En privat sajt med många skattetips och en guldgruva för dem som arbetar aktivt med skatter!

Denna webbplats administreras av Skattepunkten AB
Skattepunkten AB ger Dig professionell skatterådgivning

Kontakta Skattepunkten AB när Du behöver professionell hjälp av en skattekonsult.

Blog om: 

Om t.ex. ett svenskt moderbolag skall sälja varor till ett dotterbolag i ett annat land, kan det vara frestande för moderbolaget att prissätta varorna så att vinsten hamnar i det land som har lägst skatt!

För skattemyndigheterna i olika länder gäller det att slå vakt om den egna skattebasen och se till att så mycket som möjligt av den koncernmässiga vinsten beskattas i det egna landet. För att lösa konflikter mellan företag och stater samt staterna emellan har det i de flesta dubbelbeskattningsavtal och i de flesta länders interna lagar inskrivits att transaktioner mellan företag i intressegemenskap skall prissättas som om företagen varit oberoende av varandra. Det kan uttryckas på olika sätt: T.ex. alla transaktioner skall genomföras till marknadspris eller alla transaktioner skall genomföras på ”armlängds avstånd”.

Från och med den 1 januari 2007 gäller i Sverige att prissättningen skall dokumenteras, dvs. det skall finnas dokument som visar hur marknadspriset för en viss vara eller tjänst tagits fram. För företag med brutna räkenskapsår skall dock reglerna enligt Skatteverkets föreskrifter tillämpas först från och med beskattningsår som börjar efter 1 januari 2007.

Att ställa krav på dokumentation beträffande internprissättning är en internationell trend. USA började ställa sådana krav omkring 1990. Flera andra länder följde efter. OECD gav ut Transfer pricing guidelines 1995 för att få fram likartad behandling bland sina medlemsländer.

Följande OECD länder har infört dokumentationskrav:

Australien, Belgien, Danmark, Frankrike, Japan, Kanada, Mexico, Nederländerna, Nya Zeeland, Polen, Portugal, Storbritannien, Sydkorea, Tyskland, Ungern och USA

Även vissa länder som inte är med i OECD har infört dokumentationskrav:

Argentina, Brasilien, Indien och Kina

Bland länder som snart kommer att införa dokumentationskrav är Norge och Finland. Många fler är på gång!

De svenska reglerna finns i:

•         Lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter 19 kap. 2a-2b §§

•         Skatteverkets föreskrifter SKVFS 2007:1 (6 sidor, kom i februari)

•         Skatteverkets meddelande –SKV M 2007:4 (45 sidor, kom under sommaren)

•         Handledning för internationell beskattning 2007

Se Skatteverkets hemsida!

Det finns också uppförandekod med regler gemensama för hela EU. Om de tillämpas konsekvent av företaget, anses dess dokumentation uppfylla de svenska kraven. Om Du klickar här får Du fram uppförandekoden.

Det finns anledning att vara kritisk till att reglerna inte fanns dokumenterade av Skatteverket vid årets ingång. Förmodligen beror det dock på att lagstiftaren haft för bråttom med att införa lagändringen.

Följande krävs enligt de svenska reglerna:

•         1. en beskrivning av företaget, organisationen och verksamheten,

•         2. uppgift om arten och omfattningen av transaktionerna,

•         3. en funktionsanalys,

•         4. en beskrivning av vald prissättningsmetod, och

•         5. en jämförbarhetsanalys.

För mindre transaktioner gäller förenklad redovisning:

•         1. företagsgruppens juridiska struktur samt företagets och företagsgruppens organisatoriska struktur och verksamhet i operationellt hänseende,

•         2. motpart i den interna transaktionen och uppgift om dennes verksamhet,

•         3. aktuella transaktioner med angivande av typ, omfattning och värde,

•         4. använd metod för att fastställa att prissättningen av de interna transaktionerna överensstämmer med marknadspris och

•         5. eventuellt utnyttjade jämförelsetransaktioner.

Även den förenklade redovisningen kan som synes komma att bli komplicerad!

Det finns fem godtagbara metoder för att ta fram ett internpris som uppfyller kraven på marknadsmässighet. De tre viktigaste är:

•         Marknadsprismetoden (comparable uncontrolled price method)

•         Återförsäljningsprismetoden (resale price method)

•         Kostnadsplusmetoden (cost plus method)

Jag skulle vilja beskriva metoderna mycket förenklat på följande sätt:

Marknadsprismetoden borde egentligen heta ”marknadsmetoden”, eftersom alla prissättningsmetoderna syftar till att finna ett marknadspris. Denna metod innebär att man går ut på ”marknaden” för att finna ett jämförbart pris. Metoden är särskilt lämplig för rå- och stapelvaror men skall naturligtvis alltid tillämpas i första hand. Erfarenheten visar dock det vanligtvis inte går att finna likadana produkter på marknaden.

Återförsäljningsprismetoden utgår från priset mot kund. Från detta pris dras en för branschen normal bruttovinstmarginal. Det som återstår är det pris återförsäljaren skall debiteras.

Kostnadsplusmetoden utgår från tillverkningspriset (eller motsvarande). Till detta pris läggs en för branschen normal bruttovinst. Summan är det pris återförsäljaren skall debiteras.

Dokumentationen skall finnas tillgänglig på företaget den dag deklaration för året skall lämnas. För företag som har kalenderår skall dokumentationen för 2007 finnas tillgänglig den 2 maj 2008 eller några veckor senare om anstånd med deklarationen beviljats.

Första året blir säkerligen det mest arbetskrävande. För följande år kan vanligtvis samma ”mall” användas.

Jag rekommenderar att arbetet utförs löpande. Att i efterhand försöka ”försvara” ett pris som satts på lösa grunder, kan bli förödande. Gör alltså upp dokumentationen i samband med att internpriser sätts! För dem som tillämpar kalenderår är det viktigt att göra jobbet under hösten, om det inte redan gjorts! Till våren kommer det att bli så mycket arbete med bokslut och deklaration att det inte går att hinna med något mer!

För att komma igång rekommenderar jag följande:

•         Sätt Dig in i de svenska reglerna och eventuellt även EU-reglerna!

•         Kontrollera reglerna i aktuella motpartsländer!

•         Går det att upprätta gemensam dokumentation för både Sverige och motpartslandet?

•         Använd engelska om möjligt!

Vi hjälper gärna till med råd och dåd.