Beviskrav vid skönstaxering
Skriven av Janne_ den 23 september, 2007 - 13:40
Forums:
Body:
Jag har fått ett beslut om skönstaxering gällande 2005.
Jag tjänade inga pengar under det året, men min far hjälpte mig med alla mina levnadsomkostnader vilket jag har meddelat skattehandläggaren.
I posten
<
lasses - Sön, 2007-05-27 14:01 Föreläggande/Förfrågan från Skatteverket"
http://www.skatter.se/index.php?q=node/804
>
lasses frågade ifall han hade skyldighet att styrka sin betalningsförmåga för sina inkomster under 2005.
Jag är beredd att styrka min betalningsförmåga för mina inkomster under 2005 med skuldebrev eller intyg från min far.
Problemet är att handläggaren kräver "bank kvitton" vilket är omöjligt att få fram då min far har tagit ut och samlat ihop mindre uttag när han har haft vägen förbi banken, och givit mig pengar kontant i hand när jag har varit på besök.
(= Ingen koppling mellan min fars uttag och min betalningsförmåga.)
Det är något skrämmande att chefen för det aktuella skattekontoret hänvisade till handläggaren (som redan har efterfrågat bank kvitton.) när vi försökte att fråga hur vi kan "bevisa" sagda kontantgåvor.
Enligt lasses post frågade hans handläggare efter intyg på betalningsförmåga och min handläggare ställer krav på bank kvitton?
Kan det verkligen vara så att man är helt utlämnad till de enskilda handläggarnas godtycke när det gäller något så allmänt som bevisvärdering av generella instrument såsom gåvobrev, Intyg etc.
Skönstaxeringen kommer att ruiera min ekonomi och sätta mig i skuld under överskådlig framtid!
Några frågor som jag skulle vara väldigt tacksam om forumet kan ha svar på.
1. Vilka beviskrav kan skatteverket ställa vid skönstaxering?
2. Existerar det några legala krav på gåvobrev vid kontantgåvor?
3. Hur överklagar jag beslutet samt inbetalningen på bästa sätt?
Hälsningar
Janne
- Logga in eller bli medlem för att skriva Dina kommentarer.
Hej Janne!
Rättssäkerheten är inte vad den borde vara. En handläggare på Skatteverket har en oerhörd makt och ofta är enda möjligheten att överklaga hans beslut till Länsrätten, som i regel inte gör några större ansträngningar att bilda sig en egen uppfattning. I länsrätten dömer i regel endast en jurist med lekmän som bisittare. I nästa instans, Kammarrätten, kan möjligheterna att få gehör vara lite större. Där brukar man bilda sig en egen uppfattning och har större möjligheter att få gehör, eftersom minst tre jurister dömer.
Mitt råd är att Du skall kosta på Dig professionell hjälp! Vi hjälper naturligtvis till om Du vill.
Hälsningar/Clas
http://www.ramert.se
Hälsningar/ClasSkattepunkten AB
Visserligen skrevs denna tråd förra året. Men jag tänkte ändå skriva av egen erfarenhet och samtidigt passa på att fråga lite.
Jag känner igen Lasses situation. Nyligen fick jag ett domslut efter att jag överklagat till Länsrätten i samband med en sköntaxering (2005), samt underkända avdrag.
Jag begärde dessutom en muntlig förhandling med fyra vittnen som kunde intyga handlån. Jag hade också med mig mitt ombud från en stor känd revisionsbyrå.
Trots all bevisning från mitt håll så blev min dom att jag skatteverket en stor summa pengar + skattetillägg samt antagligen ränta på pengarna.
För mig kom detta so en chock, då jag i min enfald trodde på rättsäkerheten i detta land. Jag har visserligen fått höra att länsrätten oftast går på skatteverkets linje. I detta fall gav länsrätten mig delvis rätt då dom sänkte beloppet på sköntaxering och mervärdesskatt.
Vilket jag är glad men förvånad över. Varför denna kohandel? Antingen så tror man på bevisen eller så gör man det inte.
Vad tycker ni? Jag funder på att överklaga till kammarrätten, men vet inte om jag orkar och har råd. Men jag är av den sorten som inte gärna ger mig när jag vet att inga fel begåtts och jag har rätt. Det måste väl ändå finnas en rättvisa i detta sk demokratiska land!
För mig är denna dom självklart en katastrof då det är mycket pengar, som jag inte har. Märkligt att man ska behöva låna pengar för att klara sig, för att sen tillfredställa staten med ännu mer lånade pengar.
Finns det någon här som har erfarenhet av kammarrätten och kan tipsa om vad jag kan göra.
Vänligen
Peter
Det är bara att konstatera att Sverige är ett skitsamhälle med överförmynderi - klart att FRA-lagen bara är första steget att ta kontrollöver medborgarna.
Jag skulle föreslå att du söker dig ut från Sverige. Rättssäkerhet är inte Sveriges starkaste sida!
Hej Peter!
Tyvärr vågar jag varken tillråda eller avråda från att överklaga till Kammarrätten. Om jag hade tillgång till hela skriftväxlingen i ärendet skulle jag möjligen ha någon uppfattning om chanserna men det är inte säkert. Skönstaxeringar kan vara mycket besvärliga. Om förhållandena i andra länder är mer rättssäkra vet jag inte men vanligen är ju skattesatserna lägre än här. Därför slår skönstaxeringar kanke inte så hårt utomlands.
Hälsningar/Clas
http://www.skattepunkten.se
Hälsningar/ClasSkattepunkten AB
Skaterna är lägre i nästan alla andra länder - med möjliga undantag kanske DK och FR. Hur rättssäkerheten ser ut varier nog kraftigt även inom EU. Oavsett vad så borde SE inte vilja tillhöra det lägre skiktet, vilket dom tyvärr gör. Det stora problemet i SE är att man urvattnat det sk tjänstemanna ansveret vilket knappat var Oxenstiernas intention. Detta bör ändras men kommer att kräva ganska intensiv lobbying. Kanske Janne Jospehsson vill delta med ett reportage om detta ))))) Detta då UG tycks ha enorm påverkan på svensk myndighetsutövning - där SKV tom nu anses ha rätt att stifta sina egna lagar )))) Fast det gick ju denna gång i stöpet. Men utan motstånd så är det bara en tidsfråga.
<p>Mats</p>