Justeringar i förslaget om riskskatt på remiss

Publicerad 24 maj 2021

Finansdepartementet remitterar i dag några förändringar i förslaget om att införa en riskskatt för större banker och andra kreditinstitut från 2022. I remissen utvidgas beskattningsunderlaget till att även omfatta svenska bankers skulder i utländska filialer. Det utvidgade beskattningsunderlaget medför i sin tur att skattesatsen sänks något. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.

Syftet med den nya skatten för banker och andra kreditinstitut, som föreslås börja gälla den 1 januari 2022, är att stärka de offentliga finanserna och skapa utrymme för att täcka de kostnader som en kris i det finansiella systemet riskerar att föra med sig.

I samband med att förslaget till riskskatt remitterades i september förra året inkom remissynpunkter som har gjort att Finansdepartementet har justerat förslaget. Justeringarna remitteras nu:

För svenska kreditinstitut föreslås samtliga skulder beaktas, både de som härrör från den svenska verksamheten och från eventuella utländska filialer. Detta är en förändring jämfört med det ursprungliga förslaget då endast skulder kopplade till den svenska verksamheten omfattades. För utländska kreditinstitut gäller fortsatt att endast skulder som kan hänföras till verksamhet som bedrivs från filial i Sverige ska omfattas.
Eftersom beskattningsunderlaget bedöms bli något större i samband med justeringen av vilka skulder som omfattas föreslås en något lägre skattesats jämfört med det tidigare förslaget. För 2022 föreslås skattesatsen vara 0,05 procent och för 2023 och framåt föreslås skattesatsen vara 0,06 procent. Det är en sänkning med 0,01 procentenheter jämfört med tidigare förslag.

Gränsvärdet föreslås fortsatt vara 150 miljarder kronor. Det innebär att kreditinstitut som har skulder som överstiger den summan vid beskatt­nings­årets ingång blir skattskyldiga.

Förslaget beräknas, som tidigare, ge ökade skatteintäkter med 5 miljarder kronor 2022 och med ytterligare 1 miljard kronor från 2023. Den beräknade offentligfinansiella effekten från höjningen planeras att användas till ökade försvarsanslag.

Remissvaren ska ha kommit in till Finansdepartementet senast den 18 juni 2021.

Presskontakt

Johan Ekström
Pressekreterare hos finansminister Magdalena Andersson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-086 32 01
e-post till Johan Ekström

Isabel Lundin
Pressekreterare hos finansminister Magdalena Andersson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-296 46 38‬
e-post till Isabel Lundin