Elementärt om aktieägartillskott

Aktieägartillskott finns vad jag vet inte reglerat i lag. Behandlingen av dem bygger i stället på praxis. Det finns två typer av aktieägartillskott - villkorade och villkorslösa. De lämnas vanligen för att täcka uppkommna förluster.

Aktieägartillskott som lämnas utan villkor till ett aktiebolag brukar bokföras som fritt eget kapital. Noga räknat brukar fritt eget kapital vara negativt och aktierägartillskottet gör att fritt eget kapital kommer upp till noll. Det innebär att det inte kan komma tillbaka till aktieägarna på annat sätt än att bolaget räddas så att det kan ge vinster i framtiden. Aktieäganas utgifter i form av villkorslösa aktieägartillksott brukar läggas till anskaffningskostnaden för hans aktier.

Villkorade aktieägartillskott har delvis karaktär av ett lån till bolaget. Villkoren regleras i ett avtal mellan aktieägaren och bolaget. Visserligen brukar även villkorade aktieägartillskott bokföras som fritt eget kapital men en eventuell återbetalning blir då normalt sett inte skattepliktig intäkt för aktieägaren. Det är ju fråga om återbetalning av ett lån. Villkoret brukar utformas på det sättet att återbetalning inte får ske förrän det finns fritt eget kapital som täcker återbetalningen, så att denna inte resulterar i att fritt eget kapital blir negativt. Villkorade aktieägartillskott kan naturligtvis inte öka anskaffningskostnaden för aktierna i bolaget.

I samband med överlåtelse av aktier i bolaget brukar även rätten att återfå villkorade aktieägartillskott överlåtas. Om Du köpt en sådan rättighet, blir skillnaden mellan vad Du får från bolaget såsom återbetalning och vad Du anskaffat rättigheten för att betrakta som skattepliktig kapitalvinst. Frågetecknen kan dock bli många. Det gäller bl.a. fördelningen av anskaffningsutgiften för aktierna och för aktieägartillskottet.

Det finns en del obehagliga rättsfall från senare år kring aktieägartillskott. Domstolarna har ibland underkänt anskaffningskostnaden för aktieägartillskott i sådana fall då man redan då tillskotten gavs knappast kunde förvänta sig att bolaget skulle kunna återbetala det. I något fall har också återbetalningen av tillskottet till ny innehavare behandlasts på ett skattemässigt ofördelaktigt sätt. Jag skulle vilja påstå att rättslägen för närvarande är något oklart i de här avseendena. Den som vill ha en någorlunda säker uppfattning om en hur ett visst aktieägartillskott kan komma att behandlas, bör kontakta skatterättslig expertis. Det krävs en analys av hela den aktuella situationen jämfört med de rättsfall som finns för att kunna ha en uppfattning.