Skalbolagsbeskattningen - ett litet steg i rätt riktning.

Skalbolagsbeskattningen är det mest rättsosäkra i svensk beskattning, brukar jag säga. Se min blog från 2005; Varning! En ”vanlig aktieförsäljning” kan bli behandlad som skalbolagsförsäljning! En del skönstaxeringar, som jag sett på senare år, skulle möjligen kunna tävla med skalbolagsbeskattningen i denna allt annat än ädla kamp.

Det jag skrev 2005 gäller i huvudsak även idag. Skalbolagsbeskattningen är en skandal, som medför att genomhederliga människor eller deras bolag kan beskattas vid försäljning av aktier på ett katastrofalt sätt bara därför att de råkat missa en svårtolkad lagstiftning som inte ens är känd för det stora flertalet advokater.

För att undvika skalbolagsbeskattning måste man praktiskt taget alltid upprätta en skalbolagsdeklaration för det sålda bolaget. Jag brukar säga att man bara ska underlåta att lämna in en skalbolagsdeklaration om det är uppenbart att det inte behövs. I stort sett vilket bolag som helst kan nämligen anses vara ett skalbolag. Se vidare bloggen från 2005! Har skalbolagsdeklaration inlämnats, får dock skalbolagsbeskattning inte ske. (Undantag gäller i vissa fall för återköp av inkråm.) I stället kan Skatteverket kräva att säljaren lämnar bankgaranti för det sålda bolagets obetalda skatter inklusive fiktiv skatt på årets resultat fram till avyttringstillfället. Skatteverket kräver dock ytterst sällan någon bankgaranti, eftersom verket kan bli skyldigt betala ersättning för obefogade bankgarantier i vissa fall.

Enligt nuvarande regler ska skalbolagsdeklaration inlämnas senast 30 dagar efter avyttringsdagen (avtalsdagen). Skalbolagsdeklarationen ska bygga på ett skalbolagsbokslut per samma dag. Detta har medfört att säljarna ofta lämnat in en ofullständig skalbolagsdeklaration inom tidsfristen och sedan kompletterat den i efterhand. Skatteverket har nu tröttnat på alla dessa ofullständiga skalbolagsdeklarationer. De har medfört oreda och många frågor. Skatteverket har därför föreslagit en lagändring.

Regeringen har nappat på Skatteverkets förslag, som innebär att tidsfristen ökas till 60 dagar och att fristen som ett alternativ ska få räknas från tillträdesdagen i stället för avyttringsdagen med skalbolagsbokslut per samma dag. De nya reglerna tillämpas i huvudsak först på avyttringar som skett efter den 1 januari 2012.

Naturligtvis är de nya reglerna ett litet steg i rätt riktning men det bästa hade varit att slopa dem helt såsom såväl Näringslivets skattedelegation som Föreningen Auktoriserade Revisorer föreslagit. Den osunda hanteringen av skalbolag ska stoppas på så sätt att straffet läggs på ohederliga köpare. I stället har lagstiftaren valt att lägga straffet på säljarna, som oftast är helt och hållet hederliga och oskyldiga.