Förslaget som aviserades i budgetpropositionen 2020 om riskskatt för större kreditinstitut lämnas till lagrådet

Publicerad 02 september 2021

Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2020 ett förslag om att införa en riskskatt för större banker och andra kreditinstitut från och med 2022. Förslaget har varit på remiss och skickas nu till Lagrådet för granskning. Den föreslagna skatten innebär att kreditinstitut, som vid en finansiell kris riskerar att orsaka väsentliga indirekta kostnader för samhället, ska bidra till att minska dessa kostnader. Erfarenheterna i Sverige och många andra länder har visat att kriser i det finansiella systemet ofta leder till stora kostnader för samhället.

Syftet med den nya skatten för banker och andra kreditinstitut är att stärka de offentliga finanserna och skapa utrymme för att täcka de kostnader som en kris i det finansiella systemet riskerar att föra med sig.

Förslaget överensstämmer med det utkast till lagrådsremiss som remitterades i maj och innebär att riskskatten ska betalas av svenska och utländska kreditinstitut som har skulder över 150 miljarder kronor. För svenska kreditinstitut ska samtliga skulder beaktas, även skulder hänförliga till en filial i ett annat land. För utländska kreditinstitut avgörs skattskyldigheten av skulderna i den svenska verksamheten. Riskskatten föreslås uppgå till 0,05 procent av skulderna från 2022 och 0,06 procent av skulderna från 2023.

Skatten föreslås börja gälla den 1 januari 2022. Förslaget beräknas ge ökade skatteintäkter med 5 miljarder kronor 2022 och med ytterligare 1 miljard kronor från 2023. Skatteintäkterna planeras att användas till ökade försvarsanslag.

Presskontakt

Johan Ekström
Pressekreterare hos finansminister Magdalena Andersson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-086 32 01
e-post till Johan Ekström