Skriven av Nelly Linneheden den 5 november, 2024 - 14:00
Har du kontrollerat det totala löneuttaget under inkomstår 2024 i ditt fåmansföretag?
Skriven av Nelly Linneheden den 30 oktober, 2024 - 16:39
Det har förmodligen inte undgått någon att 3:12 reglerna[1] länge varit uppe för diskussion om en reformering. Redan i maj 2022 tillsatte regeringen en kommitté som fick i uppgift att granska det befintliga regelverket som av många uppfattas som krångliga. Utredningen som nyligen blev klar innehåller många välgrundade förslag om hur reglerna kan förenklas. Förslaget innebär att inslaget av schabloner i dagens fåmansföretagsregler ökar. Modellen bedöms därför bli enklare än dagens regler.
Skriven av Nelly Linneheden den 21 maj, 2024 - 11:51
I slutet av april i år kom ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden (se Dnr 87-23/D) där tre personer ägde 1/3 vardera av andelarna i ett bolag som indirekt ägdes av det gemensamma holdingbolaget. Samtliga arbetade heltid i bolaget och samtliga hade tagit ut samma inbördes lön under alla år. Rättsfrågan som ställdes på sin spets var huruvida en överlåtelse av aktier i form av gåva från givaren till de två andra delägarna, tillika släkt och i nära relation med givaren, skulle utgöra en skattepliktig transaktion för mottagarna.
Skriven av Nelly Linneheden den 21 december, 2023 - 09:26
Nu närmar sig årsskiftet och det innebär att jag kommer att låta som en repad skiva i år igen. Fåmansföretagare, har ni kontrollerat det totala löneuttaget i ert bolag under inkomstår 2023? Många förstår säkert poängen vid det här laget, men för att förtydliga så tänker jag på de skattemässigt gynnsamma 3:12-reglerna för fåmansbolag. I dessa tider, före årsskiftets inträde, bör nämligen varje delägare i ett fåmansföretag som planerar att ta ut en utdelning nästa år fråga sig om löneuttaget är tillräckligt stort under 2023.
Skriven av Nelly Linneheden den 18 december, 2023 - 15:30
Skatteverket offentliggjorde en generell kontroll den 12 december 2023 med anledning av ny information från den så kallade Pandoraläckan.
Den generella kontrollen omfattar beskattningsåren 2018, 2019, 2020 och 2021.
Skriven av Nelly Linneheden den 19 oktober, 2023 - 12:42
Jag har tidigare skrivit en artikel som berört handel med kryptovalutor som vidtas av en privatperson där beskattning sker i inkomstslaget kapital. I det följande ska jag redogöra för de regler som gäller handel med kryptovalutor inom ett svenskt aktiebolag.
Skriven av Nelly Linneheden den 20 december, 2022 - 12:58
Nu närmar sig årsskiftet med stormsteg. För många har det säkert varit ett år som nalkats av både framgångar och motgångar, glädje och tårar likt de år som redan passerat. Många av er ser säkert också fram emot att ta en paus från det hårda arbetslivet och njuta av den frid som julledigheten bringar. Det finns dock en grupp i samhället som troligtvis inte kommer att få någon julefrid om ställning och relevanta åtgärder inte tas i en viktig fråga. Fåmansföretagare, har ni kontrollerat det totala löneuttaget i ert bolag under inkomstår 2022?
Skriven av Nelly Linneheden den 12 Augusti, 2022 - 11:26
Under mitt arbete med kryptovalutahandel har jag stött på åtskilliga privatpersoner som på förhand olyckligtvis haft föreställningen att stora kapitalförluster vid handel med kryptovalutor leder till höga skatteåterbäringar i samband med att förlusterna deklareras. En gemensam nämnare för denna föreställning verkar vara att det råder en missuppfattning mellan begreppen ”avdrag för kapitalförluster” och avdrag i form av en ”skattereduktion för underskott av kapital”.
Skriven av Nelly Linneheden den 18 september, 2018 - 18:02
Privatpersoner som i skatterättsligt hänseende anses vara bosatta i Sverige[1], men som på grund av anställning vistas utomlands och därmed erhåller utländsk arbetsinkomst, kan yrka skattefrihet för denna inkomst i Sverige med stöd av antingen sexmånaders- och ettårsregeln[2]. Med tanke på att det blivit allt vanligare att privatpersoner (i fortsättningen benämnd ”den skattskyldige”) rör sig över landsgränserna är reglerna ur beskattningssynpunkt av mycket stor betydelse för en enskild.
Skriven av Nelly Linneheden den 7 juli, 2017 - 16:01
En delägare som även är verksam i ett bolag kan välja mellan att ta ut lön eller utdelning från bolaget. Lön beskattas i inkomstslaget tjänst, där inkomstbeskattningen är progressiv, medan utdelning beskattas i inkomstslaget kapital med en proportionell skattesats om 30 %. Vid en kommunalskattesats på 32 % kan marginalskatten på förvärvsinkomster uppgå till 57 %. Denna skillnad i skattebelastning har motiverat införandet av särskilda regler som förhindrar att delägare i fåmansföretag omvandlar arbetsinkomst (lön) till lågbeskattad kapitalinkomst.
Skriven av Kaj Rask den 2 mars, 2016 - 17:51
Inom OECD har på sista tiden bedrivits ett projekt benämnt BEPS (Base Erosion Profit Shifting) vilket resulterat i ett antal rapporter. Projektets syfte har varit att åstadkomma beskattning av företag med verksamhet i flera stater, där värde faktiskt skapas. Vinster ska inte kunna allokeras dit skatten är lägst utan ska tas upp där verkliga och betydelsefulla aktiviteter äger rum.
Inom EU har kommissionen kommit med förslag på åtgärder som på liknande sätt ska motverka internationell skatteplanering.
Skriven av Kaj Rask den 17 Augusti, 2015 - 22:31
De så kallade 3:12-reglerna innebär att utdelning och kapitalvint på kvalificerade aktier i fåmansföretag blir beskattad med i bästa fall 20 % (inom det s.k. gränsbeloppet) och annars upp till som mest ca 58 %. På onoterade aktier som inte är kvalificerade är skatten 25 % på utdelning och kapitalvinst.
Skriven av Mikael Sjöö den 7 maj, 2015 - 11:10
1. Kammarrätten i Göteborg har den 30 april 2015 meddelat en dom avseende internprissättning för utförda tjänster inom forskning och utveckling.
2. Målet tar upp flera intressanta frågeställningar, såsom avtalets innehåll mellan koncernbolagen och relevant tidpunkt för att avgöra om avtalet är marknadsmässigt, den typ av FoU-tjänster som det svenska bolaget utför, huruvida fråga är om kvalificerad eller mindre kvalificerad nivå på FoU-tjänsterna, riskfördelningen mellan parterna, gjorda jämförbarhetsanalyser och deras tillämplighet.
Skriven av Mikael Sjöö den 6 maj, 2015 - 09:47
Skatteverket anser att den omständigheten att en anställd person med utländsk arbetsgivare arbetar i sitt hem inte behöver innebära att en plats i den anställdes hem står till arbetsgivarens förfogande så att ett fast driftställe uppkommer.
Skriven av Mikael Sjöö den 5 maj, 2015 - 12:50
Lön, pension och andra tjänsteinkomster som betalas ut i utländsk valuta ska vid den svenska inkomstbeskattningen räknas om till svenska kronor.
Skatteverket anser att det är valutakursen den dag när mottagaren får ersättningen utbetald som ska användas.
Skriven av Mikael Sjöö den 30 april, 2015 - 14:01
Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har undanröjt förhandsbesked om de svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna. I sitt avgörande den 27 april 2015 (mål nr 2876-14) anger HFD följande:
"Frågan i målet är om bolaget på grund av undantagsregeln i 24 kap. 10 d § tredje stycket IL ska vägras avdrag för de aktuella ränteutgifterna.
Vad Högsta förvaltningsdomstolen först har att ta ställning till är om denna fråga bör prövas inom ramen för ett förhandsbesked.
Skriven av Mikael Sjöö den 27 april, 2015 - 10:07
Kammarrätten i Stockholm beslutade 2014 att erhållen förlikningsersättning enligt avtal i visst fall skulle vara skattefri.
Bakgrunden till avtalet var att en anställd vid bank brutit mot de förvaltningsinstruktioner som givits av såväl den enskilde som banken beträffande uppdrag att förvalta kapital i den enskildes kapitalförsäkring.
Enligt ett avtal åtog sig den anställde vid banken att erlägga förlikningsersättning till den enskilde. Frågan som då uppkom var om ersättningen skulle vara skattefri.
Skriven av Mikael Sjöö den 24 april, 2015 - 12:58
Ett av Skatteverkets mål är att minska skattefelet. På verkets hemsida anges att de därför riktar in sina kontroller mot områden där risken för fel är som störst.
I årets deklaration lägger Skatteverket extra resurser och fokuserar på försäljning av bostad och värdepapper, tex vid beräkning av omkostnadsbeloppet och tillämpningen av genomsnittsmetoden för aktier.
Skriven av Mikael Sjöö den 24 april, 2015 - 11:44
Regeringen har tidigare undertecknat ett multilateralt avtal om att genomföra OECD:s globala standard för automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton. Finansdepartementet remitterar nu en promemoria (Fi2015/2358) med förslag till ändringar som behöver göras i den svenska lagstiftningen för att den ska anpassas till denna standard.
Skriven av Mikael Sjöö den 23 april, 2015 - 12:18
Företagsskattekommittén lämnade två alternativa förslag till ränteavdragsbegränsningar. Ett huvudförslag med ett finansieringsavdrag (i korthet ett slopande av avdragsrätt för negativa finansnetton och medgivande av ett finansieringsavdrag motsvarande 25 procent av det skattepliktiga resultatet) och ett alternativt förslag med en EBIT-modell som innebär avdragsbegränsningar baserat på rörelseresultatet.
Skriven av Kaj Rask den 15 april, 2015 - 11:55
Skriven av Mikael Sjöö den 10 april, 2015 - 13:15
Lån
Vid internprissättning gäller att marknadspriser ska tillämpas. För ett koncerninternt lån betyder denna allmänna princip följaktligen att lånet ska löpa med en räntenivå som skulle ha gällt mellan oberoende parter.
När räntenivån skall bestämmas har ofta ansetts att låntagande företags meriter i kredithänseende ska värderas, inte övriga koncernföretags ställning. Normalt har räntenivån inom koncerner således satts på grundval av låntagarens kreditvärdighet. Ett sådant synsätt behöver modifieras och inte tillämpas mekaniskt.
Skriven av Mikael Sjöö den 9 april, 2015 - 15:14
Kammarrättens i Göteborg dom den 6 februari 2015, mål nr 2069-2072-14 m.fl. Taxeringsåren 2011 och 2012
Skriven av Mikael Sjöö den 26 mars, 2015 - 14:47
1. Kammarrätten i Stockholm har den 23 februari 2015 meddelat en dom avseende värdering av varumärke och om en kassaflödesprognos ska innefatta skatteeffekt, vilket domstolen anser. Frågan har såvitt jag erfarit tidigare främst diskuterats utanför domstolarna (jfr dock Kammarrätten i Stockholms dom i ämnet under 2014).
Skriven av Kaj Rask den 11 november, 2014 - 12:08
HD avgjorde 2013 ett mål där en fysisk person överlät en fastighet till ett aktiebolag i vilket överlåtaren indirekt ägde 51,5 % och övriga aktier ägdes av överlåtarens familj (NJA 2013 s. 886). Ersättningen vid överlåtelsen understeg taxeringsvärdet på fastigheten och rubricerades som gåva. I enlighet med tidigare praxis hade underinstanserna klassificerat överlåtelsen som en stämpelskattefri gåva. HD ändrade på detta och bestämde att gåvoavsikt mot aktiebolaget saknades. Aktiebolaget ansågs ha förvärvat fastigheten genom tillskott. Stämpelskatt skulle tas ut.
Sidor
