Pressmeddelanden

Publicerad 19 november 2024

Regeringen har i dag överlämnat en skrivelse till riksdagen med anledning av Riksrevisionens granskning av statens tillsyn för att motverka penningtvätt. Regeringen välkomnar granskningen och instämmer i Riksrevisionens iakttagelser. Som svar på rapporten har regeringen vidtagit åtgärder på området.

I maj 2024 överlämnade Riksrevisionen sin rapport om statens penningtvättstillsyn (RiR 2024:8). Tillsynsansvaret över privata företags åtgärder för att förebygga, motverka och upptäcka penningtvätt i sina verksamheter är fördelat mellan flera myndigheter, däribland Finansinspektionen. I rapporten granskas även regeringens styrning av penningtvättstillsynen.

– Det är centralt för regeringen att bekämpa kriminaliteten. En effektiv penningtvättstillsyn är en del i detta arbete, därför skärper vi nu styrningen, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman.

En ny interdepartemental arbetsgrupp (IDA-grupp) har tillsatts för att stärka styrningen och samordningen inom Regerings­kansliet. Dessutom föreslås regelbunden rapportering från tillsynsmyndigheterna till Regeringskansliet, för att öka möjligheten att följa upp deras penningtvättstillsyn. Återkopplingen till Regeringskansliet kommer att ske genom Samordningsfunktionen för åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. En förordning med sådana bestämmelser har skickats ut på remiss.

Presskontakt

Victoria Ericsson
Pressekreterare hos finansmarknadsminister Niklas Wykman
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-137 89 04
e-post till Victoria Ericsson

Publicerad 14 november 2024

Regeringen har i dag beslutat att räkna upp skiktgränsen för statlig inkomstskatt för beskattningsåret 2025 till 625 800 kronor.

Med dagens beslut räknas skiktgränsen upp från 598 500 kronor (49 875 kr/månad) för beskattningsåret 2024 till 625 800 kronor (52 150 kr/månad) för beskattningsåret 2025. Skiktgränsen fastställs varje år av regeringen enligt en i lag fastställd ordning.

– Det ska löna sig att arbeta och utbilda sig i Sverige och därför räknar vi upp skiktgränsen för statlig inkomstskatt. Det är en viktig del i att bygga ett rikare Sverige framöver, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

Ändringen träder i kraft den 1 januari 2025.

Presskontakt

Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Publicerad 14 november 2024

Regeringen har fattat beslut om att förlänga uppdraget för Pensionsavgiftsutredningen efter en överenskommelse i Pensionsgruppen.

Mot bakgrund av att Pensionsgruppen – en blocköverskridande arbetsgrupp som består av företrädare för samtliga riksdagspartier – den 24 oktober kom överens om en månads förlängning av Pensionsavgiftsutredningen, har regeringen nu beslutat att förlänga utredningstiden. Utredningen har i uppdrag att se över avgiftsnivån i det allmänna inkomstgrundade pensionssystemet.  

– Förlängningen ger utredningen ytterligare tid för dialog med viktiga aktörer, bland annat arbetsmarknadens parter, så att avgiftsnivån i pensionssystemet kan bli allsidigt belyst, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje.

Utredningen förlängs från 3 mars till 3 april 2025. 

Mer information om Pensionsavgiftsutredningen

2017 kom Pensionsgruppen överens om att pensionsnivåerna primärt måste upprätthållas genom ett längre arbetsliv, men att det samtidigt för pensionerna, pensionssystemet och samhället är av betydelse att avgiften i pensionssystemet är på rätt nivå och att avgiftens nivå därför skulle analyseras vidare. Som en följd av detta kom pensionsgruppen överens 2023 om att pensionsavgiftsutredningen skulle tillsättas.

Presskontakt

Sebastian Tham
Pressekreterare hos äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-134 67 22
e-post till Sebastian Tham

Publicerad 13 november 2024

Regeringen har överlämnat en proposition med förslag om sänkt alkoholskatt på öl tillverkad av oberoende småbryggerier, inklusive mikrobryggerier, till riksdagen.

Småbryggerier finns över hela landet och bidrar både till jobbtillfällen och ekonomisk tillväxt. Det handlar oftast om små företag där ett passionerat hantverk står i centrum. Småbryggerier är också viktiga besöksmål för turister och gör Sverige till en attraktiv gastronomisk destination.

I dag finns möjlighet att sänka alkoholskatten för oberoende småbryggerier enligt EU:s alkoholskattedirektiv. Sverige har hittills inte nyttjat den möjligheten. Finansdepartementet har under sommaren i år remitterat ett förslag som ska sänka alkoholskatten på öl tillverkad av oberoende småbryggerier. Regeringen har beslutat om att gå vidare med förslaget.

– Nu tar vi ytterligare ett steg mot ett friare och företagarvänligare Sverige. Genom sänkt skatt får de företagare som driver småbryggerierna bättre förutsättningar att växa, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

– Mikrobryggerier gör mer än att bara brygga öl; de skapar jobb och tillväxt i hela landet, stärker besöksnäringen och bidrar till en levande landsbygd. Genom att sänka alkoholskatten kan vi ge dessa engagerade företag bättre möjligheter att växa och utveckla vår fina ölkultur, säger Oscar Sjöstedt, ekonomisk-politisk talesperson Sverigedemokraterna.

– Det här är ett bra beslut för att göra Sverige till ett lite mer företagsvänligt land. Mikrobryggerier är små företag som möjliggör för fler jobb och kan bidra till turismen i Sverige. Nu ger vi dem bättre förutsättningar att växa, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.

– Det här är ett väldigt välkommet besked. Det ger bryggerier möjlighet att fortsätta att utveckla sin verksamhet och även anställa fler duktiga hantverkare till företaget, säger av Louise Eklund, näringspolitisk talesperson Liberalerna.

För att omfattas av förslaget får producenten som mest producera 3 miljoner liter öl per år. Det finns även krav på att producenten måste vara oberoende från andra ölproducenter, men det finns möjligheter för småbryggerier att samarbeta med varandra.

Skattenedsättningen är kopplad till producentens årsproduktion. De minsta producenterna får 50 procents skattenedsättning och sedan minskar nedsättningen stegvis ju högre årsproduktionen är. Förslaget gäller drycker från både svenska och utländska producenter.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.

Presskontakt

Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Andia Gemsjö
Pressekreterare hos energi- och näringsminister Ebba Busch
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-126 18 28
e-post till Andia Gemsjö

Oskar Cavalli-Björkman
Presschef Sverigedemokraterna
Telefon 072-208 43 33
e-post till Oskar Cavalli-Björkman

Sofia Nilsson
Presskontakt hos Liberalerna
Mobil 072-212 60 39
e-post till Sofia Nilsson

Publicerad 04 november 2024

Regeringen har i dag beslutat om tilläggsdirektiv till utredningen som ser över skatteincitamenten för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet. Utredaren ska nu även se över om avdrag eller annan skattelättnad för sponsring ska införas.

Sponsring brukar betyda att ett företag bidrar ekonomiskt till verksamhet av idrottslig, kulturell eller annan allmännyttig karaktär. Sponsring är en viktig finansieringskälla för stora delar av det civila samhället, däribland idrottsrörelsen, och är därmed viktig för samhällsnyttan som föreningslivet bidrar med. För företag kan sponsring vara ett sätt att attrahera kunder, kapital och arbetskraft.

– Det är viktigt att skatteregler inte begränsar företag från att sponsra allmännyttig verksamhet. Det är också viktigt att skattereglerna för sponsring är förutsebara och neutrala, exempelvis ur ett jämställdhetsperspektiv. Därför har vi gett det här uppdraget till utredningen, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

I uppdraget ingår bland annat att analysera om det finns behov av särskilda bestämmelser om avdrag eller annan skattelättnad för utgifter för sponsring i inkomstskattelagen. Utredaren ska i sin analys även göra en bedömning av om det finns behov av lagändringar för att göra sponsring mer jämställd.

– För många idrottsföreningar och förbund är sponsring en väldigt viktig inkomstkälla. Sponsring bidrar till såväl bredd som elitidrott och är därmed en möjliggörare både för att till exempel fler barn ska kunna idrotta och för att elit- och landslag ska kunna nå idrottsliga framgångar. Det är en av anledningarna till att vi nu ser över skattelagstiftningen vad gäller sponsring, säger socialminister Jakob Forssmed.

– Kulturen finansieras till stor del och sedan lång tid gemensamt av staten, regionerna och kommunerna. Viss kultur kommer alltid behöva vara offentligt finansierad, men kulturen blir mer självständig om den står på flera ben. Sponsring är dock en liten och minskande del av finansieringen för kulturlivet, vilket kan bero på att skattereglerna uppfattas som otydliga. Därför är det mycket angeläget att denna fråga utreds, säger kulturminister Parisa Liljestrand.

Utredningstiden för den pågående utredningen förlängs. Uppdraget ska redovisas senast den 19 januari 2026. Ett delbetänkande som avser delarna i det ursprungliga direktivet ska dock lämnas senast den 16 december 2024.

Tilläggsdirektivet är del av en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

Presskontakt

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström

Simon Hoff
Pressekreterare hos socialminister Jakob Forssmed
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-127 76 97
e-post till Simon Hoff

Sara E. Persson
Pressekreterare hos kulturminister Parisa Liljestrand
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-112 78 19
e-post till Sara E. Persson

Publicerad 04 november 2024

Regeringen har i dag beslutat att det ska utredas hur ett nytt skatteincitament ska utformas inom svensk skattelagstiftning. Detta sker genom ett tilläggsdirektiv till den pågående utredningen om skatteregler som gynnar forskning och utveckling – en översyn av FoU-avdraget och expertskattereglerna.

Goda förutsättningar för forskning och utveckling (FoU) är av stor betydelse för att skapa tillväxt i en globaliserad ekonomi. Innovation är en av de främsta drivkrafterna bakom ökad produktivitet och ekonomisk tillväxt och sambandet mellan satsningar på FoU, ökad produktivitet och ekonomisk tillväxt är väletablerat. Forskning och utveckling sker i stor utsträckning i företag. Regeringen vill stimulera företag att växa i Sverige genom att de ökar sina investeringar i FoU. Det ska också vara attraktivt för företag att placera sin FoU-verksamhet i Sverige. Därför är det viktigt att skattevillkoren som understödjer företagens möjligheter att bedriva FoU-verksamhet fortsätter att förbättras.
 
– Innovation är en av de främsta drivkrafterna bakom ökad produktivitet och ekonomisk tillväxt. Därför är det väldigt viktigt att ge goda förutsättningar för företag i Sverige att satsa på forskning och utveckling. Regeringen arbetar brett för att fler företag ska starta och växa i Sverige och nu vill vi också göra det mer attraktivt för företag att satsa mer på FoU och förlägga sin FoU-verksamhet i Sverige, säger finansminister Elisabeth Svantesson.
 
Regeringen har därför beslutat att ett nytt internationellt konkurrenskraftigt skatteincitament för FoU i Sverige ska utredas. I utredarens uppdrag ingår att kartlägga förekomsten av olika typer av skatteincitament för FoU som finns i länder inom EU och OECD. Det kan bland annat handla om olika former av återbetalningsbara skattereduktioner. Utredaren ska också analysera och föreslå hur ett skatteincitament för FoU kan utformas i Sverige. Reglerna bör i första hand utformas som en möjlighet till reducerad inkomstskatt och utgå från företagens utgifter för FoU.
 
– Det behöver bli mer attraktivt för företag att placera sin FoU-verksamhet i Sverige. Det kan bidra till att Sverige även fortsatt kan vara ett framstående forsknings- och innovationsland, en ledande kunskapsnation, och stärkt konkurrenskraft för svenskt näringsliv, säger utbildningsminister Johan Pehrson.
 
Utredningstiden för den pågående utredningen förlängs. Uppdraget ska redovisas senast den 19 januari 2026. Ett delbetänkande som avser delarna i det ursprungliga direktivet ska dock lämnas senast den 15 januari 2025. 
 
Tilläggsdirektivet är del av en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

Presskontakt

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström

Alexandra Örenmark
Pressekreterare hos utbildningsminister Johan Pehrson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-117 29 48
e-post till Alexandra Örenmark

Publicerad 24 oktober 2024

Regeringen har i dag beslutat om en proposition med förslag om att lagen om skatteavtal mellan Sverige och Ryssland upphävs. Bakgrunden är att regeringen avser att suspendera avtalet på folk-rättslig grund.

Till följd av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har Sverige tillsammans med EU:s övriga medlemsstater och andra länder infört ekonomiska sanktioner mot Ryssland. I augusti förra året meddelade Ryss­land att man beslutat att med omedelbar verkan suspendera tillämpningen av ett antal artiklar i sina skatteavtal med 38 länder som infört ekonomiska sanktioner, däribland Sverige.

Sverige har påtalat att Rysslands beslut saknar stöd såväl i avtalet som i folkrätten, vilket innebär att det står Sverige fritt att med stöd i folkrätten vidta åtgärder om Ryssland inte återkallar sitt beslut. Ryssland har vidhållit sin inställning, varför Sverige nu avser att suspendera avtalet. En suspension innebär att Sverige tills vidare slutar att tillämpa avtalet. Denna åtgärd innebär inte att avtalet sägs upp och helt upphör att gälla, utan tillämpningen av avtalet kan återupptas i framtiden.

För att möjliggöra en suspension av avtalet föreslås en lag som upphäver lagen om skatteavtalet med Ryssland. Upphävandelagen föreslås träda i kraft den dag som regeringen bestämmer. Regeringen avser att suspendera avtalet så snart som möjligt i enlighet med Wien­konventionen. Avsikten är därför att suspendera avtalet i februari 2025.

Presskontakt

Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström

Pressmeddelande från Finansdepartementet

Sverige återfår sin skattebefrielse för biogas

Publicerad 23 oktober 2024

Europeiska kommissionen har beslutat att godkänna Sveriges skattebefrielser för biogas och biogasol. Det meddelade kommissionen i ett pressmeddelande idag.

Beslutet kommer efter en utdragen process där kommissionen, efter ett domstolsbeslut, har genomfört en fördjupad granskning av Sveriges skattebefrielser. Regeringen har från start verkat för att skattebefrielsen ska godkännas så snart som möjligt.  

Nu är granskningen slutförd och kommissionen har kommit fram till att återigen godkänna skattebefrielserna.

– Det här är ett välkommet besked för alla Sveriges producenter och användare av biogas. Efter påtryckningar från regeringen inledde kommissionen äntligen till slut sin granskning och jag är glad att den äntligen är i mål, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

Så snart beslutet blir tillgängligt kommer regeringen och Skatteverket att analysera villkoren i beslutet. Därefter kommer Skatteverket att informera om hur retroaktiva och framtida skattebefrielser kan betalas ut till de svenska företagen.

Presskontakt

Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström

Publicerad 18 oktober 2024

Finansdepartementet har i dag remitterat en promemoria med förslag om slopad stämpelskatt vid beviljande av inteckning i skepp. Syftet är att främja den svenska sjöfartsnäringens konkurrenskraft. Förslaget aviserades i budgetpropositionen för 2025.

Stämpelskatten kan för ett enskilt rederi uppgå till betydande belopp eftersom fartygsinvesteringar ofta är kostsamma och kan nå miljardbelopp. Svenska rederier har i flera fall valt att registrera skepp i andra länder på grund av att det där inte finns någon motsvarande stämpelskatt.

I promemorian föreslås därför att stämpelskatten vid beviljande av inteckning i skepp slopas från och med den 1 juli 2025. Förslaget beräknas minska statens intäkter med 5 miljoner kronor 2025 och 10 miljoner kronor 2026 och framåt.

Finansdepartementet skickar nu förslaget på remiss till den 20 december 2024.

Presskontakt

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström

Publicerad 17 oktober 2024

Regeringen har i dag beslutat om en proposition med förslag om sänkt skatt på bensin och diesel. Förslaget kan leda till minskade drivmedelspriser vid pump.

Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2025 sänkningar av skatten på drivmedel. Sänkningarna kompenserar bland annat för prispåslaget av den justerade reduktionsplikten.

I propositionen föreslås att sänkningar av drivmedelsskatterna ska ske i tre steg.

Skatten på bensin och diesel sänks den 1 januari 2025 jämfört med den nivå som tidigare beslutats för 2025.
Skatten på bensin och diesel sänks ytterligare den 1 juli 2025 för att kompensera för prispåslaget från den justerade reduktionsplikten.
De skattesatser som gäller efter sänkningarna 2025 för bensin och diesel även ska gälla under 2026, vilket innebär att skatten på dessa drivmedel inte indexeras inför 2026.

De energi- och koldioxidskattesatser som ska gälla för bränslen 2025 och 2026 föreslås framgå av lagen om skatt på energi.

Skattesänkningarna beräknas minska skatteintäkterna med 3,17 miljarder kronor 2025, 5,49 miljarder kronor 2026 och 5,65 miljarder kronor 2027.

– Skattesänkningarna kommer mer än kompensera för det prispåslag som höjningen av reduktionsplikten kan leda till. På så sätt kan vi se till att omställningen blir rättvis och vi kan minska utsläppen utan att belasta hushåll och företag, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

Ändringarna avseende 2025 föreslås träda i kraft den 1 januari respektive den 1 juli 2025. Ändringarna avseende 2026 föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

Presskontakt

Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Publicerad 17 oktober 2024

Brott mot välfärden är en lukrativ inkomstkälla för den organiserade brottsligheten. Det handlar om att kriminella aktörer på felaktiga grunder systematiskt tillskansar sig bidrag och ersättningar men även att de själva driver välfärdsverksamhet för att komma åt offentliga medel. För att få ett slut på detta vidtar regeringen ytterligare åtgärder genom att besluta om en proposition med förslag om betalningssäkring, som innebär en möjlighet att säkra och få tillbaka skattebetalarnas pengar.

Välfärden utnyttjas systematiskt av den organiserade brottsligheten – där det finns pengar finns kriminalitet. Regeringen bedömer att cirka 15–20 miljarder kronor betalas ut felaktigt från de statliga välfärdssystemen varje år. En del av detta går in i den kriminella ekonomin. Regeringens arbete mot den kriminella ekonomin är prioriterat och därför föreslås att Försäkringskassan ska få möjlighet att ansöka om betalningssäkring för att säkra och få tillbaka skattebetalarnas pengar. 

– Grovt kriminella som tillskansat sig våra gemensamma skattemedel kan flytta sina brottsvinster utomlands innan myndigheterna hinner återkräva dem. Regeringen vill utvidga möjligheten att använda betalningssäkring för att göra det möjligt att frysa tillgångar hos kriminella som kan men inte vill betala tillbaka. Förtroendet för välfärden undergrävs när kriminella utnyttjar den för att finansiera organiserad brottslighet. Därför vidtar regeringen nu ännu en åtgärd för att skattebetalarnas pengar ska gå till personer som faktiskt har rätt till bidrag och ersättningar, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje. 

Andra åtgärder mot den kriminella ekonomin har redan vidtagits. Till exempel trädde en ny lag om uppgiftsskyldighet i kraft den 1 juli 2024 för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet. Flera andra åtgärder utreds, bland annat sanktionsavgifter och en bidragsspärr, för att komma till rätta med den omfattande välfärds­brottsligheten som pågår.

Försäkringskassan föreslås i propositionen få samma möjlighet att ansöka om betalningssäkring som Skatteverket har sedan lång tid tillbaka. Syftet är att förhindra att tillgångar göms undan och förbättra förutsättningarna för Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten att få tillbaka felaktiga utbetalningar av skattemedel.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 2025.

Presskontakt

Sebastian Tham
Pressekreterare hos äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-134 67 22
e-post till Sebastian Tham

Publicerad 15 oktober 2024

Regeringen har beslutat om en proposition med förslag på kompletteringar till bestämmelserna om tilläggsskatt för stora nationella och multinationella koncerner. Propositionen är en del av ett omfattande internationellt arbete som syftar till att förhindra skatteflykt och aggressiv skatteplanering.

Regelverket om tilläggsskatt bygger på ett EU-direktiv om minimibeskattning. Direktivet är baserat på förslag som tagits fram inom OECD/G20:s inkluderande ramverk (IF).

Regelverket om tilläggsskatt innebär att företag i stora nationella eller multinationella koncerner, med en årlig intäkt på minst 750 miljoner euro, ska betala minst 15 procent i skatt på sin vinst, oavsett var de befinner sig. Det innebär att fördelarna med att flytta vinst från länder med hög skatt till länder med låg skatt minskar. Företag som omfattas av lagen om tilläggsskatt är skyldiga att lämna en tilläggskatterapport till Skatteverket.

Bakgrunden till förslagen i propositionen är det fortsatta arbete som bedrivs inom IF. Förslagen innebär att lagen om tilläggsskatt kompletteras för att lagen ska kunna godkännas i en granskningsprocess som IF genomför. Det innebär bland annat att eventuell tilläggsskatt på svenska företagsvinster som utgångspunkt endast kommer att tas ut i Sverige. I skatteförfarandelagen föreslås en övergångsbestämmelse som innebär att tilläggsskatte­rapport inte behöver lämnas förrän den 30 juni 2026.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025, med möjlighet för berörda koncerner att tillämpa bestämmelserna retroaktivt.  

Presskontakt

Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström

Publicerad 10 oktober 2024

Regeringen har i dag beslutat om en lagrådsremiss med förslag om sänkt alkoholskatt på öl tillverkad av oberoende småbryggerier, inklusive mikrobryggerier.

Småbryggerier finns över hela landet och bidrar både till jobbtillfällen och ekonomisk tillväxt. Det handlar oftast om små företag där ett passionerat hantverk står i centrum. Småbryggerier är också viktiga besöksmål för turister och gör Sverige till en attraktiv gastronomisk destination.

I dag finns möjlighet att sänka alkoholskatten för oberoende småbryggerier enligt EU:s alkoholskattedirektiv. Sverige har hittills inte nyttjat den möjligheten. Finansdepartementet har under sommaren i år remitterat ett förslag som ska sänka alkoholskatten på öl tillverkad av oberoende småbryggerier. Regeringen har i dag beslutat om att gå vidare med förslaget.

– Med det här förslaget tar vi ytterligare ett steg mot ett friare och företagarvänligare Sverige. Genom sänkt skatt får de entusiaster som driver småbryggerierna bättre förutsättningar att växa, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

För att omfattas av förslaget får producenten som mest producera 3 miljoner liter öl per år. Det finns även krav på att producenten måste vara oberoende från andra ölproducenter, men det finns möjligheter för småbryggerier att samarbeta med varandra.

Skattenedsättningen är kopplad till producentens årsproduktion. De minsta producenterna får 50 procents skattenedsättning och sedan minskar nedsättningen stegvis ju högre årsproduktionen är. Förslaget gäller drycker från både svenska och utländska producenter.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.

Presskontakt

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg