Skatteeffektiva gåvor

Från och med år 2012 kan man få skattereduktion för penninggåvor till vissa ideella organisationer. Gåvomottagaren måste vara godkänd av Skatteverket. Godkända gåvomottagare listas på Skatteverkets webbplats, www.skatteverket.se/gavogivare. För rätt till skattereduktion krävs att varje enskild penninggåva uppgår till minst 200 kr och att det totala gåvobeloppet under året uppgår till minst 2 000 kr. Skattereduktion medges inte för högre gåvobelopp under ett år än 6 000 kr. Eftersom skattereduktionen är 25 % av gåvobeloppet kommer skattereduktionen att uppgå till mellan 500 kr och 1 500 kr. 

Genom att överlåta rätten till aktieutdelning kan betydligt större belopp ges bort, förutsatt att överlåtelse sker på rätt sätt. Genom överlåtelse av utdelning kan det andra ledet i dubbelbeskattningen av bolagsvinster elimineras. Aktieägaren kan, i stället för att lyfta utdelning och betala skatt, destinera dessa medel till välgörenhet. Det är en följd av praxis som utvecklats under senare år och som kan sammanfattas enligt följande.      

I ett förhandsbeskedsärende från 2006 skulle en person skänka bort rätten till utdelning på börsnoterade aktier till en begränsat skattskyldig stiftelse. Bortgivandet skulle ske innan utdelningsbeslut fattats på bolagsstämma. I rättsfallet konstaterades att enligt lagtexten ska utdelning tas upp av den som har rätt till utdelningen när den kan disponeras (42 kap. 12 § inkomstskattelagen). Den som har rätt till utdelningen kan vara annan än aktieägaren (42 kap. 13 § inkomstskattelagen).  Det innebär att aktieägaren inte kan beskattas för utdelning på aktierna om det vid den tidpunkt då utdelningen kan disponeras står klart att rätten till utdelningen getts bort (RÅ 2006 ref. 45).

I två förhandsbesked från 2009 ansågs det även möjligt att med skatterättslig verkan ge bort rätt till framtida utdelning på kvalificerade aktier i fåmansföretag.

I det ena fallet ägde A samtliga aktier i X AB. A önskade stödja en från skattskyldighet undantagen ideell förening genom att överlåta sin rätt till utdelning på aktierna i X AB till föreningen. Tillvägagångssättet för gåvan var följande. Det fanns 1 000 aktier i bolaget. X AB skulle för dessa aktier till A utfärda ett aktiebrev per 100 aktier, alltså 10 aktiebrev. I samband därmed skulle bolaget även utfärda utdelningskuponger vilka var och en representerade den mot visst aktiebrev svarande rätten till utdelning för en viss räkenskapsperiod. Utdelningskupongerna skulle vara fästa vid en talong och vara ställda till innehavaren. Dagen efter bolagsstämmans beslut om utdelning skulle A genom ett gåvobrev överlåta utdelningskupongerna till föreningen. Utdelningen skulle betalas ut två veckor senare. A frågade om han skulle beskattas för utdelningen om han överlät sin rätt till utdelningen för den aktuella räkenskapsperioden (fråga 1) eller för en period om fem år framåt i tiden (fråga 2) om hälften av kupongerna överläts till en annan ideell förening eller stiftelse (fråga 3) om överlåtelse skedde före bolagsstämmans beslut men efter styrelsens förslag till utdelning (fråga 4) eller före såväl bolagsstämmans beslut som styrelsens förslag till utdelning (fråga 5). Skatterättsnämnden förhandsbesked i samtliga frågor var att A inte skulle beskattas för utdelningen. Det fanns enligt nämnden inte någon grund för att göra skillnad i tillämpningen beroende på om utdelning betalas ut av ett börsnoterat företag eller av ett fåmansföretag och detta även om aktierna i fåmansföretaget skulle vara kvalificerade. Gåvan kunde enligt förhandsbeskedet lämnas antingen före eller efter bolagsstämmans utdelningsbeslut men kupongen måste ha getts bort innan utdelningen betalades ut. Regeringsrätten gjorde den 22 september 2009 (mål nr 1579-09) samma bedömning som Skatterättsnämnden.

I det andra fallet önskade en person (A) stödja ett projekt genom att skänka ett större belopp till ett landsting. Gåvan skulle lämnas i form av en överlåtelse av rätten till utdelning på aktierna i ett fåmansföretag för ett eller flera år genom att utdelningskuponger överlämnades till landstinget. De närmare villkoren skulle regleras i gåvobrev. Skatterättsnämnden fann även här att A inte skulle beskattas för utdelningen eftersom det vid den tidpunkt då den av bolagsstämman beslutade utdelningen betalades ut stod klart att han gett bort sin rätt till den. Nämnden fann vidare att eftersom A inte skulle beskattas för den bortgivna utdelningen skulle den inte heller beaktas vid beräkningen av sparat utdelningsutrymme som beskattas med 20 procent. Lagen mot skatteflykt ansågs inte tillämplig på förfarandet. Regeringsrätten gjorde samma bedömning som Skatterättsnämnden (RÅ 2009 ref. 68).

I ett senare förhandsbesked skulle rätten till utdelning på börsnoterade aktier överlåtas till ett aktiebolag i vilket givaren ägde alla aktier. I ett annat fall skulle rätten till utdelning på kvalificerade aktier i ett fåmansföretag överlåtas till givarens två myndiga barn. Mottagarna av utdelningsrätterna blev i båda dessa fall skattskyldiga för utdelningen. I det senare fallet i inkomstslaget tjänst enligt reglerna för kvalificerade aktier.   

Vid överlåtelse av rätt till utdelning i avstämningsbolag gäller det att se till att den som ska motta utdelningen, redan innan bolagsstämman, är antecknad i ett avstämningsregister enligt lagen om kontoföring av finansiella instrument (4 kap. 40 § aktiebolagslagen). Bankerna kan normalt sett hjälpa till med detta. Vid överlåtelse av rätt till utdelning i andra aktiebolag bör det, om aktiebrev med utdelningskuponger inte finns utfärdas sådana. Överlåtelse av utdelningskupong måste ske innan utdelningen kan disponeras. Gåvobrev bör upprättas. Ideella föreningar, stiftelser och trossamfund är i regel skattebefriade för utdelning.