Ny inriktning för likvärdig konkurrens och ordning och reda i åkeribranschen

Regeringen vill skapa ordning och reda i åkeribranschen. Finansdepartementet remitterar idag en promemoria om en ny inriktning för att ersätta dagens tidsbaserade vägavgift med en vägslitageskatt. Skatten ska jämna ut konkurrensvillkoren mellan svenska och utländska åkare genom att de betalar samma skatt på lika villkor.

Regeringen arbetar på bred front mot illojal konkurrens i åkeribranschen med extra resurser till trafikpolisen, rätt för polisen att klampa utländska lastbilar som kör olagligt och skärpt beställaransvar vid köp av transporter.

Uppbyggnaden av det tekniska systemet för beskattningen kommer också att ge information om transporterna i landet och möjliggör utökad kontroll av regelefterlevnaden bland de aktörer som utför tunga vägtransporter. Dels kan polisens vägkontroller samordnas, dels medför de automatiska kontrollstationerna även tekniska och praktiska möjligheter att kontrollera exempelvis cabotagetransporter.

Syftet med att ersätta dagens tidsbaserade avgift med en vägslitageskatt är att skapa ordning och reda i åkeribranschen och minska utsläppen från transporterna, med ett tydligt tillvaratagande av regionalpolitiska intressen. Därför föreslås vägslitageskatten omfatta ett väsentligt mindre vägnät och vara differentierad mellan landsbygd och tätort.

Även en differentiering utifrån möjligheten till alternativa transporter och fordonsegenskaper finns med. Därigenom kommer skatten bidra till regeringens mål för transporternas miljö- och klimatpåverkan utan negativa effekter för exempelvis landsbygden.

Regeringen vill att det ska vara möjligt att kunna bo och leva i hela landet, att vi har en livskraftig landsbygd med lika möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd. Därför tas stor regional hänsyn genom att ett väsentligt mindre vägnät beskattas och genom att skatten differentieras utifrån om transporten sker på landsbygden eller i tätort. Regeringen kommer att beakta remissinstansernas svar när det gäller inverkan på landsbygdens förutsättningar, speciellt för de näringar där lastbil är det enda alternativet.

Bakgrund
Promemorian har tagits fram inom Regeringskansliet. Det förslag Vägslitagekommittén lämnade remitterades inte eftersom utredningens förslag riskerade att försämra de svenska åkeriernas konkurrenssituation. Utformningen av skatten som finns i promemorian innebär en mindre administrativ börda för företagen än utredningens förslag.

Huvuddragen i promemorian
•Promemorian som nu remitteras innehåller en inriktning. Det innebär att varken skattenivåer eller lagtext ingår i promemorian. Följaktligen är den konsekvensanalys som finns i förslaget endast övergripande.

•Syftet med remitteringen är att få huvuddragen i en tänkt vägslitageskatt belysta från myndigheter, kommuner, landsting och intresseorganisationer för att ge regeringen ett bra underlag för den fortsatta beredningen.

•Vägslitageskatten bör omfatta vägkategorierna europavägar, övriga riksvägar och primära länsvägar (totalt cirka 26 500 kilometer). Dock bör de delar av detta vägnät som har en alltför låg trafikintensitet avseende tung trafik undantas från beskattning. Vidare bör vissa tillägg till vägnätet göras för att undvika att den tunga trafiken annars leds om till vägar med sämre bärighet.

•Inriktningen som presenteras, är att ändra från en tidsbaserad till en avståndsbaserad beskattning för tung lastbilstrafik. Systemet för att ta ut skatten bör baseras på ett elektroniskt avläsningsförfarande med satellitpositionering som teknisk lösning för skatteuttaget.

•Om man väljer att undanta vägar med mindre än 500 tunga fordon per dygn blir det ca 7 800 km som skattebeläggs, vilket motsvarar ca 30 % (7 800/26 500) av vägnätet inom de aktuella vägkategorierna (europavägar, riksvägar och primära länsvägar). Norr om Sundsvall blir det i så fall endast ett fåtal vägsträckor utom E4 längs Norrlandskusten som omfattas.

•Skattepliktiga fordon bör vara tunga lastbilar över 3,5 ton.

•Skatten bör differentieras geografiskt dels utifrån tätorts- och landsbygdskörning, dels utifrån områden där det finns respektive saknas alternativ till vägtransporter.

•Differentiering av skatten på fordonstyp bör ske utifrån fasta fordonsegenskaper som avspeglar vägslitage. Denna differentiering bör ske utifrån motorfordonets vikt och antal hjulaxlar samt med hänsyn till förekomsten av draganordning. Vidare bör differentiering ske utifrån fordonsegenskaper som avspeglar utsläpp.

Genvägar
Promemoria: En ny inriktning för beskattning av tung lastbilstrafik

Publicerad 09 mars 2018