3:12 regler: Har du säkerställt att ditt totala löneuttag i bolaget under 2022 uppfyller kraven enligt lönespärren?

Nu närmar sig årsskiftet med stormsteg. För många har det säkert varit ett år som nalkats av både framgångar och motgångar, glädje och tårar likt de år som redan passerat. Många av er ser säkert också fram emot att ta en paus från det hårda arbetslivet och njuta av den frid som julledigheten bringar. Det finns dock en grupp i samhället som troligtvis inte kommer att få någon julefrid om ställning och relevanta åtgärder inte tas i en viktig fråga. Fåmansföretagare, har ni kontrollerat det totala löneuttaget i ert bolag under inkomstår 2022? Hur ska ni få frid under jul om ert löneuttag är för lågt under 2022 samtidigt som ni planerar att ta ut utdelning nästa år 2023? Många förstår säkert poängen vid det här laget, men för att förtydliga så tänker jag på de skattemässigt gynnsamma 3:12-reglerna för fåmansbolag. I dessa tider, före årsskiftets inträde, bör nämligen varje delägare i ett fåmansföretag som planerar att ta ut en utdelning nästa år fråga sig om löneuttaget är tillräckligt stort under 2022 och eventuellt vidta åtgärder. Om just ditt löneuttag är för lågt går det nämligen fortfarande att påverka löneuttaget fram till den 31 december 2022 om du planerar att utnyttja reglerna om lönebaserat utdelningsutrymme enligt 3:12 reglerna för kvalificerade andelar. Det är nämligen lönen under 2022 som påverkar om reglerna får användas och hur stort utrymme som får utnyttjas under 2023 för lågbeskattad utdelning. På grund av reglernas omfattning och komplexitet är det inte möjligt att i detalj beskriva reglerna, så i det följande kommer jag att beskriva reglerna i mycket förenklad form.

Som många aktiva företagare säkert redan känner till så kan en delägare som är verksam i ett bolag välja mellan att ta ut lön eller utdelning från bolaget. Lön beskattas i inkomstslaget tjänst med en progressiv beskattning mellan 32–52 % beroende på inkomstens totala storlek. Utdelning däremot beskattas i inkomstslaget kapital med en proportionell skattesats om 30 % som huvudregel oavsett inkomstens storlek. Denna skillnad i skattebelastning har motiverat införandet av särskilda regler som förhindrar att delägare i fåmansföretag omvandlar arbetsinkomst (lön) till lågbeskattad kapitalinkomst.

De särskilda reglerna för delägare i fåmansaktiebolag finns i 57 kap. Inkomstskattelagen (1999:1229) (IL). Bestämmelserna ska tillämpas på fysiska personer som äger och erhåller utdelning på så kallade kvalificerade andelar (aktier). En aktie är kvalificerad om delägaren eller någon närstående har varit verksam i betydande omfattning i bolaget under beskattningsåret eller något av de fem föregående åren. En delägare anses verksam i betydande omfattning om hans arbetsinsats har stor betydelse för vinstgenereringen i bolaget.

Vid beskattning av utdelning är tanken med bestämmelserna att ”normal avkastning” ska beskattas i inkomstslaget kapital. Överskjutande belopp antas däremot vara ersättning för arbetsprestation och ska därför tas upp i inkomstslaget tjänst. I den mån utdelning från fåmansföretag beskattas i inkomstslaget kapital är den effektiva skattesatsen 20 % (2/3 x 30 %). I dagsläget anses regelverket vara gynnsamt vid en jämförelse med annan beskattning, så det kan vara läge att utnyttja dessa förmånliga regler.

För att fördela utdelningen rätt mellan inkomstslagen ska ett så kallat gränsbelopp beräknas. Gränsbeloppet räknas fram vid årets ingång och tillgodoräknas den som äger andelen vid denna tidpunkt. Gränsbeloppet består av summan av årets gränsbelopp och sparat utdelningsutrymme uppräknat med statslåneräntan ökad med tre procentenheter”.  

Årets gränsbelopp kan räknas fram på två sätt, antingen enligt förenklingsregeln eller huvudregeln. När gränsbeloppet har räknats fram enligt dessa två metoder får andelsägaren använda sig av det som ger det högsta gränsbeloppet.

Förenklingsregeln används om andelsägaren inte kvalificerar sig för huvudregeln eller om huvudregeln ger ett lägre gränsbelopp. Vid tillämpning av förenklingsregeln får andelsägaren tillgodogöra sig ett schablonbelopp som gränsbelopp. För utdelning som utbetalas under inkomstår 2023 är schablonbeloppet 195 250 kr, oavsett löneuttag. Detta belopp gäller per bolag och måste delas på antalet ägda aktier. Det är vanligt att fysiska personer äger andelar i flera bolag. Förenklingsregeln är i detta avseende begränsad på så sätt att den som äger andelar i flera bolag, under 2023, endast kan använda sig av schablonbeloppet i ett av bolagen.

Beräkningssättet vid tillämpning av huvudregeln skiljer sig från förenklingsregeln. Årets gränsbelopp enligt huvudregeln består av tre delar. Något förenklat så räknas de tre delarna fram enligt följande:

1.     Omkostnadsbelopp x 9 %

Underlaget för årets gränsbelopp är det omkostnadsbelopp som skulle använts om andelen hade avyttrats vid årets ingång.

2.     Lönebaserat utrymme

Till ovanstående summa får ett lönebaserat utrymme läggas till. Enligt 57 kap. 17 § IL ska ett löneunderlag beräknas. Det lönebaserade utrymmet uppgår till 50 % av löneunderlaget och fördelas med lika belopp på andelarna i bolaget. Detta belopp gäller således per bolag och måste följaktligen delas om flera personer äger bolaget. Löneunderlaget består av kontanta ersättningar som utbetalats till andelsägaren/arbetstagaren året före själva utdelningsåret. Observera att andelsägaren måste klara villkoren för den så kallade lönespärren för att överhuvudtaget kunna tillgodogöra sig ett lönebaserat utrymme. Andelsägaren ska äga andelar i företaget som motsvarar minst 4 % av kapitalet i företaget. Andelsägaren, eller någon närstående, som planerar ett erhålla en utdelning under 2023 måste ta ut en lön under 2022 på minst 426 000 kr (6 ibb) + 5 % av bolagets totala kontanta löner eller 681 600 kr (9,6 ibb).

Har inte andelsägaren själv tagit ut en lön av rätt storlek, så är det således tillräckligt att åtminstone en person i närståendekretsen har gjort det.  Klarar andelsägaren inte lönespärren själv genom ett löneuttag eller indirekt genom närståendes löneuttag så får vederbörande inte tillgodogöra sig något lönebaserat utrymme enligt huvudregel.

3.     Sparat utdelningsutrymme från föregående år x 103 %

Till ovanstående belopp läggs det uppräknade sparade utdelningsutrymmet.

När samtliga tre delar i huvudregeln har beräknats erhålls årets gränsbelopp inklusive sparat utdelningsutrymme.

När gränsbeloppet har beräknats enligt de två beskrivna metoderna görs en jämförelse mellan dessa. Andelsägaren kan välja det högsta beloppet. Utdelningsbeloppet jämförs sedan med detta gränsbelopp. Utdelning som härrör från kvalificerade andelar och som understiger eller motsvarar gränsbeloppet ska tas upp till två tredjedelar i inkomstslaget kapital. Skulle utdelningen understiga gränsbeloppet ska mellanskillnaden (så kallat sparat utdelningsutrymme) föras vidare till nästa beskattningsår. Det innebär att en andelsägare som inte lyckas utnyttja sitt gränsbelopp fullt ut ett år, får spara resterande del till nästa år. Skulle utdelningen däremot överstiga gränsbeloppet ska den del som överstiger detta belopp tas upp i inkomstslaget tjänst, upp till ett takbelopp (90 ibb). Utdelning över detta takbelopp beskattas återigen i kapital med 30 % i skatt.

Behöver du hjälp med redovisnings- eller skattefrågor relaterade till 3:12 reglerna är du varmt välkommen att kontakta oss på Skattepunkten AB.