Finansdepartementets pressmeddelanden

Publicerad 19 november 2024

Regeringen har i dag överlämnat en skrivelse till riksdagen med anledning av Riksrevisionens granskning av statens tillsyn för att motverka penningtvätt. Regeringen välkomnar granskningen och instämmer i Riksrevisionens iakttagelser. Som svar på rapporten har regeringen vidtagit åtgärder på området.

I maj 2024 överlämnade Riksrevisionen sin rapport om statens penningtvättstillsyn (RiR 2024:8). Tillsynsansvaret över privata företags åtgärder för att förebygga, motverka och upptäcka penningtvätt i sina verksamheter är fördelat mellan flera myndigheter, däribland Finansinspektionen. I rapporten granskas även regeringens styrning av penningtvättstillsynen.

– Det är centralt för regeringen att bekämpa kriminaliteten. En effektiv penningtvättstillsyn är en del i detta arbete, därför skärper vi nu styrningen, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman.

En ny interdepartemental arbetsgrupp (IDA-grupp) har tillsatts för att stärka styrningen och samordningen inom Regerings­kansliet. Dessutom föreslås regelbunden rapportering från tillsynsmyndigheterna till Regeringskansliet, för att öka möjligheten att följa upp deras penningtvättstillsyn. Återkopplingen till Regeringskansliet kommer att ske genom Samordningsfunktionen för åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. En förordning med sådana bestämmelser har skickats ut på remiss.

Presskontakt

Victoria Ericsson
Pressekreterare hos finansmarknadsminister Niklas Wykman
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-137 89 04
e-post till Victoria Ericsson

Publicerad 14 november 2024

Regeringen har i dag beslutat att räkna upp skiktgränsen för statlig inkomstskatt för beskattningsåret 2025 till 625 800 kronor.

Med dagens beslut räknas skiktgränsen upp från 598 500 kronor (49 875 kr/månad) för beskattningsåret 2024 till 625 800 kronor (52 150 kr/månad) för beskattningsåret 2025. Skiktgränsen fastställs varje år av regeringen enligt en i lag fastställd ordning.

– Det ska löna sig att arbeta och utbilda sig i Sverige och därför räknar vi upp skiktgränsen för statlig inkomstskatt. Det är en viktig del i att bygga ett rikare Sverige framöver, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

Ändringen träder i kraft den 1 januari 2025.

Presskontakt

Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Publicerad 14 november 2024

Regeringen har fattat beslut om att förlänga uppdraget för Pensionsavgiftsutredningen efter en överenskommelse i Pensionsgruppen.

Mot bakgrund av att Pensionsgruppen – en blocköverskridande arbetsgrupp som består av företrädare för samtliga riksdagspartier – den 24 oktober kom överens om en månads förlängning av Pensionsavgiftsutredningen, har regeringen nu beslutat att förlänga utredningstiden. Utredningen har i uppdrag att se över avgiftsnivån i det allmänna inkomstgrundade pensionssystemet.  

– Förlängningen ger utredningen ytterligare tid för dialog med viktiga aktörer, bland annat arbetsmarknadens parter, så att avgiftsnivån i pensionssystemet kan bli allsidigt belyst, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje.

Utredningen förlängs från 3 mars till 3 april 2025. 

Mer information om Pensionsavgiftsutredningen

2017 kom Pensionsgruppen överens om att pensionsnivåerna primärt måste upprätthållas genom ett längre arbetsliv, men att det samtidigt för pensionerna, pensionssystemet och samhället är av betydelse att avgiften i pensionssystemet är på rätt nivå och att avgiftens nivå därför skulle analyseras vidare. Som en följd av detta kom pensionsgruppen överens 2023 om att pensionsavgiftsutredningen skulle tillsättas.

Presskontakt

Sebastian Tham
Pressekreterare hos äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-134 67 22
e-post till Sebastian Tham

Publicerad 13 november 2024

Regeringen har överlämnat en proposition med förslag om sänkt alkoholskatt på öl tillverkad av oberoende småbryggerier, inklusive mikrobryggerier, till riksdagen.

Småbryggerier finns över hela landet och bidrar både till jobbtillfällen och ekonomisk tillväxt. Det handlar oftast om små företag där ett passionerat hantverk står i centrum. Småbryggerier är också viktiga besöksmål för turister och gör Sverige till en attraktiv gastronomisk destination.

I dag finns möjlighet att sänka alkoholskatten för oberoende småbryggerier enligt EU:s alkoholskattedirektiv. Sverige har hittills inte nyttjat den möjligheten. Finansdepartementet har under sommaren i år remitterat ett förslag som ska sänka alkoholskatten på öl tillverkad av oberoende småbryggerier. Regeringen har beslutat om att gå vidare med förslaget.

– Nu tar vi ytterligare ett steg mot ett friare och företagarvänligare Sverige. Genom sänkt skatt får de företagare som driver småbryggerierna bättre förutsättningar att växa, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

– Mikrobryggerier gör mer än att bara brygga öl; de skapar jobb och tillväxt i hela landet, stärker besöksnäringen och bidrar till en levande landsbygd. Genom att sänka alkoholskatten kan vi ge dessa engagerade företag bättre möjligheter att växa och utveckla vår fina ölkultur, säger Oscar Sjöstedt, ekonomisk-politisk talesperson Sverigedemokraterna.

– Det här är ett bra beslut för att göra Sverige till ett lite mer företagsvänligt land. Mikrobryggerier är små företag som möjliggör för fler jobb och kan bidra till turismen i Sverige. Nu ger vi dem bättre förutsättningar att växa, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.

– Det här är ett väldigt välkommet besked. Det ger bryggerier möjlighet att fortsätta att utveckla sin verksamhet och även anställa fler duktiga hantverkare till företaget, säger av Louise Eklund, näringspolitisk talesperson Liberalerna.

För att omfattas av förslaget får producenten som mest producera 3 miljoner liter öl per år. Det finns även krav på att producenten måste vara oberoende från andra ölproducenter, men det finns möjligheter för småbryggerier att samarbeta med varandra.

Skattenedsättningen är kopplad till producentens årsproduktion. De minsta producenterna får 50 procents skattenedsättning och sedan minskar nedsättningen stegvis ju högre årsproduktionen är. Förslaget gäller drycker från både svenska och utländska producenter.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.

Presskontakt

Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Andia Gemsjö
Pressekreterare hos energi- och näringsminister Ebba Busch
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-126 18 28
e-post till Andia Gemsjö

Oskar Cavalli-Björkman
Presschef Sverigedemokraterna
Telefon 072-208 43 33
e-post till Oskar Cavalli-Björkman

Sofia Nilsson
Presskontakt hos Liberalerna
Mobil 072-212 60 39
e-post till Sofia Nilsson

Publicerad 04 november 2024

Regeringen har i dag beslutat om tilläggsdirektiv till utredningen som ser över skatteincitamenten för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet. Utredaren ska nu även se över om avdrag eller annan skattelättnad för sponsring ska införas.

Sponsring brukar betyda att ett företag bidrar ekonomiskt till verksamhet av idrottslig, kulturell eller annan allmännyttig karaktär. Sponsring är en viktig finansieringskälla för stora delar av det civila samhället, däribland idrottsrörelsen, och är därmed viktig för samhällsnyttan som föreningslivet bidrar med. För företag kan sponsring vara ett sätt att attrahera kunder, kapital och arbetskraft.

– Det är viktigt att skatteregler inte begränsar företag från att sponsra allmännyttig verksamhet. Det är också viktigt att skattereglerna för sponsring är förutsebara och neutrala, exempelvis ur ett jämställdhetsperspektiv. Därför har vi gett det här uppdraget till utredningen, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

I uppdraget ingår bland annat att analysera om det finns behov av särskilda bestämmelser om avdrag eller annan skattelättnad för utgifter för sponsring i inkomstskattelagen. Utredaren ska i sin analys även göra en bedömning av om det finns behov av lagändringar för att göra sponsring mer jämställd.

– För många idrottsföreningar och förbund är sponsring en väldigt viktig inkomstkälla. Sponsring bidrar till såväl bredd som elitidrott och är därmed en möjliggörare både för att till exempel fler barn ska kunna idrotta och för att elit- och landslag ska kunna nå idrottsliga framgångar. Det är en av anledningarna till att vi nu ser över skattelagstiftningen vad gäller sponsring, säger socialminister Jakob Forssmed.

– Kulturen finansieras till stor del och sedan lång tid gemensamt av staten, regionerna och kommunerna. Viss kultur kommer alltid behöva vara offentligt finansierad, men kulturen blir mer självständig om den står på flera ben. Sponsring är dock en liten och minskande del av finansieringen för kulturlivet, vilket kan bero på att skattereglerna uppfattas som otydliga. Därför är det mycket angeläget att denna fråga utreds, säger kulturminister Parisa Liljestrand.

Utredningstiden för den pågående utredningen förlängs. Uppdraget ska redovisas senast den 19 januari 2026. Ett delbetänkande som avser delarna i det ursprungliga direktivet ska dock lämnas senast den 16 december 2024.

Tilläggsdirektivet är del av en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

Presskontakt

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström

Simon Hoff
Pressekreterare hos socialminister Jakob Forssmed
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-127 76 97
e-post till Simon Hoff

Sara E. Persson
Pressekreterare hos kulturminister Parisa Liljestrand
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-112 78 19
e-post till Sara E. Persson

Publicerad 04 november 2024

Regeringen har i dag beslutat att det ska utredas hur ett nytt skatteincitament ska utformas inom svensk skattelagstiftning. Detta sker genom ett tilläggsdirektiv till den pågående utredningen om skatteregler som gynnar forskning och utveckling – en översyn av FoU-avdraget och expertskattereglerna.

Goda förutsättningar för forskning och utveckling (FoU) är av stor betydelse för att skapa tillväxt i en globaliserad ekonomi. Innovation är en av de främsta drivkrafterna bakom ökad produktivitet och ekonomisk tillväxt och sambandet mellan satsningar på FoU, ökad produktivitet och ekonomisk tillväxt är väletablerat. Forskning och utveckling sker i stor utsträckning i företag. Regeringen vill stimulera företag att växa i Sverige genom att de ökar sina investeringar i FoU. Det ska också vara attraktivt för företag att placera sin FoU-verksamhet i Sverige. Därför är det viktigt att skattevillkoren som understödjer företagens möjligheter att bedriva FoU-verksamhet fortsätter att förbättras.
 
– Innovation är en av de främsta drivkrafterna bakom ökad produktivitet och ekonomisk tillväxt. Därför är det väldigt viktigt att ge goda förutsättningar för företag i Sverige att satsa på forskning och utveckling. Regeringen arbetar brett för att fler företag ska starta och växa i Sverige och nu vill vi också göra det mer attraktivt för företag att satsa mer på FoU och förlägga sin FoU-verksamhet i Sverige, säger finansminister Elisabeth Svantesson.
 
Regeringen har därför beslutat att ett nytt internationellt konkurrenskraftigt skatteincitament för FoU i Sverige ska utredas. I utredarens uppdrag ingår att kartlägga förekomsten av olika typer av skatteincitament för FoU som finns i länder inom EU och OECD. Det kan bland annat handla om olika former av återbetalningsbara skattereduktioner. Utredaren ska också analysera och föreslå hur ett skatteincitament för FoU kan utformas i Sverige. Reglerna bör i första hand utformas som en möjlighet till reducerad inkomstskatt och utgå från företagens utgifter för FoU.
 
– Det behöver bli mer attraktivt för företag att placera sin FoU-verksamhet i Sverige. Det kan bidra till att Sverige även fortsatt kan vara ett framstående forsknings- och innovationsland, en ledande kunskapsnation, och stärkt konkurrenskraft för svenskt näringsliv, säger utbildningsminister Johan Pehrson.
 
Utredningstiden för den pågående utredningen förlängs. Uppdraget ska redovisas senast den 19 januari 2026. Ett delbetänkande som avser delarna i det ursprungliga direktivet ska dock lämnas senast den 15 januari 2025. 
 
Tilläggsdirektivet är del av en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

Presskontakt

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström

Alexandra Örenmark
Pressekreterare hos utbildningsminister Johan Pehrson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-117 29 48
e-post till Alexandra Örenmark

Publicerad 24 oktober 2024

Regeringen har i dag beslutat om en proposition med förslag om att lagen om skatteavtal mellan Sverige och Ryssland upphävs. Bakgrunden är att regeringen avser att suspendera avtalet på folk-rättslig grund.

Till följd av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har Sverige tillsammans med EU:s övriga medlemsstater och andra länder infört ekonomiska sanktioner mot Ryssland. I augusti förra året meddelade Ryss­land att man beslutat att med omedelbar verkan suspendera tillämpningen av ett antal artiklar i sina skatteavtal med 38 länder som infört ekonomiska sanktioner, däribland Sverige.

Sverige har påtalat att Rysslands beslut saknar stöd såväl i avtalet som i folkrätten, vilket innebär att det står Sverige fritt att med stöd i folkrätten vidta åtgärder om Ryssland inte återkallar sitt beslut. Ryssland har vidhållit sin inställning, varför Sverige nu avser att suspendera avtalet. En suspension innebär att Sverige tills vidare slutar att tillämpa avtalet. Denna åtgärd innebär inte att avtalet sägs upp och helt upphör att gälla, utan tillämpningen av avtalet kan återupptas i framtiden.

För att möjliggöra en suspension av avtalet föreslås en lag som upphäver lagen om skatteavtalet med Ryssland. Upphävandelagen föreslås träda i kraft den dag som regeringen bestämmer. Regeringen avser att suspendera avtalet så snart som möjligt i enlighet med Wien­konventionen. Avsikten är därför att suspendera avtalet i februari 2025.

Presskontakt

Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström

Pressmeddelande från Finansdepartementet

Sverige återfår sin skattebefrielse för biogas

Publicerad 23 oktober 2024

Europeiska kommissionen har beslutat att godkänna Sveriges skattebefrielser för biogas och biogasol. Det meddelade kommissionen i ett pressmeddelande idag.

Beslutet kommer efter en utdragen process där kommissionen, efter ett domstolsbeslut, har genomfört en fördjupad granskning av Sveriges skattebefrielser. Regeringen har från start verkat för att skattebefrielsen ska godkännas så snart som möjligt.  

Nu är granskningen slutförd och kommissionen har kommit fram till att återigen godkänna skattebefrielserna.

– Det här är ett välkommet besked för alla Sveriges producenter och användare av biogas. Efter påtryckningar från regeringen inledde kommissionen äntligen till slut sin granskning och jag är glad att den äntligen är i mål, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

Så snart beslutet blir tillgängligt kommer regeringen och Skatteverket att analysera villkoren i beslutet. Därefter kommer Skatteverket att informera om hur retroaktiva och framtida skattebefrielser kan betalas ut till de svenska företagen.

Presskontakt

Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström

Publicerad 18 oktober 2024

Finansdepartementet har i dag remitterat en promemoria med förslag om slopad stämpelskatt vid beviljande av inteckning i skepp. Syftet är att främja den svenska sjöfartsnäringens konkurrenskraft. Förslaget aviserades i budgetpropositionen för 2025.

Stämpelskatten kan för ett enskilt rederi uppgå till betydande belopp eftersom fartygsinvesteringar ofta är kostsamma och kan nå miljardbelopp. Svenska rederier har i flera fall valt att registrera skepp i andra länder på grund av att det där inte finns någon motsvarande stämpelskatt.

I promemorian föreslås därför att stämpelskatten vid beviljande av inteckning i skepp slopas från och med den 1 juli 2025. Förslaget beräknas minska statens intäkter med 5 miljoner kronor 2025 och 10 miljoner kronor 2026 och framåt.

Finansdepartementet skickar nu förslaget på remiss till den 20 december 2024.

Presskontakt

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström

Publicerad 17 oktober 2024

Regeringen har i dag beslutat om en proposition med förslag om sänkt skatt på bensin och diesel. Förslaget kan leda till minskade drivmedelspriser vid pump.

Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2025 sänkningar av skatten på drivmedel. Sänkningarna kompenserar bland annat för prispåslaget av den justerade reduktionsplikten.

I propositionen föreslås att sänkningar av drivmedelsskatterna ska ske i tre steg.

Skatten på bensin och diesel sänks den 1 januari 2025 jämfört med den nivå som tidigare beslutats för 2025.
Skatten på bensin och diesel sänks ytterligare den 1 juli 2025 för att kompensera för prispåslaget från den justerade reduktionsplikten.
De skattesatser som gäller efter sänkningarna 2025 för bensin och diesel även ska gälla under 2026, vilket innebär att skatten på dessa drivmedel inte indexeras inför 2026.

De energi- och koldioxidskattesatser som ska gälla för bränslen 2025 och 2026 föreslås framgå av lagen om skatt på energi.

Skattesänkningarna beräknas minska skatteintäkterna med 3,17 miljarder kronor 2025, 5,49 miljarder kronor 2026 och 5,65 miljarder kronor 2027.

– Skattesänkningarna kommer mer än kompensera för det prispåslag som höjningen av reduktionsplikten kan leda till. På så sätt kan vi se till att omställningen blir rättvis och vi kan minska utsläppen utan att belasta hushåll och företag, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

Ändringarna avseende 2025 föreslås träda i kraft den 1 januari respektive den 1 juli 2025. Ändringarna avseende 2026 föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

Presskontakt

Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Publicerad 17 oktober 2024

Brott mot välfärden är en lukrativ inkomstkälla för den organiserade brottsligheten. Det handlar om att kriminella aktörer på felaktiga grunder systematiskt tillskansar sig bidrag och ersättningar men även att de själva driver välfärdsverksamhet för att komma åt offentliga medel. För att få ett slut på detta vidtar regeringen ytterligare åtgärder genom att besluta om en proposition med förslag om betalningssäkring, som innebär en möjlighet att säkra och få tillbaka skattebetalarnas pengar.

Välfärden utnyttjas systematiskt av den organiserade brottsligheten – där det finns pengar finns kriminalitet. Regeringen bedömer att cirka 15–20 miljarder kronor betalas ut felaktigt från de statliga välfärdssystemen varje år. En del av detta går in i den kriminella ekonomin. Regeringens arbete mot den kriminella ekonomin är prioriterat och därför föreslås att Försäkringskassan ska få möjlighet att ansöka om betalningssäkring för att säkra och få tillbaka skattebetalarnas pengar. 

– Grovt kriminella som tillskansat sig våra gemensamma skattemedel kan flytta sina brottsvinster utomlands innan myndigheterna hinner återkräva dem. Regeringen vill utvidga möjligheten att använda betalningssäkring för att göra det möjligt att frysa tillgångar hos kriminella som kan men inte vill betala tillbaka. Förtroendet för välfärden undergrävs när kriminella utnyttjar den för att finansiera organiserad brottslighet. Därför vidtar regeringen nu ännu en åtgärd för att skattebetalarnas pengar ska gå till personer som faktiskt har rätt till bidrag och ersättningar, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje. 

Andra åtgärder mot den kriminella ekonomin har redan vidtagits. Till exempel trädde en ny lag om uppgiftsskyldighet i kraft den 1 juli 2024 för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet. Flera andra åtgärder utreds, bland annat sanktionsavgifter och en bidragsspärr, för att komma till rätta med den omfattande välfärds­brottsligheten som pågår.

Försäkringskassan föreslås i propositionen få samma möjlighet att ansöka om betalningssäkring som Skatteverket har sedan lång tid tillbaka. Syftet är att förhindra att tillgångar göms undan och förbättra förutsättningarna för Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten att få tillbaka felaktiga utbetalningar av skattemedel.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 2025.

Presskontakt

Sebastian Tham
Pressekreterare hos äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-134 67 22
e-post till Sebastian Tham

Publicerad 15 oktober 2024

Regeringen har beslutat om en proposition med förslag på kompletteringar till bestämmelserna om tilläggsskatt för stora nationella och multinationella koncerner. Propositionen är en del av ett omfattande internationellt arbete som syftar till att förhindra skatteflykt och aggressiv skatteplanering.

Regelverket om tilläggsskatt bygger på ett EU-direktiv om minimibeskattning. Direktivet är baserat på förslag som tagits fram inom OECD/G20:s inkluderande ramverk (IF).

Regelverket om tilläggsskatt innebär att företag i stora nationella eller multinationella koncerner, med en årlig intäkt på minst 750 miljoner euro, ska betala minst 15 procent i skatt på sin vinst, oavsett var de befinner sig. Det innebär att fördelarna med att flytta vinst från länder med hög skatt till länder med låg skatt minskar. Företag som omfattas av lagen om tilläggsskatt är skyldiga att lämna en tilläggskatterapport till Skatteverket.

Bakgrunden till förslagen i propositionen är det fortsatta arbete som bedrivs inom IF. Förslagen innebär att lagen om tilläggsskatt kompletteras för att lagen ska kunna godkännas i en granskningsprocess som IF genomför. Det innebär bland annat att eventuell tilläggsskatt på svenska företagsvinster som utgångspunkt endast kommer att tas ut i Sverige. I skatteförfarandelagen föreslås en övergångsbestämmelse som innebär att tilläggsskatte­rapport inte behöver lämnas förrän den 30 juni 2026.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025, med möjlighet för berörda koncerner att tillämpa bestämmelserna retroaktivt.  

Presskontakt

Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström

Publicerad 10 oktober 2024

Regeringen har i dag beslutat om en lagrådsremiss med förslag om sänkt alkoholskatt på öl tillverkad av oberoende småbryggerier, inklusive mikrobryggerier.

Småbryggerier finns över hela landet och bidrar både till jobbtillfällen och ekonomisk tillväxt. Det handlar oftast om små företag där ett passionerat hantverk står i centrum. Småbryggerier är också viktiga besöksmål för turister och gör Sverige till en attraktiv gastronomisk destination.

I dag finns möjlighet att sänka alkoholskatten för oberoende småbryggerier enligt EU:s alkoholskattedirektiv. Sverige har hittills inte nyttjat den möjligheten. Finansdepartementet har under sommaren i år remitterat ett förslag som ska sänka alkoholskatten på öl tillverkad av oberoende småbryggerier. Regeringen har i dag beslutat om att gå vidare med förslaget.

– Med det här förslaget tar vi ytterligare ett steg mot ett friare och företagarvänligare Sverige. Genom sänkt skatt får de entusiaster som driver småbryggerierna bättre förutsättningar att växa, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

För att omfattas av förslaget får producenten som mest producera 3 miljoner liter öl per år. Det finns även krav på att producenten måste vara oberoende från andra ölproducenter, men det finns möjligheter för småbryggerier att samarbeta med varandra.

Skattenedsättningen är kopplad till producentens årsproduktion. De minsta producenterna får 50 procents skattenedsättning och sedan minskar nedsättningen stegvis ju högre årsproduktionen är. Förslaget gäller drycker från både svenska och utländska producenter.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.

Presskontakt

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Pressmeddelande från Finansdepartementet

Förslag om utvidgat växa-stöd

Publicerad 03 oktober 2024

Regeringen har i dag beslutat om en proposition med förslag om utvidgat växa-stöd. Förslaget förväntas leda till ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet.

I dag kan enmansföretag, till exempel aktiebolag utan anställda eller en enskild näringsidkare, få sänkta arbetsgivaravgifter (växa-stöd) i upp till 24 månader för sin först anställda. Med växa-stödet behöver endast ålderspensions­avgiften på 10,21 procent betalas på den del av ersättningen som inte överstiger 25 000 kronor per månad.

I propositionen föreslås att växa-stödet utvidgas så att det omfattar upp till två anställda och att beloppsgränsen höjs från 25 000 till 35 000 kronor.

– Det är avgörande för svenskt välstånd att sysselsättningen ökar. Även drivkraften till arbete behöver öka och det är viktigt att de som kan arbeta också gör det. Samtidigt behöver det också bli mer lönsamt att anställa medarbetare. Att utvidga växa-stödet är en viktig del i det arbetet, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

Förslaget bedöms minska skatteintäkterna med 80 miljoner kronor 2025 och med 190 respektive 250 miljoner kronor 2026 och 2027.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025. De nya reglerna gäller för anställningar som påbörjas efter den 30 april 2024 och tillämpas på ersättning som ges efter den 31 december 2024.

Presskontakt

Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström

Publicerad 03 oktober 2024

Regeringen har i dag beslutat om en proposition som föreslår att det nya Öresundsavtalet som undertecknades i juni i år godkänns av riksdagen. Syftet med avtalet är att skapa en bättre arbetsmarknad i Öresund genom att förenkla för både gränspendlare och arbetsgivare.

–Varje dag tar tiotusentals pendlare tåget från Sverige till Danmark. Genom det nya Öresundsavtalet skapar vi en bättre och attraktivare arbetsmarknad i regionen genom att förenkla för såväl pendlarna som arbetsgivarna, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

Det nya Öresundsavtalet innebär en anpassning till dagens arbetsmarknad. Personer som pendlar över Öresund kommer lättare kunna arbeta en del av arbetstiden i sitt bosättningsland utan förändrad beskattningssituation. Det kommer exempelvis inte i fortsättningen vara ett krav på att arbetet i bosättningslandet utförs i hemmet, utan det kommer vara möjligt att arbeta från andra ställen som exempelvis caféer eller sommarstugor. Den utökade flexibiliteten blir också tillgänglig för offentligt anställda, vilket inte är fallet enligt det nuvarande avtalet.

Genom det nya avtalet byggs kompensationsordningen ut så att kompensation även ges för offentligt anställda gränspendlare som inte betalar inkomstskatt i sin hemkommun. Det kommer att ge en ökad nettokompensation till Sverige från Danmark.

Lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta ändras. Detta innebär att löneinkomster kan beskattas i Sverige vid de fall arbete har utförts i Danmark i enlighet med det nya avtalet.  

Det nya avtalet kan träda i kraft när det har godkänts av parlamenten i båda länderna. De nya eller ändrade reglerna kan därför bli tillämpliga tidigast den 1 januari 2025.

Presskontakt

Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström

Publicerad 19 september 2024

I dag överlämnas budgetpropositionen för 2025 till riksdagen. Kampen mot inflationen är vunnen och regeringen skiftar därför fokus i den ekonomiska politiken: från att bekämpa inflationen till att investera för att bygga Sverige rikare och tryggare igen. Budgetpropositionen innehåller reformer för sammanlagt 60 miljarder kronor, exklusive det militära stödet till Ukraina, och bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

– Den överordnade uppgiften för den ekonomiska politiken har sedan regeringen tillträdde varit att bekämpa inflationen. Den kampen är nu vunnen. Uppgiften framöver är att se till att den höga inflationen inte kommer tillbaka och samtidigt genomföra reformer och investeringar som bygger Sverige rikare och tryggare för kommande generationer. Denna budget är ett viktigt steg på vägen dit, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

Även om kampen mot inflationen har varit framgångsrik återstår utmaningar för svensk ekonomi. De ökande kostnaderna har slagit hårt mot hushåll, företag och välfärd. Samtidigt har tillväxten stagnerat och arbetslösheten stigit. Svensk ekonomi behöver också bättre förutsättningar för att kunna växa på sikt. 

För att bygga Sverige rikare prioriterar regeringen reformer inom framför allt tre områden: stärka hushållens köpkraft, återupprätta arbetslinjen och öka tillväxten. Att ekonomin växer är en viktig förutsättning för att Sverige ska ha råd att även bli ett säkrare och tryggare land att bo och leva i.

Stärka hushållens köpkraft

Även om inflationen har minskat kommer det att ta flera år innan hushållens köpkraft har återställts. Här behöver politiken hjälpa till. I budgeten fortsätter regeringen att lätta på skattebördan för svenska folket genom bland annat sänkt skatt på arbete, pension, sparande, företagande och transporter. Skattetrycket i Sverige beräknas vara det lägsta sedan år 1980.

Återupprätta arbetslinjen

Arbetslinjen handlar om att öppna dörrar i stället för att låsa in personer i utanförskap. Förstärkningen av jobbskatteavdraget är en central del i att göra det lönsamt att gå från bidrag till arbete. I budgeten satsar regeringen även på utbildning, bland annat genom ett förstärkt stöd till personer som står långt ifrån arbetsmarknaden, öka antalet platser på den yrkesinriktade vuxenutbildningen och göra det lättare för personer med funktionsnedsättning att studera. Regeringen satsar också på språkträning för utrikes födda föräldrar som är hemma med små barn.

Öka tillväxten

Regeringens tillväxtagenda framåt fokuserar på investeringar i forskning, infrastruktur och elförsörjning. Det kommer bygga Sverige rikare och samtidigt bidra till att vi klarar av klimatomställningen. I budgeten avsätts pengar för historiskt stora investeringar inom ramen för de kommande infrastruktur- och forskningspropositionerna. Regeringen fortsätter också att göra det lättare att driva företag i Sverige och genomför riktade satsningar för att komma till rätta med företagens kompetensbrist. Regeringen bedömer att den samlade politiken i budgeten leder till minskade utsläpp samt att det s.k. ESR-åtagandet nås 2030.

Sverige ska byggas säkrare och tryggare

Omvärldsläget med krig i vårt närområde och allvarliga samhällsproblem, inte minst den grova organiserade brottsligheten, medför att vi fortsatt står inför stora investeringsbehov i försvar och rättsväsende. I budgeten fortsätter regeringen omläggningen av kriminalpolitiken och satsar särskilt på det brottsförebyggande arbetet och fortsätter förstärkningen av bland annat Polismyndigheten och Kriminalvården. Medel avsätts även till att förstärka försvaret i enlighet med Försvarsberedningens beslut.

För ett tryggare Sverige behövs också en välfärd som går att lita på. Regeringen prioriterar därför strukturella reformer för en god och tillgänglig vård samt en stark kunskapsskola. 

Presskontakt

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström

Publicerad 17 september 2024

Beloppsgränsen som gäller för avdrag för bland annat arbetsresor har inte justerats sedan den 1 januari 2017. För att beloppsgränsen inte ska urholkas avser regeringen att föreslå att beloppsgränsen höjs från 11 000 kronor till 13 000 kronor. Förslaget aviseras i regeringens höstbudget och bedöms öka skatteintäkterna med 570 miljoner kronor per år från och med 2026.

Rätten till avdrag för utgifter för arbets- och inställelseresor är i dag begränsad på så sätt att avdrag endast får göras till den del utgifterna sammanlagt överstiger 11 000 kronor. Motivet för beloppsgränsen är att utgifter för arbets- och inställelseresor i inte obetydlig grad kan hänföras till privata levnadskostnader, vilka inte bör få dras av vid beskattningen. Beloppsgränsen innebär också stora förenklings- och administrativa vinster.

Beloppsgränsen är inte indexerad och behöver justeras med jämna mellanrum för att inte urholkas. Någon justering av beloppsgränsen har inte skett sedan den 1 januari 2017. Regeringen anser därför att gränsen bör höjas till 13 000 kronor.

Förslaget bedöms öka skatteintäkterna med 570 miljoner kronor per år från och med 2026. 

Finansdepartementet kommer att remittera ett förslag med utgångspunkt i ovanstående. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2026.

Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

Presskontakt

Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Publicerad 17 september 2024

Installationer av solceller har ökat kraftigt de senaste åren och regeringen bedömer att det inte längre finns samma behov av att subventionera solceller. Regeringen avser därför att föreslå att subventionsgraden för skattereduktion för installation av solceller åter sänks till 15 procent och att skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el slopas. Förslagen aviseras i regeringens höstbudget.

Att verka för klimatomställningen är en central fråga för regeringen. Samtidigt är det viktigt att verktygen för omställningen är träffsäkra. Installationer av solceller har ökat kraftigt sedan höjningen av subventions­graden från 15 till 20 procent den 1 januari 2023. Vid utgången av 2023 fanns det mer än 250 000 installerade solcellsanläggningar i landet. Enligt regeringen finns inte längre samma behov av att, i samma om­fattning som de senaste åren, stimulera efterfrågan på solceller. Solkraft bör i större utsträckning byggas på marknadsmässiga grunder och prissignaler från elmarknaden bör få ett större genomslag så att kraftslaget på sikt kan bidra mer till Sveriges leverans­säkerhet och försörjningstrygghet, i enlighet med energipolitikens långsiktiga inriktning. Därför avser regeringen att föreslå att subventionsgraden för installation av solceller åter sänks till 15 procent.

Av samma skäl anser regeringen att det inte längre finns behov av att fortsätta subventionera mikroproduktion av förnybar el genom en skattereduktion. Regeringen avser därför att föreslå att skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el slopas.

Förslaget om sänkt subventionsgrad för installation av solceller bedöms öka skatteintäkterna med 100 miljoner kronor under 2025 och med 200 miljoner kronor per år från och med 2026. Förslaget om slopad skattereduktion för mikroproduktion bedöms öka skatteintäkterna med 680 miljoner kronor från och med 2026.

Finansdepartementet kommer att remittera förslag med utgångspunkt i ovanstående. Förslaget om sänkt subventionsgrad för installation av solceller bör träda i kraft den 1 juli 2025 och förslaget om slopad skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el den 1 januari 2026.

Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

Presskontakt

Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Publicerad 16 september 2024

Sedan 2018 när malus för husbilar infördes i Sverige har en ny metod för att mäta fordonsutsläpp börjat användas. Regeringen och Sverigedemokraterna anser att metodbytet har inneburit att fordonsskatten för husbilar har blivit orimligt hög, vilket slår hårt mot landets husbilsägare. Detta samtidigt som den miljöstyrande effekten av malus för husbilar är sämre än för andra lätta fordon. Därför föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2025 att husbilar inte längre ska omfattas av malus. Förslaget beräknas kosta 90 miljoner kronor per år från och med 2025.

Att verka för klimatomställningen med så bred folklig förankring som möjligt är en central fråga för regeringen. Därför är det viktigt att verktygen för klimatomställningen är träffsäkra.

De senaste åren har förändringar i hur fordons koldioxid­utsläpp mäts lett till högre fordonsskatt för husbilar. Samtidigt är utbudet av husbilar med låga eller inga utsläpp begränsat i dagsläget, vilket kan göra det svårt för konsumenter att anpassa sitt val av husbil till en mer klimatvänlig bil. Många träffas därför av den förhöjda fordonsskatten som gäller för vissa nya bilar under de tre första åren, s.k. malus, med små möjligheter att göra andra val. 

Regeringen föreslår därför att husbilar inte längre ska omfattas av den förhöjda fordonsskatten. Förslaget beräknas minska skatteintäkterna med ca 90 miljoner kronor årligen från och med 2025. 

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 februari 2025.

Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

Presskontakt

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström

Pressmeddelande från Finansdepartementet

Regeringen föreslår att de högsta marginalskatterna sänks för att öka tillväxten

Publicerad 13 september 2024

Regeringens kommer i budgetpropositionen för 2025 fokusera på att investera i ett rikare och tryggare Sverige genom åtgärder för att öka tillväxten. För att öka tillväxten måste det löna sig bättre att utbilda sig och anstränga sig på arbetet. Därför kommer regeringen föreslå att de skadliga högsta marginalskatterna sänks genom att avtrappningen i jobbskatteavdraget tas bort.

Sveriges och EU:s tillväxt har länge varit alltför låg. Under de senaste 30 åren har EU:s andel av världsekonomin nästan halverats och personer som bor i USA är nästan 30 procent rikare än den genomsnittliga européen. Den här trenden behöver vändas och en av regeringens avgörande prioriteringar är därför att få den svenska ekonomin att växa i snabbare takt och att vi svenskar ska bli rikare. Det är bara en växande ekonomi som kan bära framtidens välfärd och trygghet - om tillväxten ökar med en halv procent leder det till ca 15 miljarder i ökat reformutrymme.

För att öka tillväxten måste det löna sig bättre att arbeta, utbilda sig och vara strävsam. Sverige har idag bland de högsta marginalskatterna i världen, vilket både OECD och Produktivitetskommissionen poängterat hämmar viljan att utbilda sig. Det är bara en växande ekonomi som kan bära framtidens välfärd och trygghet.

Regeringen kommer därför i budgetpropositionen för 2025 föreslå att de högsta marginalskatterna sänks genom att avtrappningen i jobbskatteavdraget tas bort, för att det ska löna sig bättre att utbilda sig och anstränga sig på arbetet. På samma sätt ska det löna sig att ha ansträngt sig på arbetet, och därför kommer regeringen också att föreslå att avtrappningen i det förhöjda grundavdraget tas bort.

Förslagen bedöms minska statens skatteintäkter med 4,71 miljarder kronor från och med 2025.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

Presskontakt

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg
Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström