3:12 regler: Har du säkerställt att ditt totala löneuttag i bolaget under 2023 uppfyller kraven enligt lönespärren?

Nu närmar sig årsskiftet och det innebär att jag kommer att låta som en repad skiva i år igen. Fåmansföretagare, har ni kontrollerat det totala löneuttaget i ert bolag under inkomstår 2023? Många förstår säkert poängen vid det här laget, men för att förtydliga så tänker jag på de skattemässigt gynnsamma 3:12-reglerna för fåmansbolag. I dessa tider, före årsskiftets inträde, bör nämligen varje delägare i ett fåmansföretag som planerar att ta ut en utdelning nästa år fråga sig om löneuttaget är tillräckligt stort under 2023. Om inte, så behöver åtgärder vidtas senast den 31 december 2023.  Det går nämligen fortfarande att påverka löneuttaget fram tills dess om du planerar att utnyttja reglerna om lönebaserat utdelningsutrymme enligt 3:12 reglerna för kvalificerade andelar. Det är nämligen lönen under 2023 som påverkar om reglerna får användas och hur stort utrymme som får utnyttjas under 2024 för lågbeskattad utdelning. 

Som många aktiva företagare säkert redan känner till så kan en delägare som är verksam i ett bolag välja mellan att ta ut lön eller utdelning från bolaget. Lön beskattas i inkomstslaget tjänst med en progressiv beskattning på mellan 32–52 % beroende på inkomstens totala storlek. Utdelning beskattas däremot i inkomstslaget kapital med en proportionell skattesats om 30 % som huvudregel oavsett inkomstens storlek. Denna skillnad i skattebelastning har motiverat införandet av särskilda regler som förhindrar att delägare i fåmansföretag omvandlar arbetsinkomst (lön) till lågbeskattad kapitalinkomst.

De särskilda reglerna för delägare i fåmansaktiebolag finns i 57 kap. Inkomstskattelagen (1999:1229) (IL). Bestämmelserna ska tillämpas på fysiska personer som äger och erhåller utdelning på så kallade kvalificerade andelar (aktier). En aktie är kvalificerad om delägaren eller någon närstående har varit verksam i betydande omfattning i bolaget under beskattningsåret eller något av de fem föregående åren. En delägare anses verksam i betydande omfattning om hans arbetsinsats har stor betydelse för vinstgenereringen i bolaget.

Vid beskattning av utdelning är tanken med bestämmelserna att ”normal avkastning” ska beskattas i inkomstslaget kapital. Överskjutande belopp antas däremot vara ersättning för arbetsprestation och ska därför tas upp i inkomstslaget tjänst. I den mån utdelning från fåmansföretag beskattas i inkomstslaget kapital är den effektiva skattesatsen 20 % (2/3 x 30 %). I dagsläget anses regelverket vara gynnsamt vid en jämförelse med annan beskattning, så det kan vara läge att utnyttja dessa förmånliga regler.

För att fördela utdelningen rätt mellan inkomstslagen ska ett så kallat gränsbelopp beräknas. Gränsbeloppet räknas fram vid årets ingång och tillgodoräknas den som äger andelen vid denna tidpunkt. Gränsbeloppet består av summan av årets gränsbelopp och sparat utdelningsutrymme uppräknat med statslåneräntan ökad med tre procentenheter”.  

Årets gränsbelopp kan räknas fram på två sätt, antingen enligt förenklingsregeln eller huvudregeln. När gränsbeloppet har räknats fram enligt dessa två metoder får andelsägaren använda sig av det som ger det högsta gränsbeloppet.

Förenklingsregeln används om andelsägaren inte kvalificerar sig för huvudregeln eller om huvudregeln ger ett lägre gränsbelopp. Vid tillämpning av förenklingsregeln får andelsägaren tillgodogöra sig ett schablonbelopp som gränsbelopp. För utdelning som utbetalas under inkomstår 2024 är gränsbeloppet 204 325 kr, oavsett löneuttag. Detta belopp gäller per bolag och måste delas på antalet ägda aktier. Det är vanligt att fysiska personer äger andelar i flera bolag. Förenklingsregeln är i detta avseende begränsad på så sätt att den som äger andelar i flera bolag, under 2024, endast kan använda sig av schablonbeloppet i ett av bolagen.

Beräkningssättet vid tillämpning av huvudregeln skiljer sig från förenklingsregeln. Årets gränsbelopp enligt huvudregeln består av tre delar. Något förenklat så räknas de tre delarna fram enligt följande för inkomstår 2024:

1.     Omkostnadsbelopp x 11,62 %

Underlaget för årets gränsbelopp är det omkostnadsbelopp som skulle använts om andelen hade avyttrats vid årets ingång.

2.     Lönebaserat utrymme

Till ovanstående summa får ett lönebaserat utrymme läggas till. Enligt 57 kap. 17 § IL ska ett löneunderlag beräknas. Det lönebaserade utrymmet uppgår till 50 % av löneunderlaget och fördelas med lika belopp på andelarna i bolaget. Detta belopp gäller således per bolag och måste följaktligen delas om flera personer äger bolaget. Löneunderlaget består av kontanta ersättningar som utbetalats till andelsägaren/arbetstagaren året före själva utdelningsåret. Observera att andelsägaren måste klara villkoren för den så kallade lönespärren för att överhuvudtaget kunna tillgodogöra sig ett lönebaserat utrymme. Andelsägaren ska äga andelar i företaget som motsvarar minst 4 % av kapitalet i företaget. Andelsägaren, eller någon närstående, som planerar ett erhålla en utdelning under 2024 måste ta ut en lön under 2023 på minst 445 800 kr (6 ibb) + 5 % av bolagets totala kontanta löner eller 713 280 kr (9,6 ibb).

Har inte andelsägaren själv tagit ut en lön av rätt storlek, så är det således tillräckligt att åtminstone en person i närståendekretsen har gjort det.  Klarar andelsägaren inte lönespärren själv genom ett löneuttag eller indirekt genom närståendes löneuttag så får vederbörande inte tillgodogöra sig något lönebaserat utrymme enligt huvudregeln.

3.     Sparat utdelningsutrymme från föregående år x 5,62 %

Till ovanstående belopp läggs det uppräknade sparade utdelningsutrymmet.

När samtliga tre delar i huvudregeln har beräknats erhålls årets gränsbelopp inklusive sparat utdelningsutrymme.

När gränsbeloppet har beräknats enligt de två beskrivna metoderna görs en jämförelse mellan dessa. Andelsägaren kan välja det högsta beloppet. Utdelningsbeloppet jämförs sedan med detta gränsbelopp. Utdelning som härrör från kvalificerade andelar och som understiger eller motsvarar gränsbeloppet ska tas upp till två tredjedelar i inkomstslaget kapital. Skulle utdelningen understiga gränsbeloppet ska mellanskillnaden (så kallat sparat utdelningsutrymme) föras vidare till nästa beskattningsår. Det innebär att en andelsägare som inte lyckas utnyttja sitt gränsbelopp fullt ut ett år, får spara resterande del till nästa år. Skulle utdelningen däremot överstiga gränsbeloppet ska den del som överstiger detta belopp tas upp i inkomstslaget tjänst, upp till ett takbelopp (90 ibb). Utdelning över detta takbelopp beskattas återigen i kapital med 30 % i skatt.

Behöver du hjälp med redovisnings- eller skattefrågor relaterade till 3:12 reglerna är du varmt välkommen att kontakta oss på Skattepunkten AB. På grund av reglernas omfattning och komplexitet är det inte möjligt att i detalj beskriva reglerna. Detta är endast en översikt och det finns mycket speciealregler inom 3:12-regelverket. 

Vänlig hälsning

Nelly Linneheden

Skattejurist

Skattepunkten AB