Lagen mot skattflykt (1995:575) vs dubbelskatteavtal
Skriven av tommy76se den 21 juli, 2011 - 00:49
Forums:
Body:
Hejsan,
Har en ganska hypotetisk fråga rörande "lagen om skattflykt (1995:575)" och under vilka omständigheter man kan tillämpa den. Den är ju general klausul egentligen så den ska ju kunna gå tillämpa på alla tänkbara möjliga och möjliga fall. Dock är jag intresserad om den går att tillämpa på fallet jag beskriver nedan. Jag medveten om nedan är en grovförenkling och det är andra saker jag måste ta hänsyn till men för enkelhetenskull kan vi utgå ifrån uppläget i övrigt håller och är lagligt enligt svensk internrätt, cfc-regler, andra landet internrätt, skatteavtal samt skattehemland genom skatteavtalet avgjordes till andra staten m.m. Vidare att korrekt handlingar som skalbolagsdeklaration upprätas där den skulle behövas samt att regler som arm-length-rule följs mellan koncern bolag.
1) Är 100% (kvalitativa) ägare till svensk moderbolag sedan ca 15 år. Stor beskattad (med bolagskatt 26.4%-28%) likviditet finns i bolaget. Bolaget deläger också vissa dotterbolag (svenska) till mellan 25%-45%.
2) Koncernen ombildas till moderbolag i land Y. Målsättningen är flytt till land Y (min frus hemland) och att vi bildar familj där samt ska bygga upp företagsverksamhet i landet Y. Vi utgår ifrån ombildning är laglig och alla fallgropar undviks.
3) Vi utgår också att det beskattade kapital i svenska dotterbolagen kan överföras till moderbolaget i Y utan att det utlöses någon mer skatt dvs till 0%
4) Under uppbyggnaden av verksamheten i land Y finns det risk att verksamheten går med förlust under de första åren.
5) Jag kommer bedömas obegränsad skatteskyldig i Sverige enligt internrätt samt i Y land enligt internrätt. Enligt skatteavtalet kan vi dock utgå för vidare resonemang att jag bedömas vara resident i Y-land.
6) Trots förlust de första åren betalar man en ganska bra lön till sig själv (detta för att kunna få vara kvar i landet) dvs runt 75000kr/månad vilken i landet beskattas till ca 10% (inklusive företagets avsättningar till motsvarigheten till social security) detta att jämföras med en skatt på ca 65% om man skulle tagit ut det som lön i Sverige. Vi utgår vidare att skatteavtalet med Y land säger att den inkomst ska beskattas i Y-land och ej i Sverige.
Min fråga är om lagen mot skattflykt kan tillämpas på ovanstående scenario trots att skatteavtalet (och cfc-regler ej applicerbara) säger något helt annat? Rikvisten 1-3 är ju helt klar uppfyllda och 4 kan man nog säga med sådan skilnad i skattesats vara uppfyllda eller?
Som jag punktera ovan så är det viktigaste en diskussion rörande om man kan tillämpa skatteflykt lagen på något som är uppenbart lagligt enligt skatteavtal och ländernas internrätt men innebär man använder kapital som är uppbyggd och faktiskt redan beskatt i Sverige för betala en lön som beskattas betydligt lägre än vad den skulle göra om man tog ut samma i Sverige.
Mvh
//Tommy
- Logga in eller bli medlem för att skriva Dina kommentarer.
Hej Tommy,
vad du har för avsikt att göra - som jag förstår det - är att flytta ut och fortsätta driva verksamheten i annat land. Vidare vill du flytta ut redan beskattat kapital i bolagssfären och det verkar också som det svenska bolaget kommer finnas kvar och fortsätta generera intäkter (samt betala bolagsskatt som sedan slussas uppåt?)
Är det ett EES-land du flyttar till och du dessutom gör underprisöverlåtelsen av det bolag du äger på kroppen (dvs. du flyttar inte ut bolaget eller bolagets tillgångar i sig) är min bedömning, naturligtvis måste detta bearbetas grundligt, att du generellt inte kan omfattas av varken uttagsbeskattning eller skatteflykt. Det är snarare vid en "exit" som görs klumpigt eller hastigt där dessa termer används flitigt i Sverige.
Vill man gå in i en diskussion om det öht är möjligt att tillämpa skatteflykt på en fysisk persons utflytt vid en gränsöverskridande transaktion tycker jag efter mycket funderande att det inte går att tillämpa därför att antingen är det fråga om en verklig utflytt och då gäller skatteavtal, eller så är det fråga om en skenbosättning och då gäller intern rätt och - kanske - skattebrottsmisstanke.
Hejsan,
I mitt fall skulle det verkligen bli en verklig utflyttning och troligtviss forever dock kommer min skatte hemvist allid avgöras av skatteavtalet till nya hemlandet fördel på grund av jag fortfarande kommer ha väsentlig anknytning via min bolag i sverige.
. Naturligtvis finns det hela del falgroppar i hur man gör omstruktueringen dessa har jag dock koll på så vida till man kan identifera dem, vet vad som krävs för uppfylla vissa vilkor eller ej och vad man kan göra eller inte göra. Dock har jag varit väldigt osäker runt hur vida man ändå kan angripa allt med skatteflyktslagen då den egentligen kan appliceras på alla förhållanden mer eller mindre.
Men kan man inte ruka på skatteavtal med skatteflyktslagen? Men som du säger i de fall man har gjort det så har varit om skenbosättning eller utflyktning.
Mvh
//Tommy
Frågan om man kan rucka på skatteavtal med hjälp av skatteflykt ligger fn under förnyad prövning hos skatterättsnämnden (de så kallade grekland- och schweizmålen). Under första prövningen ansåg SRN att det inte gick att rucka på skatteavtal när en individ flyttar utomlands och säljer sitt svenska bolag, direkt eller indirekt. Redan här faller ditt case inte in i den prövningen eftersom du inte gör en fullständig exit.
Först måste bedömning enligt intern rätt göras om det är fråga om skatteflykt. Kringgående av tioårsregeln och dylika upplägg är troligtvis inte skatteflykt, inte minst då lagstiftaren varit medveten om problemen under lång tid - i proppen till nya tioårsregeln nämner man det tom uttryckligen - men inte gjort något konkret mot detta. Men har man kommit så långt, vilket jag tror är ovanligt, så anser jag att det också krävs stöd i skatteavtal för att hävda skatteflykt enligt intern rätt, s.k. "missbruk av skatteavtal", som hittas i kommentarerna till artikel 1 i modellavtalet. Det betyder, eftersom ett skatteavtal är ett avtal mellan mer än en part, att båda parterna (staterna) ska vara överens om att ett visst agerande är skatteflykt enligt respektive lands internrätt samt att modellavtalet ska ligga till grund för det aktuella skatteavtalet (vilket inte alltid är fallet för gamla skatteavtal).
Min slutsats blir att åtminstone i ditt case lär det inte vara fråga om skatteflykt, till och med processrisken bör vara låg. Men jag avvaktar med spänning de ärenden (finns flera) som ska prövas i SRN och i Högsta förvaltningsrätten och som har att göra med internationella transaktioner och skatteflykt (tioårsregeln, perumålen etc.)
Skulle vara trevligt med input från övriga här på sajten vad ni tycker om skatteflykt och skatteavtal!
Har läst tidigare både här och på andra ställen rörande målen som SRN har rörande skatteflyktlagen och skatteavtalen, och är därför jag ställde denna frågan. Så ska bli mycket intressant och se resultaten av dessa.
Sedan som du säger rör det flesta målen när man har sålt företaget för att kringå 10-årsregeln eller 3:12-reglerna. I mitt fall då jag inte kommer göra någon fullständig exit åtminstone inte av moderbolaget/moderbolagen. Har vissa småposter (räknat i KR) runt 25% i onoterade bolag men dessa ägs redan av mitt svenskt AB och borde klassificeras som näringsbetingadeandelar vid ev exit.
Men liksom dig skulle jag vilja höra ifrån övriga experter här vad de anser om skatteflykt och skatteavtalen och speciellt om de skulle gå att applicera på fall där man inte gör någon exit av bolagen.
Tommy