Pressmeddelanden

Publicerad 10 februari 2025

I dag har Finansdepartementet remitterat flera skatteförslag inför höstbudgeten för 2026. Dessa förslag är en första omgång skatteförslag som remitteras under våren 2025. Om de förslag som nu remitteras kommer att presenteras i regeringens höstbudget beror på det ekonomiska läget, reformutrymmet och finansieringsbehovet samt de överläggningar som förs i det slutliga arbetet med höstbudgeten.

Följande förslag har remitterats
Förslag om förlängd utökad skattenedsättning på jordbruksdiesel

I promorian föreslås att den tillfälligt utökade skattenedsättningen på jordbruksdiesel förlängs även under 2026. I promemorian föreslås även att beloppsgränsen för kvartalsvis återbetalning ändras, så att en gräns gäller per kvartal i stället för per år.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

Promemoria: Förlängd tillfälligt utökad nedsättning av skatt på jordbruksdiesel och vissa ändrade villkor för återbetalning

Förslag om utvidgad skattebefrielse för elskatt i metallurgiska processer

I promemorian föreslås att skattebefrielsen för energiskatt på el som förbrukas i metallurgiska processer utvidgas till att även omfatta uppvärmning av skänkar och liknande kärl.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

Promemoria: Enhetlig energibeskattning vid metallurgiska processer

Förslag om beskattning av gaser utifrån energiinnehåll

I promemorian föreslås en ändrad energiskattemässig definition av biogas. Dessutom föreslås en skattebefrielse för biogas som blandas in i andra bränslen i vissa fall och beskattning av gasformiga bränslen utifrån energiinnehåll.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

Promemoria: Moderniserad beskattning av gaser

Presskontakt

Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Publicerad 30 januari 2025

Regeringen har i dag fattat beslut om att suspendera skatteavtalet med Ryssland. Det innebär att skatteavtalet inte kommer gälla från och med 10 februari.

Ryssland bedriver sitt anfallskrig mot Ukraina på flera sätt – på marken, i luften och genom information. Den ryska statsledningen för en ekonomisk propaganda om att den ryska ekonomin är motståndskraftig och växer. I stället visar mycket på motsatsen. Sanktionerna fungerar – Ryssland har stora ekonomiska problem. Putin bedriver en dopad krigsekonomi med fokus på ökade militära utgifter. Det leder till arbetskraftsbrist och hög inflation.

Sedan Ryssland meddelat Sverige att man beslutat att suspendera skatteavtalet mellan länderna, har Sverige svarat att det ryska agerandet saknar rättsligt stöd. Sverige har därför med stöd av folkrätten inlett en process för att suspendera avtalet. I dag har regeringen tagit det sista steget i den processen och fattat det formella beslutet om att suspendera avtalet. Det innebär att Sveriges befintliga skatteavtal med Ryssland inte kommer att tillämpas, vilket ökar trycket mot Rysslands ekonomi. Det blir svårare för företag i Ryssland att handla med företag i Sverige och investera i Sverige. Exempelvis kommer ryska investerare få dubbelt så hög utdelnings­beskattning på svenska portföljinvesteringar.

Presskontakt

Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Pressmeddelande från Finansdepartementet

Förslag om beskattning av inkomster från särskild vinstandel

Publicerad 28 januari 2025

Finansdepartementet har i dag tagit emot förslag från en utredare som har haft i uppdrag att se över beskattningen av inkomster från särskild vinstandel.

Skattesystemet ska vara förutsägbart och enkelt att förstå. Annars är det svårt för skattskyldiga, exempelvis företag och individer, att veta exakt vilken skatt de ska betala och Skatteverket behöver lägga onödigt mycket tid på administration.

I vissa investeringsbranscher får förvaltare ofta själv en möjlighet att ta del av vinsten från en investering, så kallad särskild vinstandel. I dag är beskattningen av sådana inkomster inte förutsägbar, utan det är i många fall otydligt om det ska beskattas enligt 3:12-regelverket eller som inkomst av tjänst.

Det här får betydande konsekvenser, dels för att det leder till en osäkerhet för företag och individer som inte vet hur de ska beskattas, dels för att Skatteverket behövt lägga för mycket tid på administration. Skatteverket uppger att de har lagt minst 30 000 dagar i utredningsresurser de senaste 15 åren. Otydligheten har de senaste lett till ett stort antal processer hos Skatteverket och i svenska domstolar. Hundratals mål har avgjorts och nya processer har startat varje år.

Regeringen gav därför under förra året en utredare i uppdrag att se över hur beskattningen av sådana inkomster kan göras mer förutsägbar, bland annat genom att föreslå hur en beskattning motsvarande den i 3:12-reglerna kan uppnås för fler. Redan i dag beskattas den övervägande majoriteten av berörda enligt 3:12-regelverket. I praktiken innebär uppdraget därmed att den beskattning som idag gäller för de allra flesta som får sådana inkomster ska vara grunden i beskattningen.

Utredaren föreslår bland annat att:

personer som på grund av sitt arbete har rätt till särskild vinstandel från en alternativ investeringsfond ska omfattas av de skatteregler som gäller för inkomster vid innehav av kvalificerade andelar i fåmansföretag,
utomståenderegeln inte ska tillämpas för dessa personer,
bedömningen av om personen har kvalificerade andelar ska göras avseende beskattningsåret och de senaste tio beskattningsåren och
vissa begränsningar i möjligheten att räkna med ersättning till arbetstagare i dotterföretag vid beräkningen av löneunderlaget ska gälla för dessa personer.

Förslagets offentligfinansiella effekt är osäker men bedöms medföra att skatteintäkterna minskar med 600 miljoner kronor under införandeåret 2026. På sikt bedöms skatteintäkterna minska med 300 miljoner kronor per år. Utredaren lämnar även förslag på hur detta kan finansieras.

Presskontakt

Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Publicerad 15 januari 2025

(Ny version) Regeringen har i dag tagit emot betänkandet Moderniserade skatteregler för ett flexibelt arbetsliv. Utredningen föreslår bland annat att reglerna om tjänsteställets placering förenklas och förtydligas, med hänsyn till bland annat det ökade distansarbetet.

En utredning har haft i uppdrag att analysera hur skattereglerna om tjänsteställets placering och om avdrag för ökade levnadskostnader vid arbete på annan ort kan moderniseras och att lämna förslag som leder till ökad förutsägbarhet för arbetsgivare, anställda och företagare.

Tjänsteställets placering

Utredningen föreslår att bestämmelserna förenklas och förtydligas för att göra det lättare för både arbetsgivare och arbetstagare att bestämma tjänstestället. Bland annat föreslås att ett tjänsteställe ska bestämmas för varje anställning eller uppdrag och att ökad vikt ska läggas vid arbetsgivarens eller uppdragsgivarens avsikt om var arbetet ska utföras. 

Avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa

En rad förslag till förenklingar och förtydliganden lämnas gällande förutsättningarna för avdrag, tidsgränser och belopp vid tjänsteresa. Bland annat föreslås att en definition av tjänsteresa ska framgå av lag. Med tjänsteresa avses att den skattskyldige i tjänsten befinner sig på någon annan plats än tjänstestället. 

Avdrag för ökade levnadskostnader vid dubbelt boende och tillfälligt arbete på annan ort

Utredningen föreslår att ett nytt gemensamt avdrag ersätter avdragen vid tillfälligt arbete och dubbel bosättning. Avståndskravet för avdrag vid dubbel bosättning ökar från 50 till 100 km.

Förslagen bedöms minska skatteintäkterna med 450 miljoner kronor 2027 och ha en varaktig offentligfinansiell kostnad på 430 miljoner kronor.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Rättelse

Den förra versionen innehöll felaktiga siffror om avståndskravet för avdrag vid dubbel bosättning.

Presskontakt

Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara SöderbergUtre

Publicerad 15 januari 2025

Regeringen har i dag tagit emot betänkandet Moderniserade skatteregler för ett flexibelt arbetsliv. Utredningen föreslår bland annat att reglerna om tjänsteställets placering förenklas och förtydligas, med hänsyn till bland annat det ökade distansarbetet.

En utredning har haft i uppdrag att analysera hur skattereglerna om tjänsteställets placering och om avdrag för ökade levnadskostnader vid arbete på annan ort kan moderniseras och att lämna förslag som leder till ökad förutsägbarhet för arbetsgivare, anställda och företagare.

Tjänsteställets placering

Utredningen föreslår att bestämmelserna förenklas och förtydligas för att göra det lättare för både arbetsgivare och arbetstagare att bestämma tjänstestället. Bland annat föreslås att ett tjänsteställe ska bestämmas för varje anställning eller uppdrag och att ökad vikt ska läggas vid arbetsgivarens eller uppdragsgivarens avsikt om var arbetet ska utföras. 

Avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa

En rad förslag till förenklingar och förtydliganden lämnas gällande förutsättningarna för avdrag, tidsgränser och belopp vid tjänsteresa. Bland annat föreslås att en definition av tjänsteresa ska framgå av lag. Med tjänsteresa avses att den skattskyldige i tjänsten befinner sig på någon annan plats än tjänstestället. 

Avdrag för ökade levnadskostnader vid dubbelt boende och tillfälligt arbete på annan ort

Utredningen föreslår att ett nytt gemensamt avdrag ersätter avdragen vid tillfälligt arbete och dubbel bosättning. Avståndskravet för avdrag vid dubbel bosättning ökar från 5 till 10 km.

Förslagen bedöms minska skatteintäkterna med 450 miljoner kronor 2027 och ha en varaktig offentligfinansiell kostnad på 430 miljoner kronor.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Presskontakt

Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Publicerad 15 januari 2025

Finansminister Elisabeth Svantesson har tagit emot delbetänkandet Skatteincitament för forskning och utveckling – en översyn av FoU-avdraget och expertskattereglerna. Utredningen föreslår bland annat att definitionerna av forskning och utveckling förenklas och utvidgas och att skattelättnaden på expertskatt ska höjas från 25 till 30 procent.

– Vi måste stärka vår konkurrens och produktivitet för att öka tillväxten. För att lyckas med det behöver vi stärka innovationen i svensk ekonomi. Därför är det viktigt att underlätta för företag i Sverige att satsa på forskning och utveckling och att attrahera och behålla internationell nyckelkompetens, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

FoU-avdraget

Utredningen föreslår bland annat att definitionerna av forskning och utveckling förenklas och utvidgas: 

Kraven på att arbete med forskning och utveckling ska vara systematiskt och kvalificerat tas bort.
Kraven på att utvecklingsarbete ska bygga på resultatet av forskning och att det ska avse att ta fram nya eller väsentligt förbättrade varor, tjänster eller produktionsprocesser tas också bort.
För att arbete ska anses vara utveckling ska det i stället räcka att arbetet har till syfte att ta fram eller förbättra en produkt. Arbetet ska bygga på nya lösningar på vetenskapliga eller tekniska problem.

Utredningen föreslår också att Skatteverket ska begära in yttrande från annan myndighet om detta krävs för att bedöma om ett visst arbete utgör forskning eller utveckling.

Expertskattereglerna

Vad gäller expertskattereglerna föreslår utredningen bland annat:

Kompetensregeln, som innebär att en kvalificerad arbetstagare ska kunna beviljas skattelättnad oavsett lönenivån, ska förenklas och kompetenskraven ska sänkas.
Kompetensregeln ska endast omfatta personer som arbetar med forskning- och utvecklingsuppgifter och det ska vara tillräckligt att personen har en doktorsexamen eller motsvarande erfarenhet.
Det ska inte längre krävas att det finnas betydande svårigheter att rekrytera personer med motsvarande kompetens i Sverige.
Skattelättnaden ska höjas från dagens 25 till 30 procent.
Även svenska medborgare ska kunna ta del av skattelättnaden.

Utredningen föreslår att samtliga ändringar ska träda i kraft den 1 januari 2026.

Presskontakt

Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Publicerad 16 december 2024

Regeringen har i dag tagit emot ett delbetänkande från Utredningen om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet. Utredningen föreslår att företag och organisationer ska få skattereduktion för gåvor till social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning.

I delbetänkandet föreslår utredningen bland annat att ett skatteincitament för juridiska personers gåvor till social hjälpverksamhet och vetenskaplig forskning införs. Genom införandet kan fler företag och organisationer uppmuntras att ge gåvor till ideella och vetenskapliga ändamål. Detta kan bidra till ökade donationer till ideella organisationer och forskning och därigenom främja olika samhällsnyttiga verksamheter.

Utredaren föreslår också att den som äger en del i ett företag som ger en skattereduktionsberättigad gåva inte ska behöva betala skatt på grund av gåvan.

Enligt förslaget ska en juridisk person som lämnar en gåva till godkänd social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning om minst 2 000 kronor vid ett gåvotillfälle ha rätt till skattereduktion.

Utredningen föreslår två nivåer för skattereduktionen:

För gåvobelopp mellan 2 000 och 200 000 kronor föreslås en skattereduktion på 25 procent. Det betyder att skattereduktionen för gåvor upp till 200 000 kronor kan uppgå till som mest 50 000 kronor.
För gåvobelopp över 200 000 kronor upp till 400 000 kronor föreslås en skattereduktion med 5 procent. Det innebär att en gåva på upp till 400 000 kronor kommer ge en skattereduktion på max 60 000 kronor.

Utredningen föreslår att de nya reglerna ska träda i kraft den 1 januari 2026. Skattereduktionen ska gälla för gåvor som lämnats efter den 31 december 2025.

Delbetänkandet ska skickas på remiss och kommer därefter behandlas vidare inom Regeringskansliet.

Presskontakt

Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg