Direkt skatt

Häromdagen läste jag på nytt en dom från Högsta Förvaltningsdomstolen avkunnad i mars 2011.

Det gällde en underprisöverlåtelse från ett moderbolag (z ) av aktier i ett dotterbolag (x) till ett sidoordnat bolag (y) i vilket x:s vd ägde 9 %. Notera att vd:n inte ägde några aktier i vare sig z eller x.

 Vd:n hade betalt 9000 kr för aktierna i det köpande bolaget (y). Eftersom y endast betalade 6 Mkr för ett bolag som var värt 255 Mkr ökade vd:ns förmögenhet med 9 % av (255 - 6) = 22 Mkr.

Skatter.se administreras av Skattepunkten AB, som är ett konsultföretag med skattejuridik som specialitet. Driften av skatter.se är vår marknadsföring.

Vi har nu nöjet att meddela att vi anställt ytterligare en medarbetare, nämligen Kaj Rask.

Efter en dom i Regeringsrätten har Skatteverket ändrat inställning till ränteintäkter i bostadsrättsföreningar.

Tidigare har Skatteverket i ett s.k. ställningstagande intagit den ståndpunkten att alla ränteintäkter i en bostadsrättförening är skattepliktiga.

Efter domen har Skatteverket ändrat sig och skriver bl.a.

Beträffande en mängd egendom gäller s.k. evig kapitalvinstbeskattning. Exempel på sådan egendom är fastighet. Så länge egendomen delas lika vid en bodelning utgör detta inte något problem men om den ena maken tillskiftas en fastighet bör den maken kompenseras för att han förr eller senare kan komma att få betala kapitalvinstskatt vid försäljning av fastigheten. Denna framtida skatteskuld kallas för latent skatteskuld.

Regeringsrätten avgjorde den 23 mars 2009 två mål som rörde frågan om beskattning av återbetalning av villkorade aktieägartillskott - RÅ 2009 ref. 47 I och II.

RÅ 2009 ref. 47 I

Enligt en dom i Regeringsrätten den 30 december 2009 ska vinster vid försäljning av vissa aktier tas upp i inkomstlaget kapital och inte i inkomstslaget tjänst. Det är fråga om vinster på aktier som har sålts av personer i ledande ställning i verksamhetsbolag som ägts av riskkapitalbolag. Domen avser ett överklagat förhandsbesked från  Skatterättsnämnden, varför många uppgifter i densamma har mörkats med anledning av sekretessen.

Just nu - i början av december varje år bör ägare av fåmansbolag ta sig en ordentlig funderare över hur mycket lön han/hon skall ta ut ur bolaget före årets slut. De bolagsformer jag tänker på är i första hand aktiebolag och ekonomiska föreningar.

Betänk följande:

Under första brytpunkten beskattas lön endast med kommunalskatt. En vanlig kommunalskattesats är 33 %. Inklusive arbetsgivaravgifter i bolaget och med hänsyn till att arbetsgivaravgifterna är avdragsgilla blir marginalskatten cirka 54 %.

I 2006 års valrörelse lovade Alliansen att återinföra den s.k. hälftendelningen vid försäljning av andelar i fåmansföretag.

Vallöftet uppfylldes men bara temporärt genom en fullständigt unik lagstiftningsmetod. Den nya lagstiftningen infördes nämligen i sin helhet som en övergångsbestämmelse och den upphör att gälla  vid utgången av 2009.

Regeringen har nyligen i en skrivelse till Riksdagen meddelat att ny lagstiftning är att vänta vad gäller underskottsavdrag. De nya reglerna skall gälla från den dag som anges i skrivelsen, trots att den nya lagstiftningen inte är färdig.

Frågan är varför Regeringen lägger så stor möda vid att göra det omöjligt att köpa och sälja bolag med underskottsavdrag. Ingen blir ju lurad av det!

En av Sveriges absolut mest kända och respekterade skatteexperter, Niclas Virin, har utvecklat detta i en spännande artikel!

Är det verkligen någon idé att skatteplanera i en lågkonjunktur? Jo, det finns anledning att tänka på sådant även i en lågkonjunktur. Faktum är att en lågkonjunktur i vissa avseenden ger extrema möjligheter!

Har Du någon gång gått i borgen för en ett företag som senare gått i konkurs? Fick Du avdrag för förlusten? Nej, just det! Det har man inte brukat få!

Beräkning av skatten på en kapitalvinst på aktier i ett fåmansbolag är oerhört komplicerad. Politikerna talar så ofta om att förenkla för fåmansföretagen men reglerna blir i stället nästan oförståeliga. Inte minst under senare år har systemet förändrats mycket men minsann inte i förenklande riktning.

Här följer en mycket förenklad skiss av reglerna.

För aktieägare som är verksamma i betydande omfattning i företaget gäller följande.

Tänk Dig kapitalvinsten som en pelare eller stapel i ett diagram.

Den som kan få uppskov med skatten vid byte av bostad skall normalt sett utnyttja den möjligheten, enligt min mening. Att ta banklån för att betala skatten är ett sämre alternativ. Naturligtvis inser jag att saken kan ses på annat sätt av den som inte har behov av några lån överhuvudtaget. Uppskovet är ju en form av lån. Den som får uppskov betalar visserligen "ränta" på uppskovet men den ligger något lägre än dagens bankränta. "Räntan" på uppskovet sätter jag inom citationstecken, eftersom det inte är någon verklig ränta utan en skatt.

Ofta är det skatte- och avgiftsbetalningarna som skapar problem med likviditeten i företagen. Det finns dock några enkla åtgärder Du kan vidta för att skjuta upp skattebetalningarna tills Du får in pengar. På så sätt sparar Du också ränta.

Nedan försöker jag beskriva några förfaranden på ett mycket förenklat sätt.

Många säljare av fåmansbolag säljer först sitt bolag (Rörelsebolaget) till ett nybildat tomt bolag (Nyab) för ett pris som motsvarar anskaffningsvärdet av aktierna. Priset ligger vanligen långt under marknadsvärdet (underpris). För säljaren uppkommer därmed ingen kapitalvinst och ingen skatt. Därefter säljer Nyab aktierna i Rörelsebolaget för ett mycket högre pris. Den kapitalvinst Nyab gör är skattefri, eftersom det rör sig försäljning av näringsbetingade aktier. Nyab innehåller nu endast pengar. Vinsten vid försäljningen av Rörelsebolaget kan utan några skatteavbränningar användas för nya investeringar . Det här är ett idealiskt läge för ägaren att starta ny verksamhet i Nyab av något slag. 

Många har inte klart för sig hur mycket bättre reglerna för utdelningar från fåmansföretag blivit under senare år. Men, det gäller att planera…

Nedanstående är ett försök att kort och enkelt förklara reglerna i dess viktigaste delar. Lagtexten är dock betydligt mer komplex än som framgår här. Därför bör inte läsaren basera några beslut på nedanstående utan att först ha kontrollerat reglerna i detalj.

Om t.ex. ett svenskt moderbolag skall sälja varor till ett dotterbolag i ett annat land, kan det vara frestande för moderbolaget att prissätta varorna så att vinsten hamnar i det land som har lägst skatt!

För skattemyndigheterna i olika länder gäller det att slå vakt om den egna skattebasen och se till att så mycket som möjligt av den koncernmässiga vinsten beskattas i det egna landet. För att lösa konflikter mellan företag och stater samt staterna emellan har det i de flesta dubbelbeskattningsavtal och i de flesta länders interna lagar inskrivits att transaktioner mellan företag i intressegemenskap skall prissättas som om företagen varit oberoende av varandra. Det kan uttryckas på olika sätt: T.ex. alla transaktioner skall genomföras till marknadspris eller alla transaktioner skall genomföras på ”armlängds avstånd”.

Skatteverket kontrollerar numera försäljningar på sådan sajter som Tradera och Blocket. Frågan är då om skatt skall betalas för försäljningar på dessa sajter.

En första förutsättning för att det skall bli skatt är att försäljningen sker med vinst. Om vinst uppkommer, måste det sedan avgöras om denna vinst skall beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet eller inkomstslaget kapital. Utslagsgivande härvidlag är om verksamheten kan anses vara yrkesmässig och självständig. Om den är både yrkesmässig och självständig föreligger näringsverskamhet. Det krävs inte så särskilt mycket för att verksamheten skall anses vara yrkesmässig och självständig men enstaka köp och försäljningar på Tradera och Blocket kan naturligtvis inte anses ha yrkesmässig karaktär.

Många undrar hur långt tillbaka i tiden Skatteverket kan gå i sina granskningar. Nedan försöker jag reda ut begreppen utan att gå in på alla detaljer. Jag talar här enbart om inkomstskatt.

Först fattar Skatteverket sitt grundläggande beslut senast i november under taxeringsåret, dvs. året efter inkomståret. Om inget särskilt beslut fattas anses ändå beslut ha fattats av den innebörden att inlämnad deklaration godkänts.

Det grundläggande beslutet kan Skatteverket ompröva senare under taxeringsåret och under året efter taxeringsåret. För att skatteverket skall kunna ompröva taxeringar som ligger längre tillbaka i tiden måste omprövningen ske inom ramen för reglerna kring "eftertaxering".

Den lille företagaren frågar sig ofta vilken företagsform som är bäst för honom.

Lagstiftaren har försökt göra företagsformerna någorlunda neutrala i skattehänsende. Bl.a. infördes expansionsfonder för att göra enskild näringsverksamhet samt handels- och kommanditbolag lika attraktiva skattemässigt som aktiebolag. Riktigt lika blir det dock inte. Jag rekommenderar praktiskt taget alltid fåmansföretagare att bilda aktiebolag om de har råd att sätta in 100 000 kr i ett bolag. Här kommer mina argument i punktform.

Filantrop betyder människovän. Det är en beteckning för en välbärgad människa som använder sitt överflöd till andras bästa. Att ge till dem som behöver ger livet innehåll och mening. Ett Regeringsrättsavgörande från den 15 juni 2006 ger möjlighet att skatteplanera givandet så att mottagaren av gåvan får mycket mer.

Rättsfallet var ett förhandsbesked. En man ägde aktier i börsnoterade svenska avstämningsbolag. Han avsåg att – före bolagsstämmobeslut om utdelning – till en begränsat skattskyldig stiftelse ge bort rätten till den framtida utdelning, som skulle kunna komma att lämnas under gåvoåret eller under en period om fem år. Stiftelsens rätt till utdelningen skulle antecknas i en sådan särskild förteckning som anges i 3 kap. 12 § aktiebolagslagen (1975:1385, dvs. den äldre aktiebolagslagen). Frågan var om aktieägaren skulle beskattas för utdelningen om och när stiftelsen fick den.

Sverige och Österrike har i ett ömsesidigt undertecknat protokoll kommit överens om att artikel 8 i dubbelbeskattningsavtalet skall få ny lydelse. Den nya lydelsen stoppar möjligheten att flytta till Österrike och sälja aktier skattefritt eller i stort sett skattefritt. Den kritiska övergångsbestämmelsen är dock utformad på följande sätt (enligt Pointlex):

I februari 2006 lade den särskilde utredaren Göran Ekström fram Tonnageskatteutredningens betänkande Tonnageskatt (SOU 2006:20).

Personalstiftelser har på något sätt glömts bort som skatteplaneringsinstrument. Jag tror de var vanligare före 1990 års skattereform. Ett år med särskilt hög vinst kan det dock vara mycket förmånligt att sätta av medel till en personalstiftelse. Överföringen av medel till stiftelsen - som måste senast måste ske före deklarationens avlämnande - är avdragsgill. Senare kan medlen i stiftelsen förbrukas för att främja personalens välfärd mindre gynnsamma år. Att främja personalens välfärd kanske ändå måste ske i någon form. En personalstiftelse får dock inte främja sådan välfärd som avser pension, avlöning eller annan förmån som arbetsgivaren är formellt sett är skyldig att utge till enskild arbetstagare.

I Handledning för beskattning 2006 del 3 sidan 379 säger Skatteverket:

Det här är ett klassiskt problem!

Arbetsrummet har orsakat otaliga, bittra konflikter mellan den enskilde och skattemyndigheterna genom åren.

Nedan delar jag in problematiken i tre delar.

1. Avdrag i inkomstslaget tjänst
2. Avdrag för enskild näringsidkare i inkomstslaget näringsverksamhet
3. Uthyrning till eget aktiebolag

Avdrag i inkomstslaget tjänst

Skatteverket skriver i sin handledning för beskattning av inkomst och förmögenhet, del 1 2005 avsnitt 19.12 efter en lång inledning med rättsfallsgenomgång: