30%

Man kan väl endast spekulera i frågan. Grundtanken är att vi i nuläget med den politik Sverige för behöver få in ca 1 300 - 1 400 miljarder i skatt per år. Enligt neutralitetsprincipen strävar man efter att oberoende vilken väg man väljer så skall skatten bli densamma, exempelvis skall val av företagsform inte spela någon roll. Samma typ av beskattning av AB, HB, enskild firma eftersträvas därmed.

Om kommunalskatten var 50 % skulle dels låginkomsttagare drabbas hårt, dels skulle skattetrycket (alla annat lika) bli väldigt högt. Detta skapar incitament för svartjobb etc. Man har en kommunalskatt på ca 30 % som standard, tjänar man över vissa gränser tillkommer statlig skatt på 20 eller 25 %. Detta drabbar alltså endast höginkomsttagarna. En kommunalskatt på endast 10 % skulle innebära (för att kunna ha samma totala skattetryck som i dag) att andra skatter skulle behöva höjas kraftigt, exempelvis kanske momsen. Detta skulle göra det dyrare att handla och bättre att spara. Konsumtionen skulle antagligen minska? Genom att få olika skatter på normala nivåer undviker man asymmetriska störningar som kanske annars skulle uppstå. Vad skulle hända om exempelvis inköp av bil var avdragsgill i deklarationen? En massa bilar skulle helt plötsligt börja säljas och en mängd gynnsamma konstruktioner skulle börja hittas på. Vill man det? En eftersträvan vad gäller ett jämt skattetryck är önskvärt.

Jag vet inte om det finns något enkelt svar på frågan.

han(min lärare)  ville nog att vi just skulle spekulera. Men
jag tänkte också på det här med två tredjedelssamhälle och på att
kanske 1/3 av genomsnittlig framtidslön ersätter ungefär alla bidrag i
livet(barnbidrag, studiebidrag, underhållsbidrag, föräldrarpenning
osv). På så sätt tar man 1/3 för att kunna balansera detta systemet.
1/3 samhället stöjds ju också av ekonomiska bidrag o då kan man kanske
tänka att resterande, det vill säga 2/3, måste betala minst 30% skatt
för att hålla upp ca 30% av befolkningen...
Sen att man ser till att lönetagaren får en förhållandevis normal lön
och inte drabbas av allt för stora skatter är säkerligen också ett
skäl...

Eller?
 

Men kom ihåg att man betalar ju egentligen mer än 1/3 i skatt. Om du får 77 kr i lön av din arbetsgivare betalar han in 23 kr (30 %) i form av arbetsgivaravgift. Du betalar utav 77 kr in 23 kr som 30 % kommunalskatt. Utav 100 (77 + 23) urspungliga kronor betalas det in 46 kr i skatt totalt, dvs 46 %. Det är ungefär hälften, inte en tredjedel. Dessa "dolda" skatter är lätt att glömma bort. Lite politik: Det finns över 200 länder på planeten jorden och Sverige ligger på plats No 1 vad gäller skattetryck av BNP. Mantrat "skola, vård och omsorg" används som återkommande argument för att inte sänka skatten, men endast 30 % av skattepengarna går dit. Dags för förändring?

Intressant diskussion om kommunalskatten. Själv är jag så gammal att jag kommer ihåg när den låg på cirka 15 kr på 60-talet.  Man sa då att den omöjligt kunde höjas ytterligare!

Kommunerna (inklusive landstingen) är i princip självstyrande och skall ta in de skatter de anser sig behöva för att finansierna den kommunala verksamhet de bedriver. Staten har dock successivt lagt större och större ansvar på kommunerna och kommunerna har successivt höjt utdebiteringen. Staten försöker också med hjälp av olika bidragssystem styra kommunerna. Slutligen omfördelar staten numera kommunalskatterna så att rika kommuner får ge bidrag till de fattiga (den s.k. Robin Hood skatten). Den kommunala självstyret är alltså numera allvarligt naggat i kanten. Liksom många andra tror jag dock att det blir svårt att höja kommunalskatten ytterligare, eftersom det skulle drabba låginkomsttagarna.

Politikerna kommer därför att hitta nya sätt att finansiera sin verksamhet. Punktskatter som motiveras av miljöskäl kommer nog att bli vanligare i framtiden, tror jag. Punktskatter syns inte så mycket för gemene man och miljön behöver naturligtvis försvaras!

Hälsn/Clas