Utdelningsutrymme

Många har inte klart för sig hur mycket bättre reglerna för utdelningar från fåmansföretag blivit under senare år. Men, det gäller att planera…

Nedanstående är ett försök att kort och enkelt förklara reglerna i dess viktigaste delar. Lagtexten är dock betydligt mer komplex än som framgår här. Därför bör inte läsaren basera några beslut på nedanstående utan att först ha kontrollerat reglerna i detalj.

Före 1990 års skattereform beskattades utdelningar och kapitalvinster som huvudprincip efter samma skattesatser som förvärvsinkomster. Som en del av reformen infördes en särskild rak skattesats om 30 % i inkomstslaget kapital. Till det inkomstslaget hänförs bl.a. utdelningar. Bakgrunden till att skattesatsen i inkomstslaget kapital sattes lägre än skattesatserna i inkomstslaget tjänst var delvis att man ville undvika flykt av kapital till utlandet. Om inga specialregler införts skulle det ha varit enkelt och mycket lönsamt för fåmansföretagare att ta ut det mesta av ersättningen från sina aktiebolag som lågbeskattad utdelning i stället för högbeskattad lön. Alltså infördes specialregler - de impopulära s.k. 3:12 reglerna. Reglerna blev mycket komplicerade. De innebär mycket kortfattat att en fåmansföretagares utdelningar från det egna bolaget delvis skall beskattas som lön och inte enbart kapital, om han är verksam i betydande omfattning i bolaget.

Det som nu skett är att utdelningar inom ett visst utdelningsutrymme till fåmansbolagets ägare endast skall beskattas med 20 % i stället för normala 30 % inkomstslaget kapital. Utdelningsutrymmet har dessutom kraftigt utökats.

Om man lägger samman bolagets och ägarnas skatt inom utdelningsutrymmet blir den totala skatten 0,28 + 0,20*0,72 = 42,4 %. För svenska förhållanden är detta inte högt. Löneuttag beskattas inklusive socialavgifter med omkring 50 – 70 % (eller mer) beroende på lönens storlek och hur man räknar. Det sagda bygger på att respektive ägare kommit upp så pass högt i lön att ytterligare arbetsgivaravgifterna inte medför någon förbättring av framtida allmän pension. Taket för den pensionsgrundande inkomsten ligger vid 360,000 kr 2008.

Utdelningsutrymmet beräknas som ett slags ”ränta” på aktiernas anskaffningskostnad med tillägg för en del av bolagets lönesumma.  Bolagets lönesumma har fått mycket större betydelse för beräkningen under senare år. De riktigt små företagarna hade dock under den socialdemokratiska regimen ingen glädje av lönesumman, eftersom den skulle reduceras med 10 basbelopp. Den borgerliga regeringen har tagit bort denna spärr.

25 % av lönesumman i bolaget omvandlas till utdelningsutrymme. Ytterligare 25 % tillkommer för den del av lönesumman som överstiger 60 inkomstbasbelopp (2,880,000 2008).

För att kunna tillgodogöra sig löneutrymme måste ägaren eller ägarna dock ta ut viss minimilön och skatta för den. Minimilönen är sex inkomstbasbelopp plus 5 % av lönesumman (inklusive ägarnas löner). Sex inkomstbasbelopp är 2008 lika med 288,000 kr. Om ägaren tar ut 15 inkomstbasbelopp i lön, vilket är 720,000 kr 2008, räcker dock detta oavsett hur stor lönesumman är i bolaget. 

Obs! Om ägaren tar ut en enda krona för lite i lön, bortfaller hela löneunderlaget. Därför bör alla fåmansbolagsägare se över bolagets lönesumma och sitt eget löneuttag i december varje år.

Utdelningsutrymmet är alltid minst två inkomstbasbelopp. Den borgerliga regeringen höjde denna schablon med ett halvt basbelopp. För bolag med små eller inga löner har schablonen stor betydelse.

Nedan följer ett enkelt exempel hämtat från vårt forum, som visar hur mycket utdelningsutrymme det numera kan bli i ett litet företag.

Aktiebolaget anskaffades 2007 av en fysisk person, som är ensam ägare. Löneunderlaget baseras på lönerna under året före beskattningsåret. Eftersom inga löner utbetalades av bolaget under 2006, kunde inget löneunderlag beräknas för 2007 (2008 års taxering). ”Räntan” på anskaffningsvärdet blev inte stort. I stället får då utdelningsutrymmet 2007 beräknas som två inkomstbasbelopp (2006 år nivå), vilket är lika med 89,000 kr. Detta utrymme utnyttjades inte under 2007 utan sparades till 2008.

Sparat utrymme fick 2008 räknas upp med 7,16 % eller 6372 kr till 95,372 kr.

”Räntan” på anskaffningsvärdet uppgår 2008 till 13,16 % av 100,000 kr, vilket är lika med 13,160 kr.

Lönesumman 2007 uppgick till 365,000 kr. Ende löntagare var ägaren. För att kunna tillgodogöra sig löneunderlaget det följande året 2008, måste han ta ut minst sex inkomstbasbelopp plus 5 % av lönesumman under 2007. Det motsvarar 275,400 + 0,05*365,000 = 293,650 kr. Eftersom uttagen lön var högre, 365,000 kr., var lönekravet uppfyllt.

Löneunderlaget blir då 25 % av 365,00 = 91,250.

Totalt blir då utdelningsutrymmet 2008 för ägaren till detta lilla bolag 95,372 + 13,160 + 91,250 = 199,782.

Ägaren till bolaget bör således kunna ta ut cirka 200, 000 kr som utdelning under 2008 med en beskattning om endast 20 %.

Om vi förutsätter att bolagets resultat före skatt 2008 blir 277,000 kr., kan vi lägga samman bolagets och ägarens egen skatt till en totalkalkyl enligt följande:
Resultat före skatt                  277,000
Bolagsskatt 28 %                   -77,000
Årets resultat = utdelning =     200,000
Ägarens egen skatt 20 %        -40,000
Återstår för delägaren             160,000

Den totala skatten bör bli 77,000 + 40,000 = 117,000, vilket utgör cirka 42 % av 277,000.

Nog ser väl kalkylen bra ut för att vara Sverige! Men, planering krävs! I december varje år måste alla ägare av fåmansbolag observera lönekravet och se till att tillräckligt mycket lön tas ut för att man skall kunna tillgodogöra sig löneunderlaget. Om en krona för lite tas ut, försvinner nämligen hela löneunderlaget!