd men har även eget konsultbolag(kommanditbolag), som dock inte kommer att ha några intäkter under året.
Vad gäller i grova drag?
Försökt få vettiga svar från "mitt" lokala skattekontor, men som vanligt ingen som kan ge klara besked.

8 Kommentarer
  1. anon
    kawasaki
    sep 27, 2006

    I grova drag så blir det skatt i England, främst pga. sexmånadersregeln i vår interna rätt - vistelse utomlands i mer än sex månader, skatt i arbetslandet = ingen skatt i Sverige.

    (Stannar du längre i England och din anknytning till Sverige inte är större än permanentbostad, vuxna barn och "vilande" kb så får du nog hemvist i England enligt skatteavtalet (centrum för levnadsintressen). Dock obegränsat skattskyldig enligt intern rätt. Men jag spinner inte vidare på det nu då du i stället verkar falla in under "huvudregeln" ovan.)

  1. anon
    bjornwahlsten
    sep 28, 2006

    Jag frågade Saktteverket hur de såg på innehavav av bostad i Sverige kopplat till bedömningen av obegränsad
    skattskyldighet i Sverige.

    Här är svaret:

    Innehavet av en bostad i Sverige har i praxis tillmätts stor
    betydelse vid bedömning av bosättningsfrågan, efter IL:ens
    (inkomsskattelagen) införande görs bedömningen av om obegränsad

    skattskyldighet föreligger.

    Om den skattskyldige har behållit en bostad i Sverige efter
    utflyttningen, torde denna omständighet normalt medföra att han anses
    obegränsat skattskyldig här i landet. Att bostaden varit uthyrd saknar
    normalt betydelse även om bostaden varit uthyrd i avvaktan på
    försäljning (RÅ 1974 A 738 och RÅ 1974 A 1220).

    Andra hinder för faktisk användning, som t.ex. att bostaden
    genomgår reparation eller ombyggnad, torde sakna betydelse i sammanhanget.

    Så länge den skattskyldige har tillgång till en bostad i Sverige är själva
    innehavet avgörande.

    Det spelar ingen roll om bostaden innehas med äganderätt,
    bostadsrätt eller hyresrätteller om den disponeras på annan grund.
    Bostadens storlek är av underordnad betydelse. Anknytningen blir
    naturligtvis särskilt stark om den skattskyldige före avresan använt
    bostaden som permanentbostad.

    En fritidsbostad ska normalt inte betraktas som ett
    anknytningsmoment. Innehav av hus som är klassificerade som fritidshus
    men som är belägna i attraktiva områden och inrättade för åretruntbruk
    bör dock få betydelse vid den samlade bedömningen (prop.1984/85:175 s.
    13).

    Med "bostad för åretruntbruk" avses en bostad som är så utrustad
    och kommunikationsmässigt så belägen att det utan vidare är möjligt att
    bo där året om.

    En fjällstuga, även om den är vinterbonad och försedd med alla
    bekvämligheter, bör inte tillmätas samma vikt vid bedömningen som t.ex.
    en fastighet belägen i en storstadsregion. Detsamma gäller en
    sommarbostad som är utrustad för åretruntbruk men belägen på sådan
    plats, t.ex. en ö i skärgården, att den endast med svårighet eller
    inte alls kan nås under vissa tider på året.

    Hur den skattskyldige faktiskt använder fritidsbostaden efter
    utflyttningen synes ha mindre betydelse. Avgörande torde vara
    möjligheterna att utnyttja bostaden med hänsyn till standard och läge
    (RÅ 1974 ref. 97). En anknytning till Sverige enbart i form av innehav
    av en fritidsbostad torde dock knappast anses väsentlig även om
    bostaden är inrättad för åretruntbruk (RÅ 1987 not. 829 och RÅ 1992
    not. 367, se även SkU 1984/85:59).

    Om fritidsbostaden å andra sidan använts som åretruntbostad före
    utflyttningenär detta givetvis en omständighetsom talar för bosättning
    i Sverige och därmed numera utgör grund för obegränsa
    skattskyldighet. Det nu sagda innebär att den kod fastigheten åsatts vid
    fastighetstaxeringen inte är styrande för bedömningen. Denna ska göras
    utifrån de faktiska förhållandena.

    En "semesterbostad" som tidigare använts för varaktigt boende av
    den skattskyldige och hans familj bör jämställas med en vanlig
    permanentbostad (RÅ 1989 ref. 118).

    En norsk medborgare hade tillsammans med sin svenska hustru varit
    bosatt i Sverige under många år. Deras gemensamma bostadsfastighet
    skulle säljas i samband med utflyttning till Norge och det kunde
    ifrågasättas om mannen efter flyttningen hade anknytning till Sverige
    genom hustruns förvärv av en annan mindre villafastighet i området. SRN
    uttalade att den nya fastigheten fick anses utgöra en stark
    anknytningsfaktor till Sverige. Med hänsyn till att mannen var norsk
    medborgare, att paret förvärvat en ny familjebostad i Norge där de
    ämnade bosätta sig, att mannen inte kom att ha kvar några
    ekonomiska engagemang i Sverige och att den nyförvärvade
    fastigheten skulle disponeras som fritidshus under en begränsad tid
    varje år fann nämnden dock att fastigheten vid en samlad bedömning inte
    kunde tillmätas sådan betydelse att mannen efter utflyttningen skulle
    anses bosatt här. RR delade nämndens bedömning (RÅ 1997 not. 197).

    En svensk medborgare flyttade den 1 augusti 1989 med sin familj
    till Indonesien där han var anställd av SAS.1992 flyttade han till
    Moskva där han fram t.o.m. 1995 var anställd av SAS.
    Därefter flyttade han till USA och hade för avsikt att flytta till Nya
    Zeeland. Förutom att han behållit sitt svenska medborgarskap hade han
    behållit sin permanentbostad i Sverige.

    Med hänsyn härtill och med beaktande av den tid han vistats
    utomlands fick han under beskattningsåret 1994 anses ha haft sådan
    väsentlig anknytning till Sverige att han var oinskränkt skattskyldig
    (obegränsat skattskyldig) här (RÅ 2002 ref. 70).

    Den 1 augusti 1994 under det aktuella beskattningsåret hade längre
    tid än fem år förflutit från dagen för avresan från Sverige. Innehav av
    tidigare permanentbostad i Sverige har således här medfört att
    väsentlig anknytning till Sverige föreligger även efter femårsperiodens
    utgån

  1. anon
    JurStud
    sep 28, 2006

    Kan man tillämpa sexmånadersregeln om man anställs av sitt eget bolag? Säg att någon startar ett ett bolag i ett "skatteparadis" med en procents skatt. Han anställer sig själv och åker och lägger sig på en strand någonstans utomlands. Kan han då slippa svensk skatt fastän han är obegränsat skatteskyldig?

  1. anon
    kawasaki
    sep 28, 2006

    Ja, på lönen, men det förutsätts ju att personen är obegränsat skattkyldig i Sverige och att det är han som beskattas med en procent i "paradiset" och inte bolaget. Men samtidigt blir han ju deklarationsskyldig för bolaget i Sverige (k10)...

    Om han bosätter sig i paradiset och jobbar för sitt företag som har sitt säte där, talar mycket för att han blir begränsat skattskyldig i Sverige och då blir det ändå ingen skatt här på inkomsterna.

  1. anon
    JurStud
    sep 28, 2006

    Tack för svaret.

    Jag har precis börjat läsa skatterätt så jag är inte helt insatt.

    1. Men bolaget är väl skyldigt att deklarera i Sverige även om bolaget inte anställt någon svensk så länge det ägs av en svensk?

    2. Vad är "k10", en deklararationsblankett för..?

    3. Hur kan skatteverket veta om bolaget ägs av en svensk? För om bolaget ägs av en utlänning så behöver väl han inte upprätta någon deklaration i Sverige bara för att han anställt en svensk?

  1. anon
    kawasaki
    sep 28, 2006

    1. Bara om bolaget är obegränsat skattskyldigt här. Bara för att ett utländskt bolag har en svensk ägare behöver det inte vara så. Man måste skilja på vad ägare och bolag måste deklarera.

    2. K10 är blanketten som alla fåmansbolagsdelägare ska fylla i.

    3. För att i ditt fall skriver den skattskyldige att han vill befrias från inkomstskatt då han fått lön från sitt skatteparadisbolag. ;) Men en utländsk ägare i ett bolag som inte är skattskyldigt i Sverige ska inte deklarera i Sverige oberoende var de anställda finns, om nu inte vissa socialavgiftskonventioner blir tillämpliga m.m...

    Men det här är smala svar på dina rätt så "breda" frågor och det finns alltid undantag från huvudregler m.m. Specifika frågor ger specifika svar, men inom skatterätten krävs det då nästan att frågställaren redan vet svaret !

  1. anon
    JurStud
    sep 29, 2006

    Tack för dina svar!

  1. anon
    Clas Ramert
    sep 30, 2006

    Hej!

    Jättekul när det blir en så här bred debatt med inlägg från olika håll!

    Som Björn visar i sitt imponerande inlägg torde phs även fortsättningsvis att vara obegränsat skattskyldig här enligt svensk intern skatterätt. För obegränsat skattskyldiga görs dock undantag för anställningsinkomster utomlands enligt sexmånaders- och ettårsreglerna. Övriga inkomster beskattas som vanligt i Sverige enligt den interna rätten. Dubbelbeskattningsavtalet kan lindra beskattningen i såväl Sverige som Storbritannien så att samma inkomst inte skall bli beskattad två gånger.

    Se för övrigt gärna på den här länken http://www.skatter.se/index.php?q=node/83

    Jur.stud. och Kawasaki för en intressant diskussion om skatteparadis.

    Hälsn/Clas

    Hälsningar/ClasSkattepunkten AB