Beskattningen av stiftelser, ideella föreningar och trossamfund reformeras

Från och med 2014 kommer stiftelser att få i stort sett samma regler för skattebefrielse som ideella föreningar och trossamfund. Det är en mycket betydande förändring. Under flera decennier har stiftelser haft ett relativt begränsat antal ändamål för vilka skattebefrielse kunnat medges. Många stiftelser som idag är oinskränkt skattskyldiga, dvs. skattskyldiga för i princip alla slag av inkomster, kommer att bli inskränkt skattskyldiga från och med nästa år.

Stiftelser som idag är oinskränkt skattskyldiga bör vänta med att realisera kapitalvinster tills de klarlagt om de kommer att vara oinskränkt eller inskränkt skattskyldiga nästa år. Om kapitalvinsten realiseras först nästa år kan den eventuellt bli helt skattefri.

Bortsett från vissa i lagen särskilt namngivna juridiska personer består ”inskränkningen” för inskränkt skattskyldiga stiftelser, ideella föreningar och trossamfund däri att de bara betalar skatt för inkomst av näringsverksamhet (exklusive sådana kapitalvinster och kapitalförluster som ingår i näringsverksamheten).  Skattskyldigheten för näringsverksamhet gäller dock inte för inskränkt skattskyldiga ideella föreningar och trossamfund i den mån inkomsten kommer från näringsverksamhet som är ett direkt led i främjandet av ändamålet eller har annan naturlig anknytning till ändamålet (t.ex. inkomster som en fotbollsklubb får när den säljer fotbollar). Det gäller heller inte näringsverksamhet som av hävd använts som finansieringskälla för ideellt arbete (t.ex. bingo och loppmarknad). I dessa avseenden kommer stiftelser fortfarande i strykklass.

För att bli inskränkt skattskyldig krävs bl.a. att stiftelsen, den ideella föreningen eller trossamfundet uppfyller ändamålskravet, verksamhetskravet och fullföljdskravet.

Ändamålskravet innebär att endast vissa ändamål är godkända.

Verksamhetskravet innebär att verksamhet som bedrivs uteslutande eller så gott som uteslutande ska främja godkända ändamål. Annorlunda uttryckt godtas verksamhet ”utanför” de godkända ändamålen endast i mycket liten omfattning (kanske 5 %).

Fullföljdskravet innebär att intäkterna i skälig omfattning ska användas för godkända ändamål. Det innebär enligt praxis att ungefär 75 – 80 % avkastningen ska användas. Avkastningen ska beräknas på visst sätt. Annorlunda uttryckt innebär fullföljdskravet att inte mer än 20 – 25 % av avkastningen får fonderas (dvs. sparas till kommande år). Fullföljdskravet ska bedömas över ett antal år. Vanligtvis ser man till det aktuella beskattningsåret och fyra år bakåt i tiden. Även något år framåt i tiden kan beaktas. I vissa fall något längre tid.

När det gäller verksamhetskravet och fullföljdskravet sker endast marginella förändringar i sak även om mycket förtydligas.

Det är framför allt ändamålskravet som ändras. Nedan följer ett försök att åskådliggöra de ändamål som kan medföra inskränkt skattskyldighet enligt nuvarande lagstiftning och enligt den lagstiftning som träder i kraft 2014. Likartade ändamål har ställts upp bredvid varandra. När ordalydelsen skiljer sig åt, har avsikten i några fall bara varit att modernisera språket medan avsikten i andra fall varit att utöka omfattningen av ett ändamål.

Ovanstående framställning är ett försök att på ett pedagogiskt sätt peka på huvuddragen i regelsystemet och de nyheter som kommer. Det innebär att jag tillåtit mig många förenklingar och att jag utelämnat många i och för sig viktiga detaljer.

Vill Du ha mer information kan Du läsa i budgetpropositionen, 2013/14:1. Du är också mycket välkommen att kontakta oss på Skattepunkten AB, Tel: 031 711 20 70.