Årsskiftesplanering

Nedanstående är en uppdatering av föregående års råd till ägare av fåmansaktiebolag. Nu är sista chansen att justera ägarnas löner från företaget för år 2015. Ofta tar fåmansföretagaren ut för lite i lön! Här finns mycket att fundera över!

När det gäller löner, betänk följande:

Under första brytpunkten beskattas lön endast med kommunalskatt. En vanlig kommunalskattesats är 33 %. Inklusive arbetsgivaravgifter i bolaget och med hänsyn till att arbetsgivaravgifterna är avdragsgilla blir marginalskatten cirka 54 %. Då räknar jag med avdragseffekten m.h.t. den privata skattesatsen, dvs. 33+31,42*(1-0,33). Om underlaget för beräkning av arbetsgivaravgifterna endast reduceras med bolagsskattesatsen, blir marginalskatten i stället 58 %, dvs. 33+31,42*(1-0,22). Det sagda gäller inte pensionärer, eftersom lägre arbetsgivaravgifter gäller för dem från och med året efter 65 årsdagen (vanligen 10,21 %). Även för födda 1990 eller senare betalas lägre arbetsgivaravgifter.

Första brytpunkten för beskattningsåret 2015 ligger på 443 300 kronor (före grundavdrag m.m.). För pensionärer (=fyllt 65 år vid inkomstårets ingång) ligger brytpunkten något högre, nämligen på 469 600 kronor.

Lön, till den del den överstiger första brytpunkten men understiger andra brytpunkten beskattas med kommunalskatt plus 20 % statlig skatt. Om kommunalskatten ligger på 33 % blir marginalskatten således 53 %. Inklusive arbetsgivaravgifter och med hänsyn till att arbetsgivaravgifterna är avdragsgilla blir marginalskatten cirka 68 %. Om underlaget för beräkning av arbetsgivaravgifterna endast reduceras med bolagsskattesatsen, blir marginalskatten hela 78 %. Många fåmansföretagare lägger sitt löneuttag precis på första brytpunkten varje år. Det kan vara en god strategi men betänk löneunderlaget och den pensionsgrundande inkomsten (se nedan).

Andra brytpunkten ligger på 629 200 kronor 2015. För pensionärer ligger den andra brytpunkten på 648 000 kronor. Lön, till den del den överstiger andra brytpunkten, beskattas med kommunalskatt plus 25 % statlig skatt. Om kommunalskatten ligger på 33 % blir marginalskatten på inkomsten, till den del den överstiger andra brytpunkten, således 58 %. Inklusive arbetsgivaravgifter och med hänsyn till att arbetsgivaravgifterna är avdragsgilla blir marginalskatten cirka 71 %. Om arbetsgivaravgifterna endast reduceras med bolagsskattesatsen, blir marginalskatten hela 83 %.

Taket för pensionsgrundande inkomst ligger på 468 867 kronor 2015. För att beräkna taket utgår man från 7,5 inkomstbasbelopp. Vid beräkningen ska inkomsten först minskas med den allmänna pensionsavgiften. Den effekten gör att gränsen flyttas till 8,07 inkomstbasbelopp. Ett inkomstbasbelopp uppgår 2015 till 58 100 kronor. Inkomster som ligger över taket beaktas inte vid beräkning av den allmänna pensionen, dvs. den pension som staten står för. Vad jag förstår är arbetsgivaravgifter som erläggs på löner överstigande 8,07 inkomstbasbelopp till 100 % skatt, dvs. ingenting kommer tillbaka till individen i form av förmåner.

Minsta lön för att få lönebaserat utrymme är 6 inkomstbasbelopp (6*58 100 = ) 348 600 plus 5 % av den sammanlagda kontanta ersättningen i företaget. Om lönen uppgår till minst 10 inkomstbasbelopp räcker det dock oavsett lönesummans totala storlek.

Om aktie- eller andelsägaren har någon närstående som tagit ut lön enligt ovanstående, kan det räcka i vissa fall.

Lönerna i företaget höjer gränsbeloppet. Utdelning upp till gränsbeloppet kan sedan ske (under 2016) till endast 20 % beskattning för aktie- eller andelsägaren. Det låter inte mycket men det är naturligtvis inte hela sanningen. Innan utdelning kan ske, måste vinsten beskattas i bolaget med 22 % bolagsskatt. Om vinsten i bolaget före skatt uppgår till 100 blir skatten således 22. Vinsten efter skatt blir 78. Detta belopp kan utdelas. Skatten för ägaren blir 20 % av 78 = 15,6. Skatten blir således totalt 22+15,6=37,6. I det här fallet uppkommer inga arbetsgivaravgifter.

37,6 % i skatt på inkomst är för svenska förhållanden mycket lågt. Jämför vad marginalskatterna uppgår till inklusive arbetsgivaravgifter ovan! Jämförelsen haltar dock något. Marginalskatterna har uttryckts i procent av det som officiellt kallas ”lön”, dvs. efter avdrag för arbetsgivaravgifter. Nämnda 37,6 % i skatt på utdelad vinst har beräknats på vinst före skatt i bolaget. För att jämföra detta tal med marginalskatterna på lön borde dessa räknas om efter samma bas. Det innebär alltså att skatten:

Under första brytpunkten inklusive arbetsgivaravgifter blir (100-100/1,3142+100/1,3142*0,33=) 49 % i stället för 54 %.

Skatten mellan brytpunkterna blir (100-100/1,3142+100/1,3142*0,53=) 64 % i stället för 68 %.

Skatten över högsta brytpunkten blir (100-100/1,3142+100/1,3142*0,58=) 68 % i stället för 71 %.

Under alla omständigheter blir det betydligt billigare att ta utdelning upp till gränsbeloppet. Då har jag dock inte tagit hänsyn till att framtida pension ökar med högre löneuttag.

Var god observera att bolagsskatten har sänkts från och med 2013, vilket gjort lågbeskattad utdelning ännu mer gynnsamt än tidigare.

För de flesta är det mycket viktigt att höja gränsbeloppet så mycket som möjligt. För pensionärer och mycket unga, för vilka lägre arbetsgivaravgifter betalas kanske det inte är så viktigt. Gränsbeloppet höjs i princip med 50 % av lönerna i företaget. En förutsättning för att få tillgodoräkna sig löneunderlag är dock att ägaren eller någon närstående tagit ut tillräckligt mycket lön under året före det år utdelning skall ske. Observera! Om ägaren tar ut en krona för litet i lön, bortfaller hela löneunderlaget.

Gränsbelopp som inte utnyttjas ett visst år sparas automatiskt till nästa år. Det innebär att det kan vara viktigt att ta fram löneunderlag även sådana år då bolaget tillfälligt går med förlust och inte kan lämna utdelning.

Om det återstår något sparat utdelningsutrymme (gränsbelopp), när ägaren säljer sina andelar någon gång i framtiden, får detta utdelningsutrymme utnyttjas vid beräkningen av skatt på kapitalvinst.

Det är alltså av yttersta vikt för de flesta att ta ut så mycket lön att löneunderlaget kan utnyttjas eller sparas för kommande behov.

Tänk dock på schablonregeln! Den innebär för beskattningsåret 2015 (dvs. utdelning under 2016) att 2,75 inkomstbasbelopp (159 775 kr) schablonmässigt får höja gränsbeloppet utan ytterligare utredningar. Det innebär att lönerna inte får betydelse förrän de kommer upp en bit över 313 00 kronor. Sistnämnda belopp är dock inte så intressant, eftersom lägsta lön för att få löneunderlag är 6 inkomstbasbelopp plus 5 % av den totala lönesumman (se ovan). Om X = lägsta lön för ägaren (och ende anställde) av ett enmansaktiebolag för att utnyttja lönunderlagsreglerna, blir ekvationen: 348 600 + 0,05 X = X och X blir då lika med 366 000 kr (avrundat nedåt). Eftersom underlaget multipliceras med 50 % blir lönebaserade utdelningsutrymmet 180 000 kronor.

Reglerna kring beräkning av löneunderlag och gränsbelopp är ytterst komplicerade. Det är mycket lätt att göra fel. Ett vanligt sådant är att beräkna den egna lönen och öka upp den i december för att komma upp till rätt nivå. Sedan glömmer man bort att ökningen av lönen också ökar det belopp som 5 % skall beräknas på.

Anlita expertis för beräkningarna! Vi på Skattepunkten kan ge konsulthjälp om så önskas.

Många frågar nog: Detta var krångligt, vilken lön skall jag då ta ut?

För de flesta är det bäst att höja gränsbeloppet genom att utnyttja lönerna i bolaget enligt min mening. Det har blivit mer intressant än förr eftersom bolagsskatten sänkts till 22 % från och med 2013.

Om Du inte kan utnyttja löneunderlag, kan det vara frestande att lägga lönen precis på första brytpunkten. Då får Du dock inte maximal allmän pension. Men, Du kan då eventuellt kompensera med privata pensionsavsättningar.

Här fordras eftertanke!