Ännu en fråga om vinstskatt på såld lägenhet
Skriven av Anni_wi den 19 november, 2009 - 11:19
Forums:
Body:
Hej!
Jag har sökt och sett att många har frågor om vinstskattning på sålda bostadsrätter men jag har ändå en fråga som jag inte riktigt förstår gällande detta.
Som jag förstår det så kan man få uppskov med vinstskatten om man antingen har bott i lägenheten i 3 år de senaste 5 åren eller1 år i streck det senaste året. Men om man INTE har gjort det, innebär det då att trots att vi säljer lägenheten för att kunna köpa ett större och dyrare boende ändå måste skatta på vinsten på lägenheten och därför tappar en hel del av pengarna som vi kunde lagt som insats i det nya boendet?
Jag tycker att det låter jättekonstigt att man skall förlora så mycket pengar på att göra en bra affär men det kanske är så det är här i Sverige?
Jag kan också tillägga att det handlar om en bostadsrätt som min sambo äger sen 2006 men pga av att vi har bott i Norge senaste 1 1/2 året så har vi inte bott i lägenheten, nu flyttar vi hem till Sverige och ska köpa vårat första gemensamma boende, som nu då antagligen blir ett billigare boende pga av beskattningen....
Tacksam för svar.
Mvh
Anni
- Logga in eller bli medlem för att skriva Dina kommentarer.
Det är som du skriver att vissa villkor ska vara uppfyllda för att man ska få uppskov med att betala kapitalskatten på reavinsten.
Som en tröst är det så att man också får betala en årlig avgift på 0,5 % på uppskovsbeloppet. Det motsvarar en bankränta på 2,27 %. Antagligen kan ni i dagens läge låna till lägre ränta.
Så om ni betalar kapitalskatten och lånar upp motsvarande belopp blir det i dag fördelaktigare än att begära uppskov.
Clas har skrivit ett inlägg om detta:
lör, 2008-05-24 15:13 av Clas Ramert
Den som kan få uppskov med skatten vid byte av bostad skall normalt sett utnyttja den möjligheten, enligt min mening. Att ta banklån för att betala skatten är ett sämre alternativ. Naturligtvis inser jag att saken kan ses på annat sätt av den som inte har behov av några lån överhuvudtaget. Uppskovet är ju en form av lån. Den som får uppskov betalar visserligen "ränta" på uppskovet men den ligger något lägre än dagens bankränta. "Räntan" på uppskovet sätter jag inom citationstecken, eftersom det inte är någon verklig ränta utan en skatt. Denna motsvarar 0,5 % av uppskovsbeloppet. Skatten Du slipper är 22 % av samma belopp. Därmed blir "räntan" i förhållande till den uppskjutna skatten: 0,5:22 = 2,3 %. Denna "ränta" är emellertid inte avdragsgill. För att jämföra med bankränta får man alltså öka upp den genom att dividera den med 0,7 (vid 30 % avräkning) eller 0,79 (vid 21 % avräkning över 100 tkr). 2,3:0,7= 3,3 % och 2,3:0,79=2,9 % I båda fallen är alltså "räntan" på uppskovet, eller rättare sagt "räntan" på den uppskjutna skatten lägre än bankräntan. Det finns ytterligare två argument för att utnyttja möjligheten till uppskov. Om den nya bostaden i framtiden måste säljas med förlust, kan förlusten kvittas mot uppskovet. Det kan bli en stor tröst om utvecklingen på fastighetsmarknaden skulle bli dålig. Det som hände i början av 90-talet visar ju att en sådan utveckling är fullt möjlig. Det andra skälet till att man bör utnyttja uppskovsmöjligheten är att det kan bli svårt för politikerna att upprätthålla ett system med "ränta" på uppskovet i längden. Det förhindrar nämligen rörligheten på arbetsmarknaden.