Pressmeddelanden

Publicerad 13 juni 2024

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag om vissa förändringar på F-skattens område för att skydda det seriösa näringslivet och motverka den kriminella ekonomin.

Den grova organiserade brottsligheten är systemhotande. För att knäcka den behöver den kriminella ekonomin strypas. En viktig del är att stoppa kriminella från att använda företag som brottsverktyg. Regeringen har nu därför beslutat om åtgärder som stärker Skatteverkets kontroller av företag som har F-skatt.

Att vara godkänd för F-skatt innebär att ett företag själv är ansvarig för att betala in skatter och avgifter. Det ses även ofta som en kvalitetsstämpel och att ett företag är seriöst i näringslivet. Därför är det viktigt att endast seriösa företag är godkända för F-skatt. Ett godkännande för F-skatt som missbrukas leder till osund konkurrens, påverkar företagsklimatet negativt och kan användas som verktyg för den kriminella ekonomin bland annat genom skattefusk. Därför behöver Skatteverket få bättre kontrollmöjligheter av företag som har F-skatt.

– Vi måste strypa den kriminella ekonomin, för det är pengar som göder gängen. Nu stärker vi Skatteverkets möjligheter att kontrollera att endast seriösa företag är godkända för F-skatt. Det ökar möjligheten att strypa den kriminella ekonomin samtidigt som det skyddar det seriösa näringslivet, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

I dag har Skatteverket inte möjlighet att begära in de uppgifter som behövs för att kontrollera att förutsättningarna för att vara godkänd för F-skatt är uppfyllda. Med lagrådsremissens förslag får Skatteverket en sådan möjlighet. Skatteverket får också möjlighet att återkalla ett företags F-skatt om de inte lämnar in uppgifterna som Skatteverket behöver.  

Det föreslås också att prövningen av ansökan eller återkallelse av godkännande för F-skatt utvidgas i vissa fall till att även avse den som har ett bestämmande inflytande i företaget.

Dessutom föreslås att kravet på skötsamhet höjs om den som ansöker om F-skatt inte har betalat skatter eller avgifter. Bestämmelsen om återkallelse av godkännande för F-skatt när det gäller obetalda skatter och avgifter ändras så att det sammanlagda beloppet ska uppgå till ett halvt prisbasbelopp eller mer.

Det föreslås också att ett nytt hinder för godkännande, och en ny grund för återkallelse, införs för den som inte har följt ett beslut om återbetalning när det gäller skattereduktion för hushållsarbete. I lagrådsremissen föreslås också bland annat att ett godkännande för F-skatt kan tidsbegränsas om den sökande begär det.

Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Presskontakt

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström

Publicerad 10 juni 2024

Sverige och Danmark har nu undertecknat ett nytt Öresundsavtal. Avtalet innebär stora förbättringar för både gräns­pendlare och deras arbetsgivare och skapar en bättre arbetsmarknad i Öresund. Ambitionen är att avtalet ska kunna träda i kraft 2025.

Öresundsregionen är en motor för svensk och dansk tillväxt. Varje dag tar tiotusentals pendlare tåget från Sverige till Danmark och bidrar med viktig nyckelkompetens för både Sverige och Danmark. Därför är det viktigt att Öresundsregionen också har en väl fungerande arbetsmarknad.

En förutsättning för det är ett modernt skatteavtal mellan Sverige och Danmark. I dag har finansminister Elisabeth Svantesson och Danmarks skatteminister Jeppe Bruus undertecknat ett nytt Öresundsavtal som skapar en bättre arbetsmarknad i Öresundsregionen.

– Det nya skatteavtalet är bra för svensk tillväxt, alla de tiotusentals pendlare som dagligen tar sig över Öresund, och alla danska och svenska företag som vill investera i våra länder. Nu kommer exempelvis offentliganställda kunna arbeta hemma som andra anställda utan att riskera att behöva betala skatt i sitt hemland, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

Öresundsavtalet från 2003 reglerar främst beskattningen av de som pendlar över Öresund. Genom avtalet ges möjlighet för en gränspendlare att i viss utsträckning arbeta hemifrån och fortsatt bara beskattas i det land där arbetet normalt utförs. Kopplat till dessa regler finns också en kompensations­ordning, som innebär att kompensation på ömsesidig basis betalas för det faktum att pendlarna inte beskattas i sina hemkommuner.

– Öresundsregionen är en motor för svensk och dansk tillväxt och Öresundsavtalet ger oss nu en bättre fungerande arbetsmarknad i regionen. Det blir mer attraktivt att gränspendla, enklare för danska arbetsgivare att anställa pendlare från Sverige och smidigare för pendlare att arbeta hemifrån. Vi utnyttjar nu bättre den potential som finns i tillväxtregionen vilket gynnar båda våra länder, säger EU-minister Jessika Roswall.

Det nya Öresundsavtalet innebär en anpassning till dagens arbetsmarknad. Personer som pendlar över Öresund kommer lättare kunna arbeta en del av arbetstiden i sitt bosättningsland utan förändrad beskattningssituation. Det kommer exempelvis inte i fortsättningen vara ett krav på att arbetet i bosättningslandet utförs i hemmet, utan det kommer vara möjligt att arbeta från andra ställen som exempelvis caféer eller sommarstugor. Den utökade flexibiliteten blir också tillgänglig för offentligt anställda, vilket inte är fallet enligt det nuvarande avtalet.

Genom det nya avtalet byggs kompensationsordningen ut till att även omfatta kompensation för offentligt anställda som inte betalar inkomstskatt i sin hemkommun, vilket nu inte görs. Det kommer att ge en ökad nettokompensation till Sverige från Danmark.

Nu påbörjas arbete i båda länderna med att sätta avtalet i kraft. I Sverige innebär detta att avtalet kommer att lämnas till riksdagen för godkännande. Ambitionen är att avtalet om möjligt ska träda i kraft 2025.

Presskontakt

Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström

Linn Laurin
Pressekreterare hos EU-minister Jessika Roswall
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-133 67 90
e-post till Linn Laurin

Publicerad 05 juni 2024

Regeringen har beslutat att anmäla Sveriges avsikt att delta i Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) till ministerrådet och EU-kommissionen. Ett svenskt deltagande i Eppo innebär bättre möjligheter att utreda, lagföra och väcka talan mot ekonomisk brottslighet i EU.

– För att sätta stopp för den organiserade brottsligheten måste vi strypa den kriminella ekonomin. Vi måste göra det i Sverige, men också på EU-nivå. Ett svenskt deltagande i Eppo innebär bättre förutsättningar och stärkt samarbete med andra länder för att strypa den kriminella ekonomin och återta brottsvinster både på EU-nivå och i Sverige. Med detta beslut tar vi det sista formella steget från svensk sida för att gå med i samarbetet, säger justitieminister Gunnar Strömmer.

Eppo är en EU-myndighet med uppgift att utreda, lagföra och väcka talan för brott som skadar EU:s ekonomiska intressen. Det kan exempelvis handla om bedrägeri, penningtvätt, korruption och mutbrott. Även vissa gränsöverskridande skattebrott omfattas av Eppos behörighet.

Riksdagen antog den 29 maj regeringens förslag om en ny lag om Eppo och andra lagändringar. Lagändringarna krävs för att uppfylla de krav som ställs för ett svensk deltagande i Eppo och träder i kraft den dag som regeringen bestämmer. Regeringen gav den 14 mars ett uppdrag till Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten att vidta de förberedande åtgärder som krävs för att underlätta den svenska anslutningen till Eppo.

Regeringen har beslutat att anmäla Sveriges avsikt att delta i Eppo till ministerrådet och EU-kommissionen. EU-kommissionen ska sedan bekräfta Sveriges deltagande inom fyra månader. Eppo kan sedan förväntas starta sin verksamhet i Sverige innan årets slut.

Presskontakt

Erica Wide
Pressekreterare hos justitieminister Gunnar Strömmer
Mobil 076-149 67 87
e-post till Erica Wide

Publicerad 04 juni 2024

Måndag den 10 juni håller finansminister Elisabeth Svantesson och Danmarks skatteminister Jeppe Bruus pressträff med anledning av signeringen av det nya Öresundsavtalet mellan Danmark och Sverige.

Tid: 10 juni 2024 kl. 14.00
Plats: Föranmälda journalister kan delta på plats på Luftkastellet, Utsiktsvägen 10, 216 30, Limhamn, Malmö.

Praktisk information: Obligatorisk föranmälan senast fredag 7 juni kl. 15.00 via e-post till Hanna Kalla, se presskontakt. Ange namn, redaktion och i vilken funktion du vill delta (reporter eller fotograf). Skicka också med en kopia på presslegitimation.

Inpassering från kl. 13.00-13.40. Deltagande sker i mån av plats.

Presskontakt

Hanna Kalla
Presskommunikatör, Finansdepartementet
e-post till Hanna Kalla

Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström

Publicerad 03 juni 2024

Finansminister Elisabeth Svantesson har tagit emot betänkandet från den kommitté som har haft i uppdrag att komma med förslag på nya skatteregler för utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag, de så kallade 3:12-reglerna.

– Sverige är ett stolt företagarland och just fåmansföretagen är en viktig del av svenskt näringsliv. Regeringen genomför just nu en reformintensiv för att underlätta för företagande i Sverige. Därför är jag så glad att idag få ta emot kommitténs förslag om hur de så kallade 3:12-reglerna både kan förenklas och förbättras, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

Kommittén om förenklad beskattning av ägare till fåmansföretag föreslår i betänkandet bland annat

en ny modell för beräkning av gränsbeloppet som bland annat innebär att dagens förenklingsregel och huvudregel slås ihop till en gemensam regel som ska användas av samtliga delägare, att alla får tillgodoräkna sig ett höjt schablonbelopp per företag, att dagens löneuttagskrav och kapitalandelskrav slopas och ersätts av ett schablonmässigt löneavdrag och att alla delägare i fåmansföretag som anställer får möjlighet att tillgodoräkna sig löneunderlag i företaget
ett gemensamt takbelopp för hur stor del av utdelning och kapitalvinst som maximalt får tas upp i inkomstslaget tjänst
att syskonkretsen inte längre ska betraktas som närstående och därför inte påverkar en delägares beskattning
att karenstiden och andra tidsgränser kortas med ett år.

Enligt kommitténs förslag ska de nya reglerna träda i kraft den 1 januari 2026. Kommitténs förslag kommer nu att beredas i Regeringskansliet.

Presskontakt

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström

Publicerad 31 maj 2024

Måndag den 3 juni håller finansminister Elisabeth Svantesson en pressträff när Kommittén om förenklad beskattning av ägare till fåmansföretag överlämnar sitt betänkande. På pressträffen deltar Linda Haggren, ordförande i kommittén.

Tid: 3 juni 2024 kl. 11.00
Plats: Plats: Föranmälda journalister kan delta på plats i Lilla pressrummet, Rödbodgatan 6.

Praktisk information: Obligatorisk föranmälan senast måndag 3 juni kl. 10.00 via e-post till Hanna Kalla, se presskontakt. Ange namn, redaktion och i vilken funktion du vill delta (reporter eller fotograf).

Skicka också med presslegitimation. Inpassering från kl. 10:30. Deltagande sker i mån av plats.

Webb-tv

Du kan följa sändningen direkt eller se den i efterhand på regeringen.se eller på Regeringskansliets Youtubekanal.

Regeringskansliets Youtubekanal
Information om regeringens pressträffar

Presskontakt

Hanna Kalla
Presskommunikatör, Finansdepartementet
e-post till Hanna Kalla

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström

Publicerad 23 maj 2024

Regeringen tar nu ytterligare ett steg för att förbättra företagsklimatet i Sverige. I budgetpropositionen för 2024 aviserades att omsättningsgränsen för moms ska höjas så att färre företag behöver redovisa moms. Regeringen har nu tagit nästa steg och beslutat om en proposition med förslag om att bland annat höja omsättningsgränsen för moms från 80 000 kronor till 120 000 kronor. Det innebär att färre företag kommer behöva redovisa moms.

En av regeringens viktigaste prioriteringar är att genomföra strukturförändringar för att få upp Sveriges låga tillväxt. Att underlätta för företagande är en nyckel i det arbetet. Ett sätt att göra det är att höja omsättningsgränsen för undantag från moms.

– Sverige är ett stolt företagarland och små och stora företag och tillväxt är vad som en gång gjort Sverige rikt. Att underlätta för företag att växa är därför helt avgörande för att få upp den låga tillväxten. En åtgärd är att färre företag ska behöva redovisa moms, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

Höjningen av omsättningsgränsen innebär att de företag som väljer att tillämpa undantaget inte längre behöver ta ut och redovisa moms på sin försäljning. Höjningen kan också främja de minsta företagens konkurrenskraft i förhållande till större företag, samt sänka trösklarna för personer som vill starta företag. Det innebär även en lägre administrativ börda för Skatteverket som inte behöver hantera deklarationer och betalningar från de minsta företagen.

I propositionen finns även förslag om att svenska företag får möjlighet att tillämpa omsättningsgränsen i andra EU-länder. Företag som är etablerade i andra EU-länder får möjlighet att tillämpa omsättningsgränsen i Sverige. Fler företag får också tillämpa reglerna om förenklad faktura.  

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2025. 

Presskontakt

Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Publicerad 10 maj 2024

Regeringen har i dag gett Finansinspektionen i uppdrag att redovisa hur myndighetens penningtvättstillsyn kan utvecklas. Uppdraget syftar till att stärka förutsättningarna för att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism. Det kan till exempel handla om att göra fler platsbesök.

Företag som förmedlar betalningar åt andra, så kallade betaltjänstleverantörer, löper stor risk att missbrukas av kriminella nätverk. I den gruppen återfinns bland annat cirka 1 200 ombud till utländska betalningsinstitut. Finansinspektionen utövar tillsyn över att betaltjänstleverantörer uppfyller sina skyldigheter enligt EU:s regelverk. Tillsynen ska vara riskbaserad, det innebär att den ska ta hänsyn till att risken för penningtvätt och finansiering av terrorism varierar från fall till fall.

– Att penningtvättstillsynen är träffsäker är viktigt för att komma åt den kriminella ekonomin. En alltför standardiserad tillsyn över breda områden kan leda till sämre effektivitet. Mot den bakgrunden får Finansinspektionen nu i uppdrag att redogöra för hur penning­tvättstillsynen kan utvecklas. Samtidigt kommer vi från regeringens sida arbeta för att vår styrning ska bli mer ändamålsenlig, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman.

Finansinspektionen ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 december 2024.

Presskontakt

Victoria Ericsson
Pressekreterare hos finansmarknadsminister Niklas Wykman
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-137 89 04
e-post till Victoria Ericsson

Publicerad 08 maj 2024

Regeringen har beslutat ett en utredare ska se över om reglerna om frivillig beskattning för moms vid uthyrning av lokaler ska utvidgas till fler situationer än idag. Utredaren ska också bedöma hur momsreglerna om justering av tidigare gjorda avdrag vid fastighetsförsäljning ska ändras för att bli förenliga med EU-rätten och i det sammanhanget överväga frivillig beskattning vid försäljning av fastighet.

Fastighetsägare behöver som huvudregel inte lägga på moms vid försäljning och uthyrning av fastigheter. En fastighetsägare kan dock under vissa förutsättningar välja att lägga moms på hyran och därmed få rätt till avdrag för momsen på sina kostnader, så kallad frivillig beskattning.

I vissa fall finns dock inte en sådan möjlighet, exempelvis vid uthyrning till ideella föreningar. Det innebär att det är mer kostsamt för en fastighetsägare att hyra ut till sådana organisationer, vilket medför att vissa hyresvärdar inte vill hyra ut sina lokaler i de fallen. Regeringen har därför beslutat att en utredning ska se över om reglerna om frivillig beskattning för moms vid uthyrning av lokaler ska utvidgas till att omfatta fler situationer än idag.

Utredaren ska även se över reglerna om justering av tidigare gjorda avdrag vid försäljning av fastighet. Översynen görs mot bakgrund av en dom från EU-domstolen (den s.k. Sögård-domen), som slår fast att de svenska reglerna inte är förenliga med EU-rätten. Utredaren ska i samband med det överväga om en möjlighet till frivillig beskattning vid försäljning av fastigheter kan införas för att lindra effekterna av ändringen.

Utredaren ska redovisa sitt uppdrag senast den 30 januari 2026.

Presskontakt

Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Publicerad 06 maj 2024

Sverige och Danmark har nu nått en förhandlingsöverenskommelse om ett nytt Öresundsavtal. Syftet är främst att förenkla för gränspendlare och deras arbetsgivare och därmed få en bättre fungerande arbetsmarknad i Öresund. Ambitionen är att underteckna avtalet så fort som möjligt så att det kan träda kraft 2025.

I samband med det danska statsbesöket träffade finansminister Elisabeth Svantesson Danmarks skatteminister Jeppe Bruus. Därmed lades sista handen vid en förhandlingsöverenskommelse om ett nytt Öresundsavtal på skatteområdet.

– Det här avtalet gör att det blir enklare för pendlare att distansarbeta om man bor i Sverige men jobbar i Danmark. Det här innebär att vi får en bättre fungerande arbetsmarknad i Öresundsregionen och skapar förutsättningar för fler jobb och högre tillväxt, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

Öresundsavtalet från 2003 reglerar främst beskattningen av de som pendlar över Öresund. Genom det nuvarande avtalet ges möjlighet för en gränspendlare att i viss utsträckning arbeta hemifrån och fortsatt bara beskattas i det land där arbetet normalt utförs. Kopplat till dessa regler finns också en kompensations­ordning, som innebär att kompensation på ömsesidig basis betalas för det faktum att pendlarna inte beskattas i sina hemkommuner.

Genom överenskommelsen att uppdatera Öresundsavtalet, anpassas det till dagens arbetsmarknad. Personer som normalt pendlar över Öresund ska under mer flexibla former kunna utföra en del av sitt arbete i sitt bosättningsland, utan förändrad beskattningssituation. Denna flexibilitet ska även vara tillgänglig för offentligt anställda, vilket nu inte är fallet.

Kompensationsordningen kommer fortsättningsvis även att omfatta kompensation för offentligt anställda som inte betalar inkomstskatt i sin hemkommun, vilket nu inte görs. Det kommer att ge en ökad nettokompensation till Sverige.

Nu vidtar arbete i båda länderna med en teknisk granskning av avtalet, för att sedan gå vidare mot ett undertecknande under sommaren. Ambitionen är att avtalet om möjligt ska träda i kraft 2025. 

Presskontakt

Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström