Pressmeddelanden

Publicerad 22 maj 2025

Det ska bli enklare och mer lönsamt att driva företag. Därför har regeringen beslutat om en lagrådsremiss med förslag som syftar till att förenkla skattereglerna för delägare i fåmansföretag (de så kallade 3:12-reglerna). Förslagen innebär att över 60 000 fåmansföretagare får sänkt skatt och att den administrativa regelbördan minskar med mer än en tredjedel.

– Små och växande företag är motorn i svensk ekonomi. De skapar jobb, driver innovation och bygger välstånd. För att säkra tillväxten får inte krångliga regler stå i vägen. Det här förslaget är ett viktigt steg för att göra det enklare och mer lönsamt att driva företag i Sverige, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

Fåmansföretagen spelar en viktig roll för det svenska näringslivet. 2023 fanns det cirka 450 000 direktägda fåmansföretag i Sverige och drygt 60 procent av alla aktiebolag i Sverige är fåmansföretag. 

– Förbättrat och förenklat, så kan man sammanfatta effekten av detta för små och medelstora företag. Företagens möjlighet att växa, anställa och attrahera kapital ökar, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.

3:12-reglerna avgör hur stor del av vinsten i ett fåmansföretag som en delägare kan ta ut som utdelning med 20 procent skatt, eller om vinsten i stället ska beskattas som lön. Många ändringar av 3:12-reglerna har gjorts under de senaste åren, vilket har gjort regelverket mer komplicerat och svårare för företagare att förstå och använda i praktiken.

– Idag straffas flit och risktagande av ett snårigt och orättvist skattesystem. Det här förslaget är ett välkommet steg mot enklare och mer rättvisa regler för tiotusentals småföretagare som varje dag bidrar till jobb och tillväxt i Sverige, säger Oscar Sjöstedt, ekonomisk-politisk talesperson för Sverigedemokraterna.

I lagrådsremissen föreslås därför en enklare och mer förmånlig modell för beräkning av gränsbeloppet, det vill säga det som avgör hur stor utdelning man som delägare i ett fåmansföretag kan ta ut med 20 procent skatt. Enligt dagens regler måste en delägare välja mellan att räkna ut gränsbeloppet enligt huvudregeln eller förenklingsregeln. I lagrådsremissen föreslås att dessa slås ihop till en gemensam regel som ska användas av alla delägare för att räkna ut gränsbeloppet.

– Regelverket har länge varit både krångligt och oförutsägbart. Det här är ett viktigt steg för att förenkla och förbättra villkoren för småföretagare i hela Sverige, säger Cecilia Rönn, ekonomisk-politisk talesperson för Liberalerna.

Delägare som äger alla andelar i ett fåmansföretag föreslås få ett gränsbelopp på cirka 320 000 kronor. Det innebär att de kan ta ut utdelning upp till den nivån med 20 procents skatt. Utdelning över gränsbeloppet ska beskattas som lön. 

Förslaget innebär också att alla delägare, nu när dagens löneuttagskrav och kapitalandelskrav tas bort, har möjlighet att utöka sitt gränsbelopp med ett lönebaserat utrymme. Det utrymmet beräknas på lönerna i företaget och i dess dotterföretag. Förslaget gör att fler kan få ett större gränsbelopp och därmed en större del av utdelningen beskattad med 20 procent. 

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026. Huruvida de nya reglerna genomförs kommer i slutändan vara upp till budgetförhandlingarna inför BP26.

Om fåmansföretag

Enkelt uttryckt är ett fåmansföretag ett aktiebolag eller en ekonomisk förening där fyra eller färre delägare äger aktier som motsvarar mer än hälften av rösterna i företaget.

Presskontakt

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Andia Gemsjö
Pressekreterare hos energi- och näringsminister Ebba Busch
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-126 18 28
e-post till Andia Gemsjö

Emilia Schwotzer
Presskontakt Sverigedemokraterna
Mobil 076-531 05 30
e-post till Emilia Schwotzer

Sofia Nilsson
Presskontakt hos Liberalerna
Mobil 072-212 60 39
e-post till Sofia Nilsson

Publicerad 19 maj 2025

I dag remitterar Finansdepartementet flera skatteförslag inför höstbudgeten 2026. Om de förslag som nu remitteras kommer att presenteras i regeringens höstbudget beror på det ekonomiska läget, reformutrymmet och finansieringsbehovet samt de överläggningar som förs i det slutliga arbetet med höstbudgeten.

Följande förslag remitteras
Sänkt elskatt

För att minska elkostnaderna för hushåll och företag föreslås att energiskatten på el sänks till 41,1 öre per kilowattimme.

Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

Promemoria: Sänkt energiskatt på el

Sänkt särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

Den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta (SINK) föreslås sänkas från 25 till 20 procent. Förslaget skulle innebära sänkt skatt för cirka 90 000 personer som är bosatta utomlands.

Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2026 och gälla inkomster som tas emot efter den 31 december 2025.

Promemoria: Sänkt särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

Sänkt mervärdesskatt på tillträde till danstillställningar

För att främja kultur och dans föreslås i promemorian att mervärdesskatten (momsen) på inträden till danstillställningar sänks från 25 till 6 procent. Inträden till danstillställningar kan till exempel vara biljetter till dansevenemang, nattklubbar och diskotek.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

Promemoria: Sänkt mervärdesskatt på tillträde till danstillställningar

Sänkt bolagsskatt och expansionsfondsskatt

För att stärka förutsättningarna för investeringar och tillväxt i Sverige, mot bakgrund av att högre tullnivåer och osäkerhet kring tullar riskerar att påverka investeringsviljan negativt, föreslås att bolagsskatten sänks med 0,6 procentenheter till 20 procent. Även expansionsfondsskatten föreslås sänkas i motsvarande grad.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

Promemoria: Sänkt skatt för företag

Skattelättnad för resor med kollektivtrafik

För att underlätta arbetspendling och sänka kostnaderna för att resa med kollektivtrafik föreslås en skattelättnad för anställda som får en periodbiljett eller ersättning för sådan biljett från sin arbetsgivare. Skattelättnaden gäller för periodbiljetter som ger rätt till ett obestämt antal resor under en tidsperiod om minst 30 dagar. För belopp upp till 13 000 kronor per år ska bara hälften av förmånsvärdet eller ersättningen beskattas. Skattelättnaden föreslås även omfatta personer som använder färdtjänst för sina arbetsresor.

Förslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

Promemoria: Skattelättnad för förmån av resor med kollektivtrafik

Skattefri laddning av elfordon på arbetsplatsen och utvidgad rätt till avdrag för drivmedelsutgifter

Den tillfälliga skattefriheten för laddning av elfordon på arbetsplatsen föreslås bli permanent. Det innebär att anställda även fortsättningsvis kan ladda sina elbilar eller laddhybrider på jobbet utan att förmånsbeskattas.  

I promemorian föreslås även att personer med laddhybrid som förmånsbil ska ha rätt till avdrag för drivmedelskostnader vid tjänsteresor – även om bilen laddats gratis på arbetsplatsen.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

Promemoria: Permanent skattefrihet för förmån av laddel på arbetsplatsen och utvidgad rätt till avdrag för drivmedelsutgifter

Slopad fordonsskatt och saluvagnsskatt för vissa släpvagnar

Fordonsskatt och saluvagnsskatt föreslås tas bort för släpvagnar med en totalvikt som inte överstiger 3 ton – en höjning från dagens gräns på 750 kilogram. Förslaget innebär lägre kostnader för både privatpersoner och företag som använder lättare släp.

Förslaget föreslås träda i kraft den 1 februari 2026.

Promemoria: Slopad fordonsskatt och saluvagnsskatt för vissa släpvagnar

Förbättrat regelverk om beskattning av skog

Promemorian innehåller flera förslag som rör beskattningen av skogsbruk och som syftar till att göra skattereglerna mer gynnsamma för ersättning som ges för naturvårdande ändamål. Bland annat föreslås en ny ersättningsfond för naturvårdsmark, att enskilda näringsidkare ska få sätta av ersättning för naturvårdsavtal på ett naturvårdskonto, slopad källskatt på ränta på skogskontomedel med mera och en anpassning av skattereglerna som rör skogsbruk till EU-rätten i vissa hänseenden.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 april 2026.

Promemoria: Förbättrat regelverk om beskattning av skog

Presskontakt

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Publicerad 16 maj 2025

Fondmarknadsutredningen har överlämnat sitt delbetänkande till finansmarknadsminister Niklas Wykman. Den särskilda utredaren Inga-Lill Askersjö har bland annat haft i uppdrag att föreslå åtgärder för att stärka den svenska fondmarknadens konkurrenskraft och se över reglerna om inlösenfrekvens i värdepappersfonder och specialfonder.

– Sverige ska ha en tidsenlig fond­lagstiftning som är väl anpassad till marknadens och konsumenternas behov. Den här utredningen är i sin helhet en viktig del i det utvecklingsarbetet, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman.

I delbetänkandet lämnas bland annat förslag till

en ny skatterättsligt transparent fondstruktur för institutionella investerare som är befriade från utländsk källskatt,
regler som gör det möjligt att erbjuda investerare en börshandlad andelsklass och att vissa regler om börshandlade fondandelar också ska gälla när andelarna handlas på en MTF-plattform,
en översyn av reglerna om inlösenfrekvens i värdepappersfonder och specialfonder och införandet av uppsägningstider för värdepappersfonder.

I delbetänkandet lämnar utredaren också förslag till hur ändringar i EU:s direktiv på fondområdet, AIFM-direktivet och UCITS-direktivet, ska genomföras i svensk rätt. Genom direk­tiven införs bland annat regler för fonder som ger ut lån och regler om likviditetshanteringsverktyg.

Den 30 april 2025 beslutade regeringen att förlänga utredningstiden för Fondmarknads­utredningen, och att en del av uppdragen skulle redovisas i det delbetänkande som i dag överlämnats. I slutbetänkandet som ska lämnas i november redovisas bland annat förslag till regler om associations­rättsliga fonder, och vissa frågor om Eltif-fonder.

Delbetänkandet kommer nu att gå ut på remiss.

Presskontakt

Victoria Ericsson
Pressekreterare hos finansmarknadsminister Niklas Wykman
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-137 89 04
e-post till Victoria Ericsson

Publicerad 12 maj 2025

På mötet kommer EU:s ekonomi- och finansministrar bland annat att diskutera de ekonomiska och finansiella konsekvenserna av Rysslands fullskaliga invasion mot Ukraina. På det temat är Östekonomiska institutets (SITE) chef Torbjörn Becker inbjuden till mötet för att presentera en färsk rapport om den ekonomiska utvecklingen i Ryssland. Rapporten är en uppföljning på den rapport som togs fram i höstas på uppdrag av Sveriges regering.

SITE:s rapport visar bland annat att Ryssland befinner sig i en allt svårare ekonomisk situation då både intäkter och reserver minskar, samtidigt som tillgången till upplåning på de internationella marknaderna är mycket begränsad. Det är tydligt att tiden inte är på Rysslands sida.

På mötet ska rådet även diskutera kommissionen plan för hur kapital- och bankmarknaderna i EU ska stärkas, den så kallade spar- och investeringsunionen. Dessutom ska rådet anta en allmän riktlinje om direktivet om mervärdesskatteregler för distansförsäljning av importerade varor och mervärdesskatt vid import. Det innebär att säljarna nu i större omfattning ska ansvara för att betala mervärdesskatt vid distansförsäljning av importerade varor.

I samband med mötet kommer ett Eurogruppsmöte i inkluderande format att äga rum. Där ska ministrarna diskutera läget i den globala ekonomin och digital euro.

Presskontakt

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Publicerad 29 april 2025

Regeringen kraftsamlar för att strypa den kriminella ekonomin och därigenom krossa den organiserade brottsligheten. En viktig del i det arbetet är att stoppa kriminella från att använda företag som brottsverktyg. Därför har regeringen i dag överlämnat en proposition till riksdagen med förslag om nya hinder och återkallelsegrunder på F-skattens område.

För att stärka Skatteverkets kontroller av företag som har eller som ansöker om godkännande för F-skatt har regeringen beslutat om en proposition. Ett godkännande för F-skatt som missbrukas kan användas som verktyg för den kriminella ekonomin, bland annat genom skattefusk. Det är viktigt att endast seriösa företag är godkända för F-skatt då det ofta ses som en kvalitetsstämpel och innebär att ett företag själv är ansvarig för att betala in skatter och avgifter.

I propositionen föreslås att den som inte har följt beslut om återbetalning av skattereduktion för installation av grön teknik kan få sitt godkännande för F-skatt återkallat eller inte få ett godkännande för F-skatt. Detsamma föreslås för ett utländskt företag, utan fast driftställe i Sverige, som inte har lämnat de särskilda uppgifter som behövs för bedömning av skattskyldigheten enligt inkomstskattelagen.

Förslagen i propositionen ska ses som komplement till tidigare beslutade förbättringar av myndigheternas F-skattekontroller som trädde i kraft 1 januari 2025.

Förslaget föreslås träda i kraft den 1 november 2025.

Presskontakt

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Publicerad 10 april 2025

Regeringen har i dag överlämnat propositionen Tillfälligt höjd subventionsgrad för rotavdraget till riksdagen. Förslaget i propositionen syftar till att öka efterfrågan på rotarbeten, det vill säga reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad, under en period då efterfrågan bedöms vara fortsatt låg.

För att temporärt stötta byggbranschen i det nuvarande konjunkturläget och för att främja sysselsättningen i byggsektorn föreslås i propositionen att subventionsgraden för rotavdraget höjs tillfälligt under perioden 12 maj–31 december 2025 från 30 procent till 50 procent.

Förslaget kan skapa incitament för fler och nya köpare att beställa rotarbeten och därmed öka efterfrågan för företag i byggbranschen. En tillfälligt höjd subventionsgrad ger dessutom incitament för köpare att tidigarelägga arbeten som planerats att genomföras inom några år. En höjd subventionsgrad skulle även kunna bidra till att stödja den sammanlagda efterfrågan i svensk ekonomi.

De tillfälliga bestämmelserna ska tillämpas på rotarbete som har betalats från och med 12 maj 2025.

Förslaget föreslås träda i kraft den 12 maj 2025 och upphöra att gälla vid utgången av december 2025.

Presskontakt

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg