Bindande eller vägledande utfästelser från skattemyndigheten?
Jag skrev idag en tydlig och vänligt formulerad begäran om förhandsbesked från Skattemyndigheten. Jag har själv sökt läsa mig till mig information kring frågorna, men då det som stått att finna i informationsväg finns det också utrymme för olika tolkningar. Av detta skäl har därför frågorna tidigare ställts till Skattemyndigheten via telefon och där jag också muntligen fått svaren att det ”inte är några problem”.
Samtidigt är jag väl medveten att muntliga utfästelser från Skattemyndigheten är värda något alls i händelse av tvist varför frågorna också ställdes skriftligen.
Svaret jag fick var att Skattemyndigheten inte lämnar några förhandsbesked på dessa frågor. Jag fick också rådet att vända mig till Skatterättsnämnden. Sagt och gjort, den jurist jag fick kontakt upplevdes både som kunnig och vänligt bemötande. Denne förklarade att nämnden förvisso gjorde förhandsbedömningar i skatteärenden. Bedömningar som i varje enskilt fall kunde kosta upp till 20´000 kr/st och också tog lång tid. Vidare förklarade juristen att nämndens bedömningar på intet sätt var bindande såtillvida att de fungerade som en försäkring att bedömningen också skulle gälla i realiteten. Juristen förklarade också att de frågorna jag ställt på intet sätt skulle vara frågor av den art vilka Skatterättsnämnden skulle lämna svar kring. Juristen hänvisade därför tillbaka frågorna till Skattemyndigheten.
Bakgrunden till frågorna är varken avancerad skatteplanering eller inte heller på något sätt av avancerad art. Samtidigt är det av stor vikt både som enskild fysisk person likväl som blivande företagare att kunna beräkna och budgetera stora kostnader som skatt ändock får anses utgöra. Likväl är det på samma sätt centralt att inom lagens råmärken kunna verka som företagare utan att riskera skattetillägg för beslut som allt mer tycks fattas utifrån godtyckliga bedömningar.
Tillvägagångssättet känns knappast som rättssäker myndighetsutövning. Inte heller kan det rimligen anses som acceptabelt att enkla, öppna och uppriktigt formulerade frågor inte kan föranleda ens vägledande svar. Känslan blir att utfallet av frågeställningen i praktiken beror på turen eller oturen vilken handläggare som utses, samt hur långt denne är villig att gå i sin godtyckliga bedömning.
Mina frågeställningar här på forumet är därför VAD man kan förvänta sig för svar från skattemyndigheten?
Kan man avkräva Skattemyndigheten svar, eller i annat fall hänvisa till deras ovilja att vara rådgivande i en ev. framtida tvist?
Om svar erhålles, HUR bindande eller vägledande är då detta i en ev. framtida tvist?
- Logga in eller bli medlem för att skriva Dina kommentarer.
Bakgrund.
Min hustru har idag har idag ett aktiebolag med obeskattade reserver om ungefär 80´000 kr, aktiekapital om 100´000 kr samt beskattade likvida medel om ca: 170´000 kr. Bolaget är vilande och har i dagsläget ingen verksamhet. Inga förlustavdrag (läs kvittning mot inkomst av tjänst) har heller gjorts för bolaget sedan det startades.
Jag kommer att starta ett företag där jag de första fem åren enbart kommer att ha höga investeringskostnader, jag vill därför utnyttja möjligheterna att kvitta förlust i nystartad aktiv näringsverksamhet mot inkomst av annan tjänst (mitt ordinarie arbete).
Våra planer har varit att skatta ut tillgångarna i hustruns aktiebolag och likvidera detsamma, samtidigt är det ju vansinne då jag kommer att behöva ekonomiska medel och ju mindre jag/vi skattat bort innan, desto bättre.
Fråga 1.
Hur bör jag göra för att det skall betraktas som nystartat?
Räcker det att jag köper min hustrus bolag (hon är idag ensam ägare)?
eller
Bör jag starta ett nytt bolag, fusionera för att föra över medlen från hustruns aktiebolag?
Bakgrund 2.
Vi håller som bäst på att som privatpersoner köpa skog. Enligt statliga Skogsstyrelsens folder ”Skog och skatter” (ISSN 0284-5547) vilken har tagits fram i samarbete med Skattemyndigheten, återfinns sidan fyra, citat:
- ”Avdrag medges för resor till näringsfastigheten, för utförande av skogliga åtgärder samt för en eller högst två tillsynsresor per år.
Fråga 2.
Frågan är därför, gäller denna möjlighet till avdrag även för fastigheter utomlands (i närliggande länder inom EU), t.ex. för skog på Norska eller Finska sidan av gränsen i Norrlandsregionen?
Fråga 3.
Avdrag medges för s.k. återväxningsåtgärder, t.ex. plantering, markberedning etc. Gäller denna möjlighet till avdrag även för utomlands (i närliggande länder inom EU), t.ex. för skog på Norska eller Finska sidan av gränsen i Norrlandsregionen?
Frågan föranleds då undertecknad är folkbokförd och skattskyldig i Sverige, även för sådan skog som avverkats och inkomster som erhållits i andra EU-länder.
Hej Lars!
Frågorna Du ställer är svåra att svara på utan en djupare utredning. Just nu är jag dessutom på semester. Svaren blir därför osäkra.
Fråga 1: Jag har svårt att se hur Du skall kunna få både allmänt avdrag för nystartad näringverksamhet och dessutom ta över Din frus aktiebolag. Jag tror Du måste välja.
Fråga 2 och fråga 3: Inkomster av fastigheter beskattas vanligen i det land där fastigheten är belägen. Ibland blir det även beskattning i Sverige men då med avräkning av den utländska skatten. Vilket det blir beror på dubbelbeskattningsavtalet med det aktuella landet. Det här kan alltså bli komplicerat att reda ut men om beskattning sker även i Sverige får Du naturligtvis vid den beräkningen göra samma avdrag som om fastigheten varit belägen i Sverige - åtminstone i princip. Men avgörande är förmodligen reglerna i det andra landet.
Hälsningar/Clas
Hälsningar/ClasSkattepunkten AB