Delvis utländsk koncern - avdrag för ingående moms

I mervärdesskattelagen finns en koncernregel i 8 kap. 4 § 5. Den innebär att ingående mervärdesskatt hos koncernföretag X, och som X inte kan får avdrag för, i stället i vissa fall kan göras av koncernföretag Y. Regeln, som brukar kallas "slussningsregeln" lyder:

"Den som bedriver en verksamhet som medför skattskyldighet får också göra avdrag - - -

5. om den skattskyldige är ett företag som ingår i en koncern
och tillhandahålls en tjänst av ett företag som ingår i samma
koncern utan att det senare företaget är skattskyldigt eller
har rätt till återbetalning enligt 10 kap. 9 eller 11-13 §§:
för den ingående skatt som hänför sig till det sistnämnda
företagets förvärv eller import för tillhandahållande av
tjänsten, dock endast om det skattskyldiga företaget hade haft
avdragsrätt vid ett sådant förvärv eller en sådan import"

Av andra stycket samma punkt framgår att endast helsvenska koncerner avses.

Högsta förvaltningsdomstolen har i två fall visat (HFD 2013 ref. 25 I och II) visat att regeln inte får begränsas till helsvenska koncerner m.h.t. EU-rätten.

Det första fallet gällde svenska bolaget SKF International AB (nedan AB) och det polska bolaget SKF Polska SA (nedan SA). Båda ingick i samma koncern. AB fick inte fullt avdrag för ingående moms eftersom det sålde skattebefriade, finansiella tjänster bl.a. till SA. Det sistnämnda bolaget hade fått avdraget pga. slussningsregeln om det varit svenskt. SA ansökte om återbetalning av den ingående momsen men fick nej av Skatteverket. HFD:s dom säger i huvudsak att slussningsregeln strider mot mervärdesskattedirektivet men att regeln ändå ska tillämpas, när det är till fördel för de skattskyldiga. Enligt EUF-fördraget kan dock inte skattskyldiga i andra medlemsstater diskrimineras. HFD godkände således avdraget.

Det andra fallet rörde SCA och ett svenskt finansföretag , AB SCA Finans. Förhållandena var likartade med SKF-fallet bortsett från AB SCA Finans ägdes via ett holländskt bolag. Enligt den svenska lagtexten kunde därmed inte avdrag medges. HFD medgav även i detta fall avdrag med hänvisning till EUF-fördraget.

Hela rättsfallet finns här.

Tyvärr är den svenska mervärdesskattelagen på många punkter utformad på ett sätt som strider mot mervärdesskattedirektivet och EUF-fördraget. Vid tolkning av mervärdesskattelagen är det - när det gäller väsentliga frågor/belopp - nödvändigt att samtidigt läsa EU:s lagstiftning. Lagstiftaren har gjorts medveten bristerna i den svenska lagstiftningen i flera utredningar men trotsar ändå EU:s direktiv och EUF-fördraget. På samma sätt har lagstiftaren trotsat EU:s lagstiftning beträffande dubbelbestraffning, som jag tidigare bloggat om.