Hur beskattas ett aktiebolag för kryptovalutahandel?

Jag har tidigare skrivit en artikel som berört handel med kryptovalutor som vidtas av en privatperson där beskattning sker i inkomstslaget kapital. I det följande ska jag redogöra för de regler som gäller handel med kryptovalutor inom ett svenskt aktiebolag.

Enligt 13 kap. 2 § Inkomstskattelagen (IL) beskattas en juridisk person alltid i inkomstslaget näringsverksamhet. Detta gäller även för kapitalvinster och kapitalförluster som inte ingår i näringsverksamheten. Vid redovisningen av kapitalvinster och kapitalförluster med anledning av kryptovalutatransaktioner ska dock särskilda regler vid upprättandet av resultaträkningen tillämpas. Kryptovalutor kan antingen klassificeras som en kapitaltillgång eller lagertillgång. En kryptovaluta är normalt en lagertillgång om bolaget bedriver en utåtriktad växlingsverksamhet och tillgången ingår som ett led i den verksamheten. Det finns i dagsläget inga vägledande domar från domstolar om det finns andra situationer där kryptovaluta kan klassificeras som lagertillgång. I andra situationer klassificeras kryptovaluta därför normalt som en kapitaltillgång.

Värdet av kapitalvinster och kapitalförluster ska beräknas enligt de allmänna reglerna i 44 kap. IL under förutsättning att de inte är en del av ett samlat innehav av tillgångar med ett enhetligt värde enligt 52 kap. 3 § IL. Innehav av kryptovalutor torde normalt utgöra ett samlat innehav av tillgångar och av den anledningen ska istället genomsnittsmetoden tillämpas enligt 48 kap. 7 § IL vid beräkningen av anskaffningskostnaden. Genomsnittsmetoden används alltså bara för kryptovalutor som klassificeras som kapitaltillgångar. För lagertillgångar används vanliga lagervärderingsregler.

Notera att ett aktiebolag som investerat i kryptovalutor inte behöver betala någon skatt på själva innehavet i sig och inte heller på en värdeökning. Om kryptovalutan är en kapitaltillgång så beskattas bolaget för en vinst eller förlust först vid avyttringstillfället. En skattepliktig intäkt uppstår alltså först i samband med avyttringstillfället enligt 44 kap. 26 § IL och inte i samband med anskaffningar. Med avyttring menas att bolaget antingen sålt kryptovalutorna eller bytt från en kryptovaluta till en annan kryptovaluta. Detta innebär att även kapitalförluster normalt blir avdragsgilla för bolaget först vid avyttringstillfället. Kapitalvinster är skattepliktiga till 100 % och kapitalförluster är avdragsgilla till 100 % i bolaget.

Ett bolag ska deklarera kryptovalutahandel som sker inom ramen för verksamheten på en INK2-deklaration och inte på en K4-bilaga. Varje inköp och avyttring ska bokföras löpande i enskilda verifikationer. Vid avyttring av en kapitaltillgång räknar man hur stor vinst eller förlust man har gjort. Om man inte avyttrar alla tillgångar samtidigt kommer det redovisade anskaffningsvärdet i balansräkningen att minskas med det omkostnadsbelopp som används i kapitalvinstberäkningen. I inkomstdeklaration 2 tas de redovisade vinsterna upp i 3.4 "övriga rörelseintäkter" och de redovisade förlusterna i 3.11 "övriga rörelsekostnader". Det finns alltså inga speciella rutor där försäljningspris respektive omkostnadsbelopp ska tas upp utan det är slutresultatet som redovisas i deklarationen.

Vi har goda kunskaper och erfarenheter både vad gäller redovisning och skatt i samband med kryptovalutahandel. Om den här artikeln inte hjälper dig med alla dina redovisnings- och skattemässiga spörsmål, så är du varmt välkommen att kontakta oss på Skattepunkten AB. Vi kan hjälpa dig med både redovisning och skatterådgivning.

Vänlig hälsning

Nelly Linneheden

Skattejurist

Skattepunkten AB