Nyhetssamlare

En budget för hårt arbetande människor offentliga källor mån, 09/22/2025 - 18:12 Punkt Markering Finansdepartementets pressmeddelanden

Publicerad 22 september 2025

I dag överlämnas budgetpropositionen för 2026 till riksdagen. Nu används styrkan i Sveriges statsfinanser för att hårt arbetande människor ska få mer pengar i plånboken. Så kan framtidstron öka och lågkonjunkturen brytas. Med regeringens reformer får en familj med två barn 1 800 kronor mer i månaden. Budgeten innehåller reformer för närmare 80 miljarder kronor och bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna. 

Publicerad 22 september 2025

I dag överlämnas budgetpropositionen för 2026 till riksdagen. Nu används styrkan i Sveriges statsfinanser för att hårt arbetande människor ska få mer pengar i plånboken. Så kan framtidstron öka och lågkonjunkturen brytas. Med regeringens reformer får en familj med två barn 1 800 kronor mer i månaden. Budgeten innehåller reformer för närmare 80 miljarder kronor och bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna. 

– Nu kommer hårt arbetande människor, familjer och pensionärer att få mer pengar i plånboken. Människor ska känna framtidstro och trygghet, i stället för att behöva oroa sig för ekonomin. Det kommer också bidra till att få fart på ekonomin och ta oss ur lågkonjunkturen, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

De senaste åren har varit prövande för många. Det pågående handelskriget och geopolitiska spänningar har skapat osäkerhet i ekonomin. Den återhämtning som påbörjades i slutet av 2024 har till följd av detta avstannat, vilket gjort lågkonjunkturen mer utdragen. I dessa tider av osäkerhet står Sverige på en stabil ekonomisk grund, med en låg statsskuld. Regeringen har därför möjlighet att genomföra åtgärder som stärker Sverige och de svenska hushållens ekonomi, får fart på den inhemska efterfrågan och bryter lågkonjunkturen. 

Regeringen presenterar i dag en budget med fokus på tre reformområden:

Mer pengar i plånboken
Stärka arbetslinjen och bryta utanförskapet
Investeringar i välfärd och trygghet

Mer pengar i plånboken

Den oförutsägbara och osäkra omvärlden kräver åtgärder för att stärka de svenska hushållen och återhämtningen i ekonomin. Regeringen föreslår därför bland annat sänkt skatt på arbete och pension, billigare mat genom tillfälligt sänkt matmoms och höjt bostadsbidrag för barnfamiljer. Dessutom föreslås lägre barnomsorgsavgifter, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, en lägre energiskatt på el och ett högkostnadsskydd mot höga el- och gaspriser för hushåll.

Stärka arbetslinjen och bryta utanförskapet

Det behöver bli mer lönsamt att gå från bidrag till arbete och egen försörjning. För att bygga ett Sverige som håller ihop måste den som riskerar ett långvarigt bidrags­beroende och liv i utanförskap mötas av samhällets stöd, men också av tydliga krav på att göra det som är nödvändigt för att komma i arbete och bli en del av samhälls­gemenskapen. En viktig del av regeringens arbete inom detta område är en bidragsreform i tre delar. Den handlar om ett bidragstak för mottagare av försörjnings­stöd, ett aktivitetskrav för försörjningsstödsmottagare och en kvalificering till välfärden.

Investeringar i välfärd och trygghet

Sverige ska bli ett tryggare land att bo och leva i. Med ett starkt rättsväsende kan den organiserade brottsligheten tryckas tillbaka med full kraft. Det ska också gå att lita på välfärden. Regeringen satsar i den här budgeten på tillskott för straffrättsliga reformer samt ett brett och strukturerat brottsförebyggande arbete med sociala insatser. Dessutom presenterar regeringen det största reformpaketet på skolans område på trettio år. För att vård och omsorg ska finnas tillgänglig och hålla hög kvalitet för alla som behöver den föreslår regeringen bland annat flertalet satsningar med sikte på att korta vård­köerna och öka tillgängligheten i sjukvården. Dessutom görs budgetsatsningar på kärnkraft för den svenska elförsörjningen.

Utöver reformerna på närmare 80 miljarder kronor föreslår regeringen åtgärder för cirka 50 miljarder kronor för satsningar inom försvaret och för stöd till Ukraina.

Presskontakt

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Dalila Alibasic
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Mobil 076-773 48 17
e-post till Dalila Alibasic

 

Punkt Markering: Finansdepartementets pressmeddelanden Tweet

Publicerad 18 september 2025

Regeringen har fastställt prisbasbeloppet och det förhöjda prisbasbeloppet till 59 200 kronor respektive 60 500 kronor för år 2026. Prisbasbeloppet används bland annat inom socialförsäkringen och inom skattesystemet.

Höjningen av prisbasbeloppet gör att taken i bland annat ersättningarna från sjuk- och föräldrapenning höjs, då de räknas utifrån prisbasbelopp. Även garantipensionen höjs.

Prisbasbeloppet för 2026 grundas på ändringarna i det allmänna prisläget mellan juni 2024 och juni 2025. Det beräknas av SCB och fastställs av regeringen. Prisbasbeloppet för 2026 ökar med 0,7 procent jämfört med 2025. Att uppräkningen av prisbasbeloppet blir lägre 2026 än det har varit de senaste två åren beror på att inflationen i Sverige har minskat.

Presskontakt

Vendela Magnell
Pressekreterare hos äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje
Mobil 076-118 13 83
e-post till Vendela Magnell

Punkt Markering: Finansdepartementets pressmeddelanden Tweet

Fråga om en stiftelse vid bedömningen av fullföljdskravet kan tillgodoräkna sig bidrag som betalas ut till en högskola för vissa specifika ändamål.

Fråga om ett särskilt vistelsemönster innebär att stadigvarande vistelse i Sverige föreligger.

HFD 2025 ref. 41 offentliga källor ons, 09/17/2025 - 11:12 Punkt Markering Högsta förvaltningsdomstolens referatmål

Med uttrycket pengar i bestämmelserna om framskjuten beskattning vid andelsbyten avses kontant betalning.

Referat

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 19 juni 2025 följande dom (mål nr 4639-24).

Bakgrund

1. Kapitalvinst ska enligt huvudregeln tas upp till beskattning det år en tillgång avyttras. Ett byte av tillgångar anses vara en form av avyttring. 

Med uttrycket pengar i bestämmelserna om framskjuten beskattning vid andelsbyten avses kontant betalning.

Referat

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 19 juni 2025 följande dom (mål nr 4639-24).

Bakgrund

1. Kapitalvinst ska enligt huvudregeln tas upp till beskattning det år en tillgång avyttras. Ett byte av tillgångar anses vara en form av avyttring. 

2. Om ett byte avser andelar i företag kan bytet under vissa förutsättningar omfattas av särskilda bestämmelser om framskjuten beskattning. Enligt dessa bestämmelser beskattas inte avyttringen av de bortbytta andelarna det år bytet sker, utan beskattningen skjuts fram till dess att de andelar som har tagits emot vid bytet avyttras. Bestämmelserna gäller vid andelsbyten där en fysisk person är säljare och ett företag är köpare och där ersättningen för de bortbytta andelarna lämnas i form av andelar i det köpande företaget. Ersättning får även till en del lämnas i pengar, men den delen beskattas i så fall det år bytet sker. 

3. R.L. ägde hälften av aktierna i två olika bolag, Unikaboxen Stockholm AB och Unikaboxen Sverige AB. I september 2020 bytte både han och den andre ägaren av Unikaboxen Stockholm sina aktier i det bolaget mot nyemitterade aktier i Unikaboxen Sverige. Unikaboxen Stockholm blev därmed ett helägt dotterbolag till Unikaboxen Sverige. Av beslutet av bolagsstämman i det sist­nämnda bolaget framgår att ersättningen till aktietecknarna bestod av dels de nyemitterade aktierna, dels ett kontantbelopp om tio miljoner kronor. 

4. Samma dag som aktierna tecknades ställde Unikaboxen Sverige ut skuldebrev till R.L. och den andre aktietecknaren om vardera fem miljoner kronor. I skuldebreven anges den ränta som löper på skuldebrevet, att betalning ska ske senast två månader efter anfordran, att Unikaboxen Sverige kan lösa hela eller delar av skulden i förtid samt att skuldebrevet inte får överlåtas utan den andra partens medgivande. 

5. R.L. yrkade att bytet skulle beskattas enligt bestämmelserna om framskjuten beskattning vid andelsbyten. Skatteverket bedömde dock att utställandet av ett skuldebrev inte kunde betraktas som ersättning som lämnas i pengar. Till följd av det ansåg Skatteverket att förutsättningarna för att tillämpa reglerna om framskjuten beskattning inte var uppfyllda och andelsbytet beskattades därför enligt huvudregeln. 

6. R.L. överklagade till Förvaltningsrätten i Stockholm och anförde att skuldebrevet som sådant inte utgjorde avtalsvillkor avseende andelsbytet. Enligt hans uppfattning var det endast över­låtelseavtalet, dvs. det köpande bolagets beslut om nyemission och de villkor som anges där samt teckningslistan avseende de nya aktierna, som skulle ligga till grund för bedömningen av om bestämmelserna om framskjuten beskattning var tillämpliga. Han anförde vidare att bolaget har löst sin kredit i takt med att likviditet funnits tillgänglig, men att betalningstidpunkten saknar betydelse för frågan om framskjuten beskattning. 

7. Förvaltningsrätten avslog överklagandet med följande moti­vering. Med ersättning i pengar enligt reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten avses kontant ersättning. I detta fall har någon kontant betalning i enlighet med villkoren i överlåtelse­handlingarna inte skett utan i stället har skuldebrev till förmån för respektive aktietecknare upprättats. Skulden till R.L. var i februari 2022 ännu inte helt reglerad och det har därmed inte varit fråga om en temporär skuld. Det är de verkliga förhållandena som ska ligga till grund för bedömningen och ersättning ska därför anses ha läm­nats dels i form av andelar, dels i form av ett skuldebrev. Reglerna om framskjuten beskattning är därmed inte tillämpliga. 

8. R.L. överklagade vidare till Kammarrätten i Stockholm som instämde i förvaltningsrättens bedömning att med pengar i de aktu­ella bestämmelsernas mening avses kontant ersättning. Eftersom den del av ersättningen som beslutats att lämnas i pengar inte hade erlagts kontant utan genom upprättande av ett skuldebrev ansåg kammarrätten att bestämmelserna inte var tillämpliga och avslog överklagandet.

Yrkanden m.m.

9. R.L. yrkar att andelsbytet ska beskattas enligt bestämmelserna om framskjuten beskattning och begär ersättning för kostnader i Högsta förvaltningsdomstolen med 61 750 kr. 

10. Skatteverket anser att överklagandet ska avslås.

Skälen för avgörandet

Frågan i Högsta förvaltningsdomstolen

11. Frågan är vad som avses med uttrycket ”pengar” i bestäm­melserna om framskjuten beskattning vid andelsbyten.

Rättslig reglering m.m.

12. Av 41 kap. 1 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229) framgår att inkomster i form av kapitalvinster ska beskattas i in­komstslaget kapital. Med kapitalvinst avses enligt 2 § första stycket bl.a. vinst vid avyttring av tillgångar. 

13. Med avyttring avses enligt 44 kap. 3 § bl.a. byte av tillgångar. Av 26 § första stycket följer att kapitalvinst som uppkommer vid ett byte som huvudregel ska tas upp som intäkt det beskattningsår då bytet sker. 

14. I 48 a kap. finns bestämmelser om framskjuten beskattning vid andelsbyten. Av 2 § framgår att med andelsbyte avses att en fysisk person avyttrar en andel i ett företag till ett annat företag. Ersättningen ska vara marknadsmässig och lämnas i form av an­delar i det köpande företaget. Ersättningen får till en del lämnas i pengar.

15. Enligt 48 a kap. 9 och 10 §§ ska den ersättning som lämnas i pengar tas upp som kapitalvinst det beskattningsår då andelsbytet sker medan mottagna andelar ska anses förvärvade för en ersättning som motsvarar det omkostnadsbelopp som gällde för den avyttrade andelen. 

16. Bestämmelser om beskattning av andelsbyten finns också i EU:s s.k. fusionsdirektiv (2009/133/EG). Enligt artikel 1 gäller direktivet endast sådana andelsbyten som berör bolag från två eller flera medlemsstater. Av artikel 8 framgår att ett andelsbyte som uppfyller villkoren i direktivet inte får leda till att säljaren beskattas för tilldelningen av andelar i det förvärvande bolaget. Ett av dessa villkor är enligt artikel 2 e att vederlaget vid bytet utgörs av värde­papper som representerar kapitalet i det förvärvande bolaget samt, i tillämpliga fall, kontant betalning som inte överstiger tio procent av värdet av dessa värdepapper.

Högsta förvaltningsdomstolens bedömning

Skattefrågan

17. Bestämmelserna i 48 a kap. inkomstskattelagen om framskjuten beskattning vid andelsbyten är tillämpliga både på sådana andels­byten som omfattas av fusionsdirektivet och sådana som inte gör det, t.ex. för att bytet inte berör bolag från olika medlemsstater eller för att kontantvederlaget vid bytet överstiger den gräns som anges i direktivet. Tolkningen av de svenska bestämmelserna ska dock även i de sistnämnda fallen så långt det är möjligt göras i överens­stämmelse med vad som följer av direktivet (RÅ 2000 ref. 23). 

18. För att ett andelsbyte ska omfattas av bestämmelserna om framskjuten beskattning gäller enligt 48 a kap. 2 § inkomstskatte­lagen att ersättning får lämnas endast i form av andelar i det köpan­de företaget och pengar. Uttrycket ”pengar” motsvaras i direktivet av uttrycket ”kontant betalning”. En tolkning av den svenska bestämmelsen i ljuset av direktivet leder därmed till att endast sådan ersättning som kan anses utgöra kontant betalning omfattas av uttrycket pengar. 

19. I det nu aktuella fallet har ersättningen – vid sidan av de ny­emitterade andelarna – i överlåtelsehandlingarna bestämts till ett belopp i kronor. Enbart den omständigheten att detta belopp inte omedelbart betalades till R.L., vilket innebar att han i stället fick en fordran på bolaget, kan inte anses innebära att ersättningen inte uppfyller kravet på att vara en kontant betalning. Att ett skuldebrev upprättades i samband med andelsbytet för att manifestera denna fordran utesluter inte heller att ersättningen kan ses som en kontant betalning.

20. Enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening kan inne­börd­en av uttrycket kontant betalning emellertid inte utsträckas till att avse betalningsarrangemang som innefattar annat än kortfristiga krediter. I detta fall anger skuldebrevet inte något bestämt förfallo­datum utan löper i stället på obestämd tid. Av utredningen i målet framgår dessutom att bolaget skulle betala av skulden först i takt med att likviditet funnits tillgänglig, dvs. syftet var att ge bolaget något annat än en kortfristig kredit. 

21. En sådan överenskommelse om betalning av ersättningen kan inte jämställas med kontant betalning. Bestämmelserna om fram­skjuten beskattning vid andelsbyten är därför inte tillämpliga. Över­klagandet ska därmed avslås. 

Ersättning för kostnader

22. Frågan i målet är av betydelse för rättstillämpningen och R.L. har därför rätt till skälig ersättning för sina kostnader i Högsta förvaltningsdomstolen. Yrkat belopp är skäligt.

Högsta förvaltningsdomstolens avgörande

Högsta förvaltningsdomstolen avslår överklagandet.

Högsta förvaltningsdomstolen beviljar R.L. ersättning för kostnader i Högsta förvaltningsdomstolen med 61 750 kr.

I avgörandet deltog justitieråden Jäderblom, Ståhl, Classon, Gäverth och Medin. Föredragande var justitiesekreteraren Gustav Granholm.

______________________________

Förvaltningsrätten i Stockholm (2023-11-09, ordförande Andersson):

Frågorna i målet

Huvudfrågan i målet är om reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyte är tillämpliga vid beskattningen av andelsbytet av de 125 aktierna i Unikaboxen Stockholm AB. Vid sin prövning ska förvalt­ningsrätten särskilt bedöma om ersättningen om 5 000 000 kr har lämnats i pengar i den mening som avses i 48 a kap. 2 § inkomstskattelagen. Vidare ska förvalt­ningsrätten även pröva om R.L. ska beviljas ersättning för kostnader i förvaltningsrätten. 

[text här utelämnad]

Är reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyte tillämpliga? 

R.L. har under år 2020 genomfört ett andelsbyte där han bytt 125 av sina aktier i Unikaboxen Stockholm AB (apportegendomen) mot 17 500 ny­emitterade aktier i Unikaboxen Sverige AB (det köpande bolaget) och en ersättning om 5 000 000 kr.

R.L. har fört fram att ersättningen om 5 000 000 kr har lämnats i pengar och att reglerna om framskjuten beskattning därmed är tillämpliga på andelsbytet. Han har gjort gällande att det endast är överlåtelseavtalet, dvs. det köpande bolagets beslut om nyemission och de villkor som anges där samt teckningslistan avseende de nya aktierna, som ska ligga till grund för bedömningen av om reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyte är tillämpliga, eftersom skuldebreven som sådana inte utgör avtalsvillkor avseende avyttringen. 

Förvaltningsrätten konstaterar att det som villkor i överlåtelsehandling­arna anges att de två aktietecknarna (Roger Norberg och R.L.) förutom de nytecknade aktierna även ska erhålla ett kontant belopp om 10 000 000 kr och att betalning av de nya aktierna ska erläggas inom två veckor. Någon kontant betalning i enlighet med dessa villkor har dock inte skett. I stället har två skuldebrev, om vardera 5 000 000 kr till förmån för respektive aktietecknare, upprättats samma dag som överlåtelsehandlingarna upprättades. Skulden till R.L. var i februari 2022 ännu inte helt reglerad. Det har därmed inte varit fråga om någon temporär skuld. Förvaltnings­rätten anser att det oaktat vad som anges i villkoren i överlåtelsehandling­arna är de verkliga förhållandena som ska ligga till grund för bedömningen av den ersättning som har utgått vid andelsbytet och bedömer därför att ersättning har lämnats dels i form av 17 500 andelar i det köpande bolaget, dels i form av ett skuldebrev om 5 000 000 kr. 

Enligt reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyte får en del av ersättningen lämnas i pengar. Förvaltningsrätten anser att med ersättning i pengar avses kontant ersättning. I detta fall har ersättningen lämnats dels i form av andelar i det köpande bolaget Unikaboxen Sverige AB, dels i form av ett skuldebrev. Eftersom en del av ersättningen för apportegendomen lämnats i form av ett skuldebrev är det inte fråga om ett andelsbyte med framskjuten beskattning (se Kammarrätten i Göteborgs dom den 24 maj 2017 i mål nr 6516-16). Reglerna om framskjuten beskattning vid andels­byte kan därför inte anses vara tillämpliga. 

Förvaltningsrätten finner inte skäl att betrakta överlåtelsen av apport­egendomen som något annat än ett andelsbyte. 

Överklagandet ska därmed avslås.

Ersättning för kostnader

Enligt 43 kap. 1 § skatteförfarandelagen (2011:1244) har den som i ett ärende eller mål har haft kostnader för ombud, biträde, utredning eller annat som denne skäligen har behövt för att ta till vara sin rätt, efter ansökan rätt till ersättning om den sökandes yrkanden i ärendet eller målet bifalls helt eller delvis, ärendet eller målet avser en fråga som är av betydelse för rättstillämpningen eller om det finns synnerliga skäl för ersättning.

R.L. har inte vunnit bifall till sin talan och ersättning för kostnader kan därför inte medges på den grunden. Målet avser inte heller någon fråga som är av betydelse för rättstillämpningen och det föreligger inte synner­liga skäl i detta fall. Yrkandet om ersättning för kostnader i förvaltnings­rätten ska därmed avslås.

– Förvaltningsrätten avslår överklagandet och yrkandet om ersättning för kostnader.

Kammarrätten i Stockholm (2024-07-05, Westberg, Börjesson och Söderhjelm):

Inkomstbeskattning

Frågan i målet är om förutsättningarna är uppfyllda för att tillämpa bestäm­melsen i 48 a kap. 2 § inkomstskattelagen om framskjuten beskattning vid andelsbyten. Avgörande för bedömningen är om den ersättning som beslutats till del ska utgå har lämnats i pengar i den mening som avses i bestämmelsen. 

I 48 a kap. inkomstskattelagen finns regler om framskjuten beskattning vid andelsbyten. Bestämmelserna utgör undantag från huvudregeln att skattskyldighet för en kapitalvinst vid avyttring av andelar inträder vid avyttringstidpunkten (jfr 44 kap. 26 § inkomstskattelagen). Med andels­byte avses enligt 2 § ett förfarande som uppfyller villkoren i 5–8 §§ samt följande förutsättningar: 1. En fysisk person (säljaren) ska avyttra en andel (den avyttrade andelen) i ett företag (det avyttrade företaget) till ett annat företag (det köpande företaget). 2. Ersättningen ska vara marknadsmässig och lämnas i form av andelar i det köpande företaget (mottagna andelar). Ersättningen får till en del lämnas i pengar.

Av handlingar som upprättats i samband med en extra bolagsstämma i Unikaboxen Sverige AB den 8 september 2020 framgår bl.a. följande. R.L. ska erhålla 17 500 nyemitterade aktier i Unikaboxen Sverige AB i utbyte mot 125 aktier i Unikaboxen Stockholm AB. R.L. ska erhålla ett kontant belopp om 5 000 000 kr från Unikaboxen Sverige AB. Vid vilken tidpunkt det kontanta beloppet ska erläggas framgår inte. Samma dag har ett skulde­brev om 5 000 000 kr upprättats mellan R.L. och Unikaboxen i Sverige AB.

Kammarrätten ifrågasätter inte att de villkor som framgår av bolags­stämmans beslut ur ett bolagsrättsligt perspektiv uppfyller aktiebolags­lagens krav för ett giltigt andelsbyte. Det innebär emellertid inte att förfarandet uppfyller förutsättningarna för framskjuten beskattning enligt 48 a kap. 2 § inkomstskattelagen. Av bestämmelsens ordalydelse framgår nämligen att det med andelsbyte avses ett förfarande som uppfyller vill­koren i 5–8 §§ samma kapitel och övriga förutsättningar som finns angivna i den aktuella bestämmelsen.

Det finns ingen fastställd definition av vad som avses med ”pengar” i 48 a kap. inkomstskattelagen. Av förarbetena framgår att villkoren för uppskov utformats på i huvudsak samma sätt som villkoren enligt reglerna för internationella andelsbyten (prop. 1998/99:15 s. 179). Internationella andelsbyten reglerades tidigare i lagen (1994:1854) om inkomstbeskatt­ning vid gränsöverskridande omstruktureringar inom EG, IGOL. Det innebär enligt kammarrätten att ledning för tolkningen av bestämmelsen i 48 a kap. 2 § inkomstskattelagen kan sökas i förarbetena till IGOL. Av förarbetena till nämnda lag framgår att vederlaget utgörs av andelar i det övertagande bolaget samt eventuellt kontant vederlag. Däremot får inte någon del av vederlaget utgå i annan form, t.ex. en revers (prop. 1994/95:52 s. 29). I förarbetena till bestämmelsen i dess nuvarande lydelse omnämns vidare den ersättning som till del får utgå i pengar som ”kontanter”, ”kontant ersättning”, ”kontantdel” och ”kontant vederlag” (prop. 1998/99:15 s. 183 f. och prop. 2005/06:39 s. 27 f.). Av 48 a kap. 9 § inkomstskattelagen framgår vidare att ersättning i pengar ska tas upp som kapitalvinst det beskattningsår då andelsbytet sker. Bestämmelsen utgår således från att beskattningstidpunkten för den ersättning som utgår i pengar sammanfaller med andelsbytet. Vid en sammantagen bedömning och med beaktande av bestämmelsernas ursprung, systematik och karaktär anser kammarrätten att med ”pengar” i 48 a kap. inkomstskattelagen avses kontant ersättning.

En förutsättning för ett giltigt andelsbyte enligt 48 a kap. 2 § inkomst­skattelagen är därför att den del av ersättningen som lämnas i pengar utgår i kontant ersättning. Det innebär enligt kammarrätten att betalnings­tid­punkten infaller senast vid den tidpunkt som samtliga övriga förutsättning­ar för andelsbytet ska vara uppfyllda. Den del av ersättningen som till del beslutats ska utgå i pengar har i förevarande fall inte erlagts i kontant ersättning utan genom upprättande av ett skuldebrev. Ersättning har således inte lämnats i pengar i den mening som avses i 48 a kap. 2 § inkomstskattelagen. Mot denna bakgrund är reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten inte tillämpliga. Förfarandet ska i stället beskattas som ett vanligt byte. Överklagandet ska därmed avslås.

Ersättning för kostnader 

Det har inte kommit fram skäl att göra någon annan bedömning än den som förvaltningsrätten har gjort när det gäller ersättning för kostnader. Överklagandet ska därför avslås även i denna del. 

Kammarrätten har avslagit R.L:s överklagande. Målet avser inte en fråga som är av betydelse för rättstillämpningen och det har inte heller kommit fram att det finns synnerliga skäl för ersättning. Ansökan om ersättning för kostnader i kammarrätten ska därför avslås.

– Kammarrätten avslår överklagandet och ansökan om ersättning för kostnader.

 

Punkt Markering: Högsta förvaltningsdomstolens referatmål Tweet

HFD 2025 ref. 40 offentliga källor tis, 09/16/2025 - 18:31 Punkt Markering Högsta förvaltningsdomstolens referatmål

En särskild vinstandel i en fond (s.k. carried interest) har ansetts utgöra avkastning på mottagarens investering i fonden. Förhandsbesked om inkomstskatt.

Referat

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 19 juni 2025 följande dom (mål nr 6238-24).

Bakgrund