En privat sajt med många skattetips och en guldgruva för dem som arbetar aktivt med skatter!

Denna webbplats administreras av Skattepunkten AB
Skattepunkten AB ger Dig professionell skatterådgivning

Kontakta Skattepunkten AB när Du behöver professionell hjälp av en skattekonsult.

Frivillig rättelse?

Skriven av Ove Grip den 16 december, 2009 - 15:23
Blog om: 
Övrigt

Av 5 kap. 1 § 1 st. taxeringslagen, TL, framgår att skattetillägg på grund av oriktig uppgift kan tas ut i två situationer, dels när en oriktig uppgift har lämnats på något annat sätt än muntligen till ledning för taxeringen, dels när en sådan uppgift har lämnats i mål om taxeringen. Om den skattskyldige gör ett fel i sin självdeklaration. t.ex. genom att han inte har redovisat en skatteplitig inkomst, har han lämnat en oriktig uppgift.

Av 5 kap. 8 § 4 p. TL följer att om den skattskyldige frivilligt har rättat den oriktiga uppgiften ska skattetillägg inte tas ut. I prop. 1971:10 (genom den propositionen infördes bestämmelserna om skattetillägg) uttalas att bestämmelserna om frivillig rättelse ska tillämpas generöst.

Med anledning av Sveriges nya informationsutbytesavtal med flera före detta skatteparadis (se särskild blogg om dessa) och efter uppmärksamheten i media, har enligt Skatteverket många ombud och skattekonsulter börjat ställa frågor till verket om vilka regler som gäller för frivillig rättelse.

Skatteverket har i en intern information uttalat att verket förberett sig för att kunna ge tydliga besked om reglerna för frivillig rättelse och skapa en enhetlig och effektiv hantering av de ärenden som komer in. Skatteverket vill uppmuntra och underlätta för dem som vill göra rätt för sig.

Men enligt informationen kan frågan om rättelsen är frivillig ibland innebära en svår rättslig bedömning. Frågan var gränsen går när en rättelse ska betraktas som frivillig är ibland svår att avgöra. Rättspraxis är mycket sparsam. Konskevenserna för den enskilde om rättelsen inte bedöms som frivillig är allvarliga och kan innebära skattetillägg och brottsanmälan.

Information om reglerna för frivilliga rättelser kommer att läggas ut på Skatteverkets webbplats och en pressträff för ett antal journalister anordnades den 14 december. Pressträffen har medfört i vart fall två tidningsartiklar den 15 december, nämligen i Dagens Industri (DI) med rubriken Alla vinner på frivillig rättelse och i Dagens Nyheter (DN) med rubriken Skattesmitare kan klara sig undan.

Enligt DI var Skatteverkets budskap tydligt: än finns chansen att göra en frivillig rättelse utan att riskera skattetillägg och åtal. Den information som hittills har lämnats om nya avtal är inte tillräckligt konkret för att en rättelse inte ska anses frivillig.

I DN:s artikel framförs samma budskap från Skatteverket men med tillägget att den som däremot fått kännedom om att Skatteverket håller på med en granskning kan inte hävda att en rättelse är frivillig - "rättelsen får inte ske under galgen."

I Skatteverketets Handledning Särskilda avgifter enligt taxeringslagen kan man läsa bl.a följande om frivillig rättelse.

Om den skattskyldige har fått kännedom om att kontroll kommer att genomföras, t.ex. skatterevision, är en därefter företagen rättelse inom ramen för revisionen inte frivillig. När det gäller generella kontrollaktioner har frågan prövats i RÅ 1982 1:83. I det rättsfallet hade den skattskyldige underlåtit att i deklarationen redovisa bankmedel i två danska banker samt räntan på medlen. Den skattskyldige lämnade uppgifter härom till skattemyndigheten först sedan hans son berättat att han hört på TV att en svensk, som inte deklarerat pengar i en bank i Danmark, riskerade åtal. Länsrätten ansåg att eftersom uppgifterna från sonen rimligen måste ha ingett den skattskyldige misstankar om att någon bankkontroll eller dyligt pågick, som avslöjat den åtalshotade och som kunde avslöja honom själv, kunde hans rättelse inte bedömas som frivillig. Kammarrätten och Regeringsrätten ändrade inte länsrättens dom. Av rättsfallet framgår således att det inte krävs att den skattskyldige har kännedom om att en kontroll som berör honom äger eller ska äga rum för att skattetillägg ska kunna påföras. Det är tillräckligt att han har haft skälig anledning att misstänka att så kan bli fallet.

Sammanfattningsvis gäller, som Skatteverket har uttalat, att frågan om en rättelse är frivillig kan innebära en svår rättslig bedömning. Sannolikt kommer en rättelse som görs inom en snar framtid att med den generösa tillämpning som enligt förarbetena ska ske betraktas som frivillig, men ju längre tid som går desto större är risken att rättelsen inte betraktas som frivillig.

Den av Skatteverket utlovade informationen på verkets webbplats kanske kan ge mer besked

Ove Grip

Skattekonsult

 

 

1 Kommentarer