Svårt bilda bolag utomlands för att minska skatten
Skriven av Clas Ramert den 24 januari, 2006 - 10:54
Blog om:
I min verksamhet och på forumet kommer ofta frågor om hur man skall kunna minska skatten genom att bilda bolag utomlands.
Enligt min mening finns det tre saker man i den här situationen omedelbart skall tänka på, nämligen
att det utländska bolaget kan anses ha fast driftställe i Sverige,
att det utländska bolaget kan falla under CFC-beskattningen och
att armlängdsprincipen måste upprätthållas mellan närstående svenska och utländska bolag.
Det finns naturligtvis också mycket annat att tänka på men de flesta planer på att sänka skatten genom bolag utomlands stupar på någon av dessa tre.
Nedan följer ett försök att på ett förenklat sätt redogöra för regelsystemen.
Det utländska bolaget kan anses ha fast driftställe i Sverige
Om det utländska bolaget har ett fast driftställe i Sverige skall normalt också beskattning av detta ske i Sverige. Då görs en beräkning av hur mycket av det utländska bolagets totala vinst som är hänförlig till det fasta driftstället i Sverige. För denna del sker deklaration och beskattning på i princip samma sätt som om det varit fråga om en vanlig, svensk juridisk person. Skattesatsen är också densamma, dvs. 28 %.
I inkomstskattelagen 2 kap. 29 § regleras vad som är fast driftställe:
” Med fast driftställe för näringsverksamhet avses en stadigvarande plats för affärsverksamhet varifrån verksamheten helt eller delvis bedrivs.
Uttrycket fast driftställe innefattar särskilt
- plats för företagsledning,
- filial,
- kontor,
- fabrik,
- verkstad,
- gruva, olje- eller gaskälla, stenbrott eller annan plats för utvinning av naturtillgångar,
- plats för byggnads-, anläggnings- eller installationsverksamhet, och
- fastighet som är en lagertillgång i näringsverksamhet.
Om någon är verksam för en näringsverksamhet här i Sverige och har fått och regelmässigt använder fullmakt att ingå avtal för verksamhetens innehavare, anses fast driftställe också finnas här.
Fast driftställe anses däremot inte finnas i Sverige bara därför att någon bedriver affärsverksamhet här genom förmedling av mäklare, kommissionär eller någon annan oberoende representant, om detta ingår i representantens vanliga näringsverksamhet.”
Vad jag förstår kan det räcka med att ägaren av det utländska bolaget är firmatecknare och regelmässigt använder den firmateckningsrätten (fullmakten) i Sverige. Visserligen står det att han också skall vara verksam för en näringsverksamhet här men om någon regelmässigt använder rätten att teckna firman i Sverige, är det väl också rimligt att anta att han kommer att anses göra det för en näringsverksamhet i Sverige.
Det utländska bolaget kan falla under CFC-beskattningen
Det utländska bolaget kan falla under CFC-beskattningen. CFC är en förkortning av Controlled Foreign Company – en term som lär ha kommit till i USA redan på 1930-talet.
Många länder har någon form av specialbeskattning av bolag, som ägs och kontrolleras av dess medborgare och som är registrerade i andra länder med lägre skatt.
De svenska CFC-reglerna innebär – mycket förenklat – att de svenska ägarna av bolag i lågskatteländer omedelbart skall beskattas för dessa bolags vinster. Normalt beskattas inte en aktieägare förrän han mottagit vinsten som utdelning. Vid CFC-beskattning avkrävs delägaren i stället uppgifter om hur mycket CFC-bolagets vinst uppgått till under beskattningsåret. Delägaren beskattas sedan med svensk skattesats för sin andel av CFC-bolagets vinst. I gengäld behöver han inte ta upp utdelning från ett CFC-bolag det år utdelning kommer, eftersom han redan beskattats för den vinsten.
Mer om CFC- reglerna och vilka länder som räknas som lågskatteländer kan Du läsa om i Peter Sundgrens utmärkta artikel http://www.skatter.se/index.php?q=node/258
Armländsprincipen måste upprätthållas mellan närstående svenska och utländska bolag
En gång sökte en person upp mig och ville ha hjälp med att starta ett bolag i ett lågskatteland. ”Då kan mitt svenska bolag skicka fakturor till det utländska bolaget och så samlas alla vinsterna upp där utan beskattning”, tyckte han.
Mannen (som för övrigt aldrig blev kund hos mig) tycktes tro att det var helt fritt att fakturera hur som helst. Jag fick förklara för honom att det måste finnas någon underliggande vara eller tjänst bakom en faktura för att den skall godtas. Dessutom måste transaktionen ske till marknadspris. Mannen gick så småningom sin väg. Jag vet inte om han hittade något sätt att dölja sina transaktioner och därmed begick skattebrott eller om han avstod.
Givetvis måste texten på en faktura avspegla en verklig affärshändelse. Allt annat måste ses som någon form av urkundsförfalskning och bokföringsbrott. Om skatten påverkas, kan det dessutom vara fråga om ett skattebrott.
Priset på varan eller tjänsten måste vara marknadspris. Mellan oberoende näringsidkare brukar man förutsätta att prissättningen skett till marknadspris. Däremot är det naturligtvis frestande att ta ut ett pris över- eller understigande marknadspris mellan näringsidkare som står varandra nära, om det kan leda till lägre beskattning sammantaget för de närstående enheterna. Så kan t.ex. vara fallet vid transaktioner mellan ett moderbolag i Sverige och ett dotterbolag i ett lågskatteland. Om moderbolaget säljer en vara till ett sådant dotterbolag till ett pris som understiger marknadsvärdet, kan dotterbolaget sedan göra en oproportionerligt stor vinst när det vidareförsäljer varan till tredje man. Därigenom skulle ju en del av koncernens vinst flyttas till lågskattelandet. Denna del skulle bli lägre beskattad än om den redovisats i Sverige. Naturligtvis underkänns en sådan transaktion vid en granskning. De flesta länder följer här – mer eller mindre - OECD:s riktlinjer för hur man skall se på detta prissättningsproblem (”transfer pricing” problem). Man brukar tala om ”armländsprincipen” eller ”arm’s length principle”. Tanken bakom uttrycket är att parterna som handlar med varandra skall göra detta som om de befann sig på ”arm’s length distance” från varandra trots att de egentligen hör ihop.
De svenska armlängdsreglerna återfinnes i inkomstskattelagen 14 kap. 19-20 §§:
”Om resultatet av en näringsverksamhet blir lägre till följd av att villkor avtalats som avviker från vad som skulle ha avtalats mellan sinsemellan oberoende näringsidkare, skall resultatet beräknas till det belopp som det skulle ha uppgått till om sådana villkor inte funnits. Detta gäller dock bara om
1. den som på grund av avtalsvillkoren får ett högre resultat inte skall beskattas för detta i Sverige enligt bestämmelserna i denna lag eller på grund av ett skatteavtal,
2. det finns sannolika skäl att anta att det finns en ekonomisk intressegemenskap mellan parterna, och
3. det inte av omständigheterna framgår att villkoren kommit till av andra skäl än ekonomisk intressegemenskap. Lag 2003:224
20 § Ekonomisk intressegemenskap som avses i 19 § anses föreligga om
- en näringsidkare, direkt eller indirekt, deltar i ledningen eller övervakningen av en annan näringsidkares företag eller äger del i detta företags kapital, eller
- samma personer, direkt eller indirekt, deltar i ledningen eller övervakningen av de båda företagen eller äger del i dessa företags kapital.”
I dubbelbeskattningsavtalen finns också regler som bygger på armlängdsprincipen.
Skattemyndigheterna i nästan alla länder för idag ”krig” med varandra om att få högre skatteunderlag genom att anmärka på prissättningen mellan närstående företag. Till de mest aggressiva hör amerikanska IRS, som gått före övriga genom att redan i början av 1990-talet införa omfattande rapporteringskrav från utländska koncerner verksamma genom dotterbolag i USA.
Slutsatser
Den slutsats som bör dras av ovanstående är att etablering av bolag utomlands för att undvika svensk skatt inte bör göras utom noggranna utredningar. Det bör finnas ett affärsmässigt skäl för en utlandsetablering.
Ofta är lösningen att helt enkelt att flytta med hela familjen och klippa banden med Sverige. En sommarstuga (i vart fall en som inte är vinterbonad) brukar gå bra att behålla. Då kan man tillbringa några sommarmånader i Sverige varje år. De flesta av oss vill dock inte lämna vårt vackra land…
- Clas Ramert's blogg
- Logga in eller bli medlem för att skriva Dina kommentarer.
Bra artikel och klargörande.
Har dock en fråga. Detta som står om fast driftställe. Tycker att det som jag har läst gör att det inte är helt klart vad som gäller. Hänvisar till IL 2 kap. 29 § ,-"plats för företagsledning".
Vad menas med företagsledning i detta fall Ägare, Styrelseledamot eller verksamhetsledningen. Har läst om detta idag och jag finner att det inte är så helt klart.
Men om en svensk person har bildat ett aktiebolag i t.ex Polen. Han har fullmakt att skriva avtal etc. Detta var ju mödvändigt innan han hittade personal etc. Ansen han då ha fastdrifställe i Sverige.
Tacksam för synpunkter
IMSFESE
Hej IMSFESE!
Nej, det är inte riktigt klart var gränserna går! Här finns en stor gråzon! I det praktiska livet blir det nog en sammanvägning av samtliga omständigheter i det enskilda fallet som blir utslagsgivande. Om svensken i Ditt exempel bildar bolag i Polen och ganska snabbt tillsätter en lokal verkställande direktör för bolaget och därefter inte tecknar firman själv, är nog risken för fast driftställe i Sverige ganska liten. För säkerhets skull bör dock styrelsemötena hållas i Polen.
Hälsn/Clas
Hälsningar/ClasSkattepunkten AB
Hej och tack för en utmärkt site!
Avser att sälja hus och flytta med familjen till Bryssel om två år och vill undvika alltför hög inkomst skatt i Sverige fram till dess. Hade tänkt att starta ett bolag utomlands i ett sk. lågskatteland med följande kriterier uppfyllda: 1) Kommer inte ha fast drifställe i Sverige då jag kommer att jobba som resande konsult i huvudsak i Mellan Östern. 2) Kommer ej äga mer än 24% utav bolaget, som i sin tur anställer mig. 3) resterande andel ägs utav lokal partner (resident i landet utanför EU) 4) Bolaget kommer att i huvudsak få sin inkomst från ett bolag i US som jag kommer att konsulta åt.
Då jag är bosatt i Sverige, så kommer utdelning till mig att beskattas som vanlig inkomst skatt. Men då jag endast äger 24% utav bolaget så borde jag rimligen slippa CFC reglerna?
Tanken är att ta ut minimal lön från bolaget för att sedan sälja bolaget när familjen flyttat från Sverige till Bryssel.
Tacksam för svar.
Vänligen, Sven
Hej Sven!
Ja, det där verkar ju kreativt! Men Skatteverket skulle naturligtvis vilja veta lite mer och skulle nog kunna tänkas ifrågasätta den lokala partnern. Är han bara en bulvan, så skulle de kunna hävda att upplägget bara är sken och att Du i själva verket äger hela bolaget. Därmed skulle cfc-beskattning kunna bli aktuella. Vidare skulle de kunna tänkas angripa Dig på en helt annan grund. Om det utländska bolaget bara har en enda kund, det amerikanska bolaget, skulle de kunna hävda att Du i själva verket är anställd av det amerikanska bolaget och beskatta hela konsultarvodet därifrån som inkomst av tjänst för Dig personligen. Så se upp!!
Hälsningar/Clas
Hälsningar/ClasSkattepunkten AB
Hej,
Tack för ett snabbt svar!
Om jag då äger företaget i lägskattelandet till 100% och tar ut en måttlig lön för att täcka uppehälle i Sverige och betalar inkomstskatt och sociala avgifter enligt svenska skatteregler . Resterande bruttovinst i företaget investrerar jag i egendom (lokalt i lågskattelandet, tex fastighet eller hus). Detta för att "nolla bolagets vinst till bokslutet. I lågskattelandet kan man naturligtvis göra en sådan investering utan att först beskatta pengarna och egendomen beskattas ej som någon "fiktiv vinst". Efter utflyttning till Bryssel säljer jag sedan bolaget och dess tillgångar. Skulle en sådan "nollning" utav företagets vinster fungera?
Det är väl knappast ovanligt att ett konsultbolag, speciellt under uppstarten under 1 - 2 år, har tillfälliga uppdrag på ca 1 år är så pass krävande att företaget lägger hela sin tid till en arbetsgivare?
Tacksam för svar.
Vänligen,
Sven
Hej Sven!
Nja, det här verkar lite konstigt i mina ögon. Hur skall Du kunna "nolla" bokslutet och ta ut lön + betala "cfc-skatt" i Sverige och ändå få pengar över till att låta bolaget investera?
Hälsningar/Clas
Hälsningar/ClasSkattepunkten AB
Inom skogsbruket är det mycket vanligt med polska bemanningsföretag vilka utför olika manuella arbeten som röjning och plantering. Det utländska bolaget anlitas oftast av en svensk entreprenör. Det utländska bolaget saknar e101.
Kan man hävda att det polska bemanningsföretaget saknar fast driftställe och därmed inte behöver skatta i Sverige. Man arbetar bara upp till en vecka på varje objekt.
Skattevinsten med detta upplägg är att om man kan tillämpa polska skatteregler på detta sätt kan man helt slippa sociala avgifter eftersom Polen har ett system med 0% sociala avgifter för vissa kontraktsanställningar på begränsad tid, alternativt kan bemanningsföretaget kontraktera egenföretagare vilka betalar en fast sociqal avgift på några 100 kronor, oavsett hur stor inkomst de har
Gustav
Om min fru som är Thai äger ett bolag i Thailand, och vi bor i Thailand permanent.
Jag jobbar åt min frus bolag i Sverige 4-5 månader om året som resande i hela mellan Sverige, och bor på hotell och campingstugor. Vi har ingen anknytning till Sverige. Mina kunder betalar fakturorna till bolagets konto i Thailand direkt. Och vad händer då med momsen, skall vi inte ta ut moms. Och är detta lagligt
Mvh
Mixilou
Det är köparen som ska betala importmoms till Tullverket för varorna när de anländer till Sverige:
Allmänt
Vem ska betala moms?
Momsen ska betalas av dig som är betalningsskyldig
för tull eller skulle ha varit betalningsskyldig om
varorna hade varit tullbelagda.
Vilken skattesats gäller?
Skattesatsen vid import är densamma som vid försäljning
i Sverige.
Undantag
För konstverk, samlarföremål och antikviteter är
skattesatsen 12 procent vid import.
Tullverket är beskattningsmyndighet
Vid import fastställer Tullverket momsen. Du ska
också betala momsen till Tullverket. Samma bestämmelser
gäller som vid betalning av tull. Har du frågor
om moms vid varuimport ska du vända dig till Tullverket.
Hos Tullverket
Tulldeklaration
För att du ska få använda din vara eller sälja den vidare
ska du förtulla den. Förtullningen innebär att du vid
importtillfället lämnar en tulldeklaration och betalar
avgifter för tull och andra skatter till Tullverket.
Tulldeklarationen lämnar du elektroniskt på
www.tullverket.se eller på Tullverkets blankett
Enhetsdokument. Du kan lämna tulldeklaraionen
själv eller ta hjälp av ett ombud.
På vilket belopp beräknar Tullverket
momsen?
Momsen beräknas på varans värde för tulländamål,
med tillägg för tull och andra statliga skatter och avgifter,
frakt- och försäkringskostnader och andra sådana
bikostnader fram till den första ort i Sverige till
vilken varan ska transporteras enligt fraktsedel eller
annan transporthandling. Den första orten i Sverige
behöver inte vara en hamn eller fl ygplats. Den kan
vara en ort mitt i landet även om tullklareringen görs
i en hamn.
Det är inte någon import, det är tjänster som utförs. Måste det beskattas i Sverige och hur. Och hur blir det med momsen då
Jag har div. utgifter för föbrukningsmatrial,drivmedel och boende.
Tack på förhand
Mixilou
Du måste specificera vilken sorts tjänster det gäller för att kunna få ett svar.
Huvudregeln
Vad avgör då om en tjänst anses omsatt i Sverige?
Huvudregeln är att en tjänst anses omsatt här endast
om den som tillhandahåller tjänsten har sätet för sin
ekonomiska verksamhet eller ett fast etableringsställe
i Sverige och tjänsterna tillhandahålls härifrån.
Huvudregeln gäller för tjänster som inte avser fastigheter,
arbete på lös egendom, transporter eller kultur,
och som inte passar in under rubriken ”Diverse intellektuella
tjänster”
Hej!
Thailänskt bolag som min thaifru äger anställer mig.
Jag åker till Sverige och utför våra tjänster som sträcker sig i hela mellansverige.
Vi har ingen fast plats i sverige förutom ett par special byggda sprintrar som vi utför kemisk bekämpning av ogräs med. Våra kunder är stora företag.
Vi säljer våra fakturor till ett finansbolag som fakturerar våra kunder och sedan sätter dom in pengarna på vårat företags konto i Thailand.
Det Thailänska bolaget betalar ut en minimilön till mig medan jag är i sverige.
Vi köper in kem, diesel och boende med vårat visakort från thai bolaget. Vi är aldrig på samma plats mer än max 3 dagar.
När jobben är färdiga flyger jag hem till Thailand igen.
Mvh
Mixilou
Är era uppdrag knutna till speciella fastigheter och därmed skulle kunna klassas som fastighetstjänster enligt mervärdesskattelagen?
Fastighetstjänster
Fastighetstjänster anses omsatta i det land där fastigheten
finns. Detta gäller under förutsättning att tjänsterna
har direkt anknytning till en viss fastighet.
Exempel på fastighetstjänster:
• Byggnads- och anläggningsarbeten
• Reparationer och underhåll
• Byggledning
• Ritning, projektering och jämförbara tjänster
• Markundersökningar
• Skogsavverkning och skörd av växtlighet
Saknas en direkt anknytning till en viss fastighet kan
reglerna för fastighetstjänster inte användas. Detta
gäller t.ex. vid rådgivning om fastighetsmarknaden
och en konkursförvaltare
Hej!
Bemmaningsföretaget bör i första hand skaffa F-skattesedel och på så sätt få bedömt av Skatteverket om fast driftställe kan anses föreligga.
Om det är en svensk entreprenör, som anlitar företaget och sedan fakturerar de olika skogsägarna för arbete på skilda skogsprojekt, så bör det nog inte bli aktuellt med fast driftställe.
Om entreprenören däremot endast förmedlar tjänster som representant för det polska bolaget för arbete åt olika skogsägare så är det nog risk att fast driftställe kan anses föreligga.
Hälsningar/Hans
Hälsningar/Hans
https://www.skattepunkten.se