Nyhetssamlare

Frågor om beskattning, med anledning av avstående av pensionsåtaganden som tryggats i en pensionsstiftelse, i samband med försäljning av det bolag stiftelsen är knuten till.

Pressmeddelande från Finansdepartementet

Publicerad 15 juni 2026

Förutsägbarhet i beskattningen är viktigt för en väl fungerande ekonomi. När företag i allt större utsträckning verkar över nationsgränserna blir beskattningen mer komplicerad. Det gör det svårt för företag och privatpersoner att på förhand veta hur mycket skatt de kommer att behöva betala. Den oförutsägbarheten riskerar att hämma investeringar i Sverige. Regeringen tillsätter därför en utredning för att underlätta tillämpningen av skatteregler och stärka förutsägbarheten för skattebetalare.

Företag behöver tydlig vägledning i skatteregler när de fattar beslut om till exempel investeringar, anställningar och organisationsförändringar. Om osäkerheten är för stor finns en risk att investeringar skjuts upp eller uteblir, vilket i förlängningen påverkar Sveriges ekonomi negativt.

Ett viktigt sätt att få klarhet i hur skatteregler ska tillämpas är genom så kallade förhandsbesked. Regeringen har därför beslutat att tillsätta en utredning som ska se över reglerna för förhandsbesked. Ett förhandsbesked innebär att företag eller privatpersoner kan få ett besked om hur en skatteregel ska tolkas och tillämpas innan en åtgärd genomförs. Privatpersoner, företag och Skatteverkets allmänna ombud kan ansöka om förhandsbesked hos Skatterättsnämnden, som lämnar beskedet.

Utredningen ska analysera om bestämmelserna om förhandsbesked behöver förändras för att minska osäkerheten och förbättra rättssäkerheten. Utredaren ska också se över möjligheterna att i vissa fall överklaga beslut och domar inom skatte- och tullområdet.

– Det här är en efterlängtad utredning för många företagare i Sverige och ett viktigt steg för att stärka rättssäkerheten. Det ska vara lätt att göra rätt, det är grundläggande för att företag ska stanna i Sverige och bidra till vår tillväxt, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

Utredningen ska bland annat

analysera om reglerna för när förhandsbesked kan ges behöver bli tydligare eller gälla i fler situationer,
ta ställning till om möjligheten att få ett förhandsbesked prövat i Högsta förvaltningsdomstolen bör ändras,
överväga om Skatteverkets allmänna ombud ska få större möjligheter att överklaga domar, och
ta ställning till om Tullverket ska kunna föra det allmännas talan i Högsta förvaltningsdomstolen.
Till särskild utredare utser regeringen Mahmut Baran, före detta justitieråd och ledamot i Lagrådet.

Uppdraget ska redovisas senast den 29 februari 2028.

Presskontakt
Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Dalila Alibasic
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Mobil 076-773 48 17
e-post till Dalila Alibasic

Särskilt kvalificerade andelar har ansetts utgöra kvalificerade andelar vid tillämpning av utomståenderegeln.

Ett friskvårdsbidrag som används för ljusbehandling har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån.

En person, utflyttad från Sverige sedan 2008, avser att öka sitt aktieinnehav till minst 10 procent men mindre än 20 procent i max fem svenska rörelsedrivande bolag. Personen har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige.

Fråga om reglerna om uttagsbeskattning kan tillämpas även om en kapitalvinst inte ska tas upp enligt beloppsregeln i bestämmelserna om överföring av mark genom fastighetsreglering. Även fråga om lagen mot skatteflykt är tillämplig. Förhandsbesked om inkomstskatt.

Pressmeddelande från Socialdepartementet

Publicerad 11 juni 2026

Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje och Brasiliens ambassadör till Sverige Maria Edileuza Fontenele Reis undertecknade i dag ett avtal om social trygghet. Vid ceremonin närvarade även den brasilianska statssekreteraren med ansvar för socialförsäkringar, Felipe Cavalcante e Silva. Avtalet ska ge ökad trygghet och tydligare villkor för personer och företag som verkar i båda länderna.

– Avtalet är ett viktigt steg för att stärka tryggheten för människor som har arbetat eller bott i Sverige och Brasilien. Det skapar också tydliga och förutsägbara villkor för företag med verksamhet i båda länderna, vilket i sin tur skapar bättre förutsättningar för ökad rörlighet och starkare ekonomiska förbindelser mellan Sverige och Brasilien, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje.

I dag undertecknade äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje och Brasiliens ambassadör till Sverige Maria Edileuza Fontenele Reis det avtal som tillsammans med en administrativ överenskommelse om avtalets tillämpning är utfallet av förhandlingar som inleddes redan år 2016. I samband med undertecknandet uppmärksammades också att Sverige och Brasilien i år firar 200 år av diplomatiska förbindelser med varandra.

Avtalet samordnar den sociala tryggheten för personer som rör sig mellan Sverige och Brasilien. Avtalet omfattar bland annat ålderspension, efterlevandepension, sjuk- och aktivitetsersättning samt ersättning vid arbetsskador och arbetsrelaterade sjukdomar. Det innehåller också regler om sammanläggning av försäkringsperioder, vilket innebär att arbete i Sverige kan räknas med för att uppfylla kraven för rätt till brasiliansk ålderspension

För företag innebär avtalet att det blir tydligt i vilket land sociala avgifter ska betalas, vilket minskar risken för att de ska bli skyldiga att betala sociala avgifter till två länder. Avtalet gör det även möjligt att vara utsänd till det andra landet i upp till fyra år och fortsatt omfattas av hemlandets socialförsäkring.

Presskontakt
Vendela Magnell
Pressekreterare hos äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje
Mobil 076-118 13 83
e-post till Vendela Magnell

Pressmeddelande från Finansdepartementet, Utbildningsdepartementet

Publicerad 11 juni 2026

Regeringen vill stärka Sveriges konkurrenskraft, främja tillväxt och stimulera företagens investeringar i forskning och utveckling. Därför föreslås nu ytterligare skattelättnader för företag med anställda som arbetar med forskning och utveckling.

Svenska företag gör stora investeringar i forskning och utveckling och ligger högt i jämförelse med andra länder. För att skapa ytterligare incitament till ökade investeringar, och därmed stärka tillväxten i svensk ekonomi, föreslår regeringen ändringar i FoU-avdraget och i reglerna för expertskatt.

– Genom att förbättra skattereglerna stärker vi Sveriges konkurrenskraft och företagens innovationsförmåga. Det bidrar till högre tillväxt och fler jobb. Det är avgörande för att vi ska kunna fortsätta ligga i framkant i en allt hårdare internationell konkurrens, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

– Företagen bygger Sverige. Sverige är näst bäst i världen på innovation och med denna viktiga reform kommer vi att underlätta för företag som har vinstdrivande idéer att fortsätta verka och skapa här hemma, säger Cecilia Engström, skattepolitisk talesperson för Kristdemokraterna.

FoU-avdraget förenklas
I lagrådsremissen föreslås ändringar i det så kallade FoU‑avdraget. Avdraget innebär att arbetsgivaren får sänkta arbetsgivaravgifter för anställda som arbetar med forskning och utveckling, vilket gör det billigare att bedriva FoU-arbete.

– Ändringarna kommer göra det enklare att använda avdraget och göra det mer konkurrenskraftigt ur ett internationellt perspektiv. Det här kommer gynna de internationella forskare och andra experter som Sverige så väl behöver, säger gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm.

Ändringarna som föreslås är:

Definitionerna av forskning och utveckling utvidgas, för att fler företag ska kunna göra FoU‑avdrag.
Kravet att arbetstagaren ska arbeta minst 15 timmar per månad med forskning och utveckling tas bort, endast kravet på minst 50 procent av arbetstiden återstår.
Skatteverket ska vid behov inhämta yttrande från annan myndighet för att bättre kunna bedöma om ett visst arbete är forskning och utveckling.
Expertskatten blir mer generös
Dessutom föreslår regeringen mer generösa regler om expertskattelättnader. Expertskatten är en skatterabatt för utländska experter som arbetar i Sverige. Den innebär att 25 procent av lönen inte beskattas under en viss period. Den skattefria delen av lönen föreslås nu ökas från 25 procent till 30 procent.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Presskontakt
Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Dalila Alibasic
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Mobil 076-773 48 17
e-post till Dalila Alibasic

Elin Söderholm
Politiskt sakkunnig hos gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-142 93 47
e-post till Elin Söderholm

Karl Gustel Wärnberg
Pressekreterare Kristdemokraterna
Mobil 076-531 06 68
e-post till Karl Gustel Wärnberg

Fråga om en förvaltare är behörig att för en enskilds räkning ansöka om en insats enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade när den enskilde motsätter sig insatsen.

Ersättning som en kommun har tagit emot i enlighet med ett exploateringsavtal har inte ansetts ha ett direkt samband med en tjänst som kommunen har tillhandahållit och ska därmed inte vara föremål för mervärdesskatt.

Aktier i ett fastighetsförvaltande företag som utgör lagertillgångar hos innehavaren enligt bestämmelserna om byggnadsrörelse har inte ansetts utgöra en verksamhetsgren. Förhandsbesked om inkomstskatt.

Fråga om inkomstskatt m.m.

Pressmeddelande från Finansdepartementet

Publicerad 09 juni 2026

Fusk och svartarbete inom verksamheter som arbetar med rut, rot och grön teknik undergräver skattesystemet och slår mot seriösa företag. Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen med flera förslag som ska stärka kontrollen och ge Skatteverket bättre möjligheter att upptäcka felaktigheter och oseriösa aktörer.

I dag förekommer fusk och svartarbete inom företag som utför rot- och rutarbete samt installation av grön teknik, till exempel solceller och laddningspunkter för elbilar. Det skapar osund konkurrens för företag som följer reglerna.

Många av tjänsterna utförs i branscher där risken för arbetslivskriminalitet är hög, till exempel bygg-, städ- och transportbranschen. I dessa branscher används ofta underentreprenörer och bemanningsföretag, vilket kan försvåra Skatteverkets kontroller.

– Skattepengar från hårt arbetande människor ska inte hamna hos fuskare. Nu går vi vidare med förslag som täpper till luckor i regelverket och stärker kontrollen så att fusket minskar, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

Förslagen innebär att företag som begär utbetalning för rot-, rut- eller grön teknik-arbeten ska lämna mer fullständiga uppgifter till Skatteverket:

ange om underentreprenörer eller bemanningsföretag har anlitats,
lämna uppgifterna på heder och samvete,
Skatteverket får också nya verktyg för att stärka kontrollen:

möjlighet att begära in uppgifter från till exempel underentreprenörer och bemanningsföretag genom så kallade tredjemansförelägganden,
möjlighet till efterbeskattning när ett företag måste betala tillbaka felaktigt utbetalda belopp,
ta ut kostnadsränta som beräknas fram till den dag återbetalningen faktiskt görs, i stället för fram till dagen Skatteverket fattar beslut om återbetalning, vilket är reglerna i nuläget.
Reglerna för så kallade personalliggare föreslås också skärpas. Företag ska bland annat börja registrera uppgifter om inhyrd personals arbetsgivare. Vidare ska uppgifter i elektroniska personalliggare kunna överföras elektroniskt till Skatteverket. Skatteverket får dessutom möjlighet att vid kontrollbesök genomföra fler utredningsåtgärder än i dag. Reglerna gäller alla företag som omfattas av kravet på personalliggare, inte bara inom rot- och rutarbete samt arbete inom grön teknik.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Presskontakt
Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Dalila Alibasic
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Mobil 076-773 48 17
e-post till Dalila Alibasic

Fråga om bostadsrättsförenings upplåtelse av parkeringsplatser till sina medlemmar omfattas av undantag från skatteplikt inom fastighetsområdet.

Fråga om bostadsrättsförenings upplåtelse av parkeringsplatser till sina medlemmar omfattas av undantag från skatteplikt inom fastighetsområdet.

Fråga om hur en pensionslösning som ett bolag erbjuder sina anställda och som innefattar inbetalningar till en trust utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ska behandlas vid inkomstbeskattningen av bolaget samt när det gäller bolagets underlag för särskild löneskatt på pensionskostnader. Förhandsbesked om inkomstskatt m.m.
Referat

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 20 februari 2026 följande dom (mål nr 4693-25).

Bakgrund

1. Ett företags utgifter för pensioner till anställda ska som huvud­regel dras av som kostnad vid inkomstbeskattningen. Sådana utgifter kan avse såväl tryggande av en utfästelse om att pension ska betalas ut i framtiden som själva pensionsutbetalningen. När det gäller utgifter för tryggande av en pensionsutfästelse finns det särskilda regler som begränsar avdragsrätten i olika avseenden.

2. Den som har utfäst en tjänstepension ska vidare betala särskild löneskatt på kostnaden för pensionsutfästelsen.

3. Atlas Copco Aktiebolag ingår i en multinationell koncern. I syfte att erbjuda pensionsförmåner för anställda som arbetar internationellt har koncernen etablerat en pensionsplan genom en trust i Isle of Man. Bolaget ansökte om förhandsbesked för att, så vitt nu är i fråga, få veta om de inbetalningar till trusten som bolaget avser att göra avseende en av sina anställda är avdragsgilla vid inkomstbeskattningen samt om inbetalningarna ska ingå i under­laget för särskild löneskatt på pensionskostnader. Av ansökan framgår följande.

4. Inbetalningarna till pensionsplanen finansieras helt av bolaget. Pensionsplanen är avgiftsbestämd, dvs. inbetalningarnas storlek är bestämd till en viss procent av den pensionsmedförande lönen. Hur stor den utfallande pensionen blir beror sedan på värdeutvecklingen av de inbetalda medlen, och den anställde kan välja hur kapitalet ska placeras. Pensionsplanen utgör en självständig förmögenhet som förvaltas av trustens förvaltare i syfte att varaktigt säkerställa pensionsrätten för de anställda. Trusten är oåterkallelig och tillgångarna i trusten ägs formellt av förvaltaren, som lämnar ett löfte om pension till berörda anställda. Utbetalningar av pensioner sker genom förvaltarens försorg. Skyldigheten att betala pension enligt pensionsplanen är begränsad till det som kan finansieras ur de tillgångar som finns inom planen. Det finns dock ett ansvar för både trustförvaltaren och bolaget att betala pensionsförmånen vid vissa händelser, t.ex. bedrägeri, uppsåtligt felaktigt handlande eller vårdslöshet.

5. Skatterättsnämnden fann att bolaget ska medges avdrag för pensionsavsättningar vid den tidpunkt då utbetalning av pensioner med anledning av pensionsplanen sker. Nämnden motiverade sitt ställningstagande på följande sätt. Utbetalningen av pension görs av trustens förvaltare och bolaget har därför inte någon utgift vid tidpunkten för utbetalningen. Bolaget har emellertid haft en utgift för pension i samband med avsättningarna till pensionsplanen. Utbetalningarna från trusten har sin grund i dessa avsättningar och avsättningarna är en del av bolagets verksamhet som är nödvändig för att förvärva och bibehålla inkomster. Utbetalningarna sker på uppdrag av bolaget med anledning av dess åtagande gentemot den anställde. Att det finns regler som hindrar att avdrag medges vid tidpunkten för avsättningen innebär inte att bolaget inte har haft en utgift i verksamheten, bara att avdrag inte kan medges vid avsätt­ningen.

6. Skatterättsnämnden fann vidare att utbetalningar enligt pensionsplanen utgör underlag för särskild löneskatt.

Yrkanden m.m.
7. Skatteverket yrkar att Högsta förvaltningsdomstolen ska ändra förhandsbeskedet och förklara att bolaget inte ska medges avdrag vare sig vid inbetalning till trusten eller när pensionen betalas ut samt att pensionslösningen inte ska medföra att bolaget ska betala särskild löneskatt på pensionskostnader.

8. Atlas Copco Aktiebolag anser att förhandsbeskedet ska fastställas i den del som gäller avdragsrätt för inbetalning till trusten och har ingen invändning mot att förhandsbeskedet ändras i den del som gäller särskild löneskatt.

Skälen för avgörandet
Frågan i Högsta förvaltningsdomstolen
9. Frågan är hur en pensionslösning som ett bolag erbjuder sina anställda och som innefattar inbetalningar till en trust utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ska behandlas vid inkomstbeskattningen av bolaget samt när det gäller bolagets underlag för särskild löneskatt på pensionskostnader.

Rättslig reglering m.m.
10. I 16 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) finns bestämmelser om vad som ska dras av i inkomstslaget näringsverksamhet. Enligt huvudregeln i 1 § första stycket ska utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster dras av som kostnad.

11. När det gäller beskattningstidpunkten framgår av 14 kap. 2 § första stycket att resultatet av näringsverksamhet ska beräknas enligt bokföringsmässiga grunder. Enligt andra stycket ska vid beräkningen av resultatet inkomster tas upp som intäkt och utgifter dras av som kostnad det beskattningsår som de hänför sig till enligt god redovisningssed, om inte något annat är särskilt föreskrivet i lag.

12. I 28 kap. finns särskilda regler om arbetsgivares pensions­kostnader. Enligt 3 § ska arbetsgivares tryggande av utfästelse om pension till en arbetstagare dras av som kostnad i den utsträckning som anges i 5–18 §§, om utfästelsen tryggas genom överföring till pensionsstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m., avsättning i balansräkning i förening med kreditförsäkring eller i förening med kommunal eller statlig borgen eller liknande garanti, betalning av premie för pensionsförsäkring eller överföring till ett utländskt tjänstepensionsinstitut som enligt 39 kap. 13 c § likställs med en sådan pensionsstiftelse som avses i lagen om tryggande av pensions-utfästelse m.m.

13. Vidare gäller enligt 28 kap. 26 § första stycket att ersättning som lämnas vid övertagande av ansvaret för pensionsutfästelser ska dras av om övertagandet avser överföring av rätt till tjänstepension till Europeiska unionen eller Europeiska atomenergigemenskapen eller sker när en näringsverksamhet övergår till en ny arbetsgivare som också övertar ansvaret för pensionsutfästelserna.

14. Den som har utfäst en tjänstepension ska enligt 1 § lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader betala särskild löneskatt med 24,26 procent på kostnaden för pensions­utfästelsen, beräknad enligt 2 §. Av 2 § första stycket e framgår att utgiven ersättning för av annan övertagen pensionsutfästelse ska ingå i underlaget för skatten.

Högsta förvaltningsdomstolens bedömning
Allmänt om avdrag för arbetsgivares pensionskostnader

15. Av den allmänna avdragsregeln i 16 kap. 1 § första stycket inkomstskattelagen följer att utgifter för pensioner till ett företags anställda som huvudregel är avdragsgilla. Avdragsrätten begränsas dock av bestämmelser i 28 kap.

16. När det gäller tidpunkten för avdrag anges i 14 kap. 2 § andra stycket att utgifter ska dras av som kostnad det beskattningsår som de hänför sig till enligt god redovisningssed om inte något annat är föreskrivet i lag. En tillämpning av god redovisningssed skulle i princip innebära att avdrag medgavs vartefter en pensionsskuld uppkom. Även när det gäller beskattningstidpunkten finns dock särskilda bestämmelser i 28 kap.

17. Genom bestämmelserna i 28 kap. regleras framför allt avdrag för arbetsgivares kostnader för tryggande av pensionsutfästelser. Bestämmelserna innebär att avdrag för sådana kostnader medges vid tidpunkten för tryggandet under förutsättning bl.a. att tryggandet har skett genom någon av de tryggandeformer som anges i 3 §. Avdragsrätten är vidare beloppsmässigt begränsad genom olika s.k. kvantitativa villkor.

18. När arbetsgivaren sedan betalar ut pension till de före detta anställda anses detta vara en avdragsgill kostnad enligt 16 kap. 1 § första stycket. För att arbetsgivaren inte ska få dubbla avdrag uppkommer, vid tryggande genom överföring till en pensions­stiftelse eller avsättning i balansräkningen, samtidigt en intäktspost motsvarande det tidigare medgivna avdraget för tryggande­kostnaden (se 28 kap. 21 och 22 §§). När tryggandet har skett genom betalning av premie för en pensionsförsäkring justeras däremot inte det tidigare medgivna avdraget för premien när pensionen betalas ut. Detta beror på att pensionen då betalas av försäkringsföretaget och att någon avdragsgill kostnad därmed inte uppkommer för arbetsgivaren vid pensionsutbetalningen.

19. Den sammantagna innebörden av regelsystemet är således att när en pensionsutfästelse har tryggats genom överföring till en pensionsstiftelse eller avsättning i balansräkningen, och arbets­givaren därmed har kvar ansvaret för de kommande pensions­utbetalningarna, kommer avdrag i slutänden att medges med ett belopp motsvarande hela den utbetalda pensionen. När tryggandet har skett genom betalning av premie för en pensionsförsäkring, och pensionen därmed kommer att betalas av försäkringsföretaget, är det däremot endast kostnaden för premien som är avdragsgill. Avdragsrätten begränsas då av de beloppsmässiga ramar som anges i 28 kap.

20. Bestämmelserna innebär vidare att god redovisningssed saknar betydelse vid bestämmandet av tidpunkten för när avdrag för arbetsgivares pensionskostnader ska medges (se närmare angående denna fråga SOU 2008:80 del 2 s. 435 ff.). Även i de fall som inte omfattas av 28 kap., dvs. när en pensionsutfästelse har tryggats på annat sätt än som anges i det kapitlet eller är helt otryggad, bestäms avdragstidpunkten således utifrån det skatterättsliga regelverket och inte utifrån vad som gäller enligt god redovisningssed. Detta innebär t.ex. att avdrag för en otryggad pension medges när arbets­givaren betalar ut pensionen och inte redan när pensionsskulden uppkommer.

21. Slutligen kan nämnas att en arbetstagares pension även kan säkerställas på ett sätt som medför att arbetsgivarens kostnad för detta bör kunna behandlas som en vanlig lönekostnad i stället för enligt de regler som gäller för pensionskostnader. Så är fallet om säkerställandet innebär att inkomsten anses disponibel för den anställde redan vid tidpunkten för säkerställandet och därmed beskattas som en löneförmån hos honom eller henne vid den tidpunkten. Ett exempel på detta är att arbetsgivaren betalar premier för en kapitalförsäkring där den anställde är oåterkallelig förmåns­tagare (RÅ 2000 ref. 28 och RÅ 2007 not. 49). I dessa situationer bör arbetsgivarens utgift på motsvarande sätt ses som en avdragsgill lönekostnad enligt 16 kap. 1 § första stycket.

Har bolaget rätt till avdrag vid inkomstbeskattningen?

22. Av lämnade förutsättningar framgår att bolagets inbetalning till trusten inte ger rätt till avdrag enligt 28 kap. inkomstskattelagen. De medel som betalas in till trusten är vidare inte disponibla för den anställde och den anställde ska således inte beskattas för någon löneförmån med anledning av inbetalningen (jfr RÅ 2000 ref. 28). Bolaget har därmed inte heller rätt till avdrag som för en lönekostnad med stöd av 16 kap. 1 § första stycket vid tidpunkten för inbetalningen.

23. Frågan är då om avdrag, som Skatterättsnämnden har funnit, i stället ska medges med stöd av 16 kap. 1 § första stycket när pensionen betalas ut från trusten.

24. Inbetalningen till trusten är en utgift i bolagets verksamhet och det kan därför rent allmänt framstå som rimligt att denna utgift är avdragsgill vid beskattningen. Som regelsystemet är utformat begränsas dock avdragsrätten för kostnader för tryggande av pensionsutfästelser till sådana kostnader som är avdragsgilla enligt 28 kap. En jämförelse kan här göras med tryggande genom betalning av premie för en pensionsförsäkring. En arbetsgivare som betalar en större premie än vad som ryms inom avdragsutrymmet enligt de kvantitativa begränsningarna i 28 kap. får inte avdrag för den överskjutande delen av premien när denna betalas. Denna överskjutande del är inte heller avdragsgill senare, när pensionen betalas ut från försäkringsföretaget. Trots att även den över­skjutande delen av premien är en utgift i arbetsgivarens verksamhet är den alltså inte avdragsgill vid beskattningen.

25. Det som skulle kunna vara avdragsgillt enligt 16 kap. 1 § första stycket är i stället utbetalningen av själva pensionen. Att utbetalningen ombesörjs av trusten utesluter inte i sig att bolaget kan medges avdrag för denna. För att avdrag ska medges krävs dock att bolaget har kvar ansvaret för pensionsutfästelsen när pensions­utbetalningen görs. Om så är fallet kan utbetalningen nämligen anses ske på uppdrag av bolaget för att det ska uppfylla sin för­pliktelse att betala pension till den före detta anställde. Frågan är därmed om inbetalningen till trusten innebär att denna tar över ansvaret för pensionsutfästelsen eller om detta ansvar kommer att ligga kvar hos bolaget.

26. Högsta förvaltningsdomstolen har i rättsfallet RÅ 2000 ref. 28 bedömt en liknande situation som den nu aktuella. Frågan i det målet var om ett bolag kunde få avdrag för överföringar till en trust i Guernsey med stöd av den tidigare motsvarigheten till 28 kap.
26 § inkomstskattelagen. Enligt bestämmelsens dåvarande lydelse var ersättning som lämnas till någon som tar över ansvaret för pensionsutfästelser avdragsgill utan några begränsningar. Numera har avdragsrätten dock inskränkts till att gälla i vissa i paragrafen angivna situationer, vilka inte är aktuella här.

27. Den i rättsfallet aktuella trusten skulle användas för att säkra bolagets och andra koncernbolags pensionsåtaganden. I ansökan om förhandsbesked frågade bolaget om inbetalningar motsvarande dels kapitalvärdet av bolagets upparbetade pensionsskuld, dels den årliga ökningen av pensionsskulden var avdragsgilla. Högsta förvaltningsdomstolen fann att bolaget definitivt hade avskilt sig från de medel som förts över till trusten och att ansvaret för pensionsutfästelserna därvid flyttats över från bolaget till trusten. Motsvarande bedömning har gjorts när det gäller överföringar till utländska pensionsadministrationsbolag, även i det fall då administrationsbolaget har varit ett dotterbolag till det bolag som gjort överföringen (RÅ 2003 not. 89 och RÅ 2003 not. 90).

28. Mot bakgrund av den beskrivning av trustbildningen och pensionsplanen som har lämnats i ansökan (se punkt 4) gör Högsta förvaltningsdomstolen bedömningen att bolaget även i det nu aktuella fallet kommer att definitivt ha avskilt sig från de medel som betalas till trusten och att ansvaret för pensionsutfästelsen i och med inbetalningen kommer att föras över från bolaget till trusten. Det förhållandet att bolaget har kvar ett ansvar för att betala pensions­förmånen vid vissa händelser, t.ex. bedrägeri, uppsåtligt felaktigt handlande eller vårdslöshet, innebär inte att bolaget har kvar ansvaret för pensionsutfästelsen på ett sådant sätt att det har rätt till avdrag för pensionsutbetalningar som görs från trusten.

29. Sammanfattningsvis gäller således att bolaget inte har rätt till avdrag vare sig vid inbetalning till trusten eller när pensionen betalas ut från denna. Skatterättsnämndens förhandsbesked ska ändras i enlighet med detta.

Särskild löneskatt på pensionskostnader

30. Högsta förvaltningsdomstolens bedömning att inbetalningarna till trusten innebär att trusten tar över ansvaret för pensions­utfästelsen medför att Skatterättsnämndens förhandsbesked ska ändras även i den del som gäller beskattningsunderlaget för särskild löneskatt på pensionskostnader.

31. Av 2 § första stycket e lagen om särskild löneskatt på pensionskostnader framgår att utgiven ersättning för av annan över­tagen pensionsutfästelse ska tas med i underlaget. Bestämmelsen korresponderar med 28 kap. 26 § första stycket inkomstskattelagen men har inte begränsats till att gälla sådana ersättningar som är avdragsgilla vid inkomstbeskattningen (jfr prop. 1990/91:166 s. 45).

32. Det finns inte utrymme att tolka bestämmelsen i 2 § första stycket e på annat sätt än att den är tillämplig på de nu aktuella inbetalningarna (jfr även RÅ 2003 not. 89). Inbetalningarna ska således ingå i underlaget för särskild löneskatt.

Högsta förvaltningsdomstolens avgörande
Högsta förvaltningsdomstolen ändrar Skatterättsnämndens för­handsbesked i den del som det har överklagats och förklarar att Atlas Copco Aktiebolag inte har rätt till avdrag vare sig vid inbetalning till trusten eller när pensionen betalas ut från denna samt att inbetalning till trusten ska ingå i underlaget för särskild löneskatt på pensionskostnader.

I avgörandet deltog justitieråden Haggren, Ståhl, Classon, von Essen och Säfsten. Föredragande var justitiesekreteraren Emelie Liljeberg.

______________________________

Skatterättsnämnden (2025-07-02, Dahlberg, Eng, ordförande, Hammarström, Hellenius, Sundin, Werkell och Östman Johansson):
Förhandsbesked

Fråga 1: Avsättningarna till Trustplanen innebär inte att inkomsterna är disponibla för V.R.

Fråga 2: Varken Atlas Copco Aktiebolag eller V.R. ska beskattas enligt inkomstskattelagen för avkastning på medel som förvaltas inom ramen för pensionsplanen.

Fråga 3: Atlas Copco Aktiebolag ska medges avdrag för avsättningar vid utbetalning av pensioner med anledning av pensionsplanen.

Frågorna 4 och 5: Utbetalningar enligt pensionsplanen utgör underlag för särskild löneskatt.

Skatterättsnämndens bedömning

Fråga 1 – Innebär en avsättning till Trustplanen att V.R. ska beskattas vid den tidpunkten?

Av underlaget i ärendet framgår att den pensionsplan som ansökan gäller har ett pensioneringssyfte. Det innebär att avsättningar till Trustplanen kommer att leda till pensionsinkomster som ska tas upp som intäkt i inkomstslaget tjänst.

Beskattningstidpunkten för en sådan inkomst avgörs av när inkomsten kan anses som disponibel för V.R. eller på annat sätt kan anses komma honom till del.

Parterna i ärendet är ense om att en avsättning till Trustplanen inte innebär att V.R. redan vid den tidpunkten kan anses disponera inkomsten.

Mot bakgrund av syftet med Trustplanen och de villkor som gäller enligt den saknas det anledning att ha någon annan uppfattning än parterna. Omständigheterna nu skiljer sig inte heller mot omständigheterna i HFD 2019 ref. 13, där beskattningstidpunkten inte ansågs föreligga redan vid avsättningen till pensionsplanen (jfr punk 22 i den nämnda domen). V.R. ska alltså inte beskattas för inkomster redan vid tidpunkten för Bolagets avsättningar till planen.

Fråga 2 – Ska sökandena beskattas för avkastning på medel för pensionskontot?

Enligt svaret på fråga 1 disponerar V.R. inte över de medel som Bolaget avsätter till planen och som finns på pensionskontot. Någon beskattning av avkastningen på dessa medel enligt inkomstskattelagen för hans del kan då inte heller bli aktuell.

Enligt förutsättningarna gäller vidare att det är förvaltaren som formellt äger tillgångarna i trusten, vilka består av pensionsmedel som arbetsgivare sätter in och avkastning på dessa. Det saknas då även förutsättningar för att Bolaget ska beskattas för avkastningen enligt inkomstskattelagen.

Fråga 3 – Kan Bolaget få avdrag för pensionsavsättningar vid utbetalning från Trustplanen?

Utgifter som ett företag har för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras av som kostnad i inkomstslaget näringsverksamhet. Sådana utgifter är t.ex. löner och pensioner till företagets anställda. Utgifter för pensioner ska som huvudregel dras av när pensionen betalas ut. Om vissa villkor är uppfyllda finns dock en rätt till avdrag redan när pensionen utfästs. Avdrag medges då för kostnader för att trygga pensionsutfästelsen (jfr HFD 2019 ref. 53 punkterna 1–2).

Av omständigheterna i detta ärende framgår att det saknas förutsättningar för att Bolaget ska medges avdrag för tryggandekostnader enligt vad som anges i 28 kap.

Enligt Skatteverket saknas dessutom förutsättningar för att Bolaget ska medges avdrag enligt huvudregeln i 16 kap. 1 §. Skälet till detta är enligt verket att de framtida utbetalningarna av pensioner enligt Trustplanen kommer att göras av förvaltaren av trusten vilket innebär att Bolaget vid tidpunkten för utbetalningen inte har någon utgift.

Det är visserligen riktigt att Bolaget vid utbetalningen inte har någon utgift. Bolaget har emellertid haft en utgift för pension i samband med att man gjorde avsättningar till Trustplanen, dvs. vid ett tidigare tillfälle än då pension betalas ut eller på annat sätt blir disponibel för mottagaren. Utbetalningarna från Trustplanen har sin grund i de avsättningar som Bolaget gjort och de är en del av Bolagets verksamhet som är nödvändiga för att förvärva och bibehålla inkomster. Att avdrag inte medges enligt regelverket i 28 kap. innebär inte att Bolaget inte haft en utgift i verksamheten, bara att avdrag inte kan medges vid avsättningen.

Inte heller den omständigheten att det är förvaltaren för trusten som genomför pensionsutbetalningen kan anses utgöra något hinder för att Bolaget ska medges avdrag enligt vad som gäller enligt huvudregeln för utgifter för pensioner (se HFD 2019 ref. 53 punkt 2). Utbetalningen från förvaltaren sker på uppdrag av Bolaget och andra arbetsgivare inom koncernen med anledning av deras åtaganden gentemot anställda som omfattas av Trustplanen. Bolaget ska alltså medges avdrag för avsättningar vid utbetalning av pensioner med anledning av planen.

Frågorna 4 och 5 – Underlag för särskild löneskatt

En allmän princip enligt den skattereform som bland annat lagen om särskild löneskatt på pensionskostnader var en del i är att alla förvärvs­inkomster ska beläggas med socialavgifter eller en motsvarande skatt. För inkomster som inte till någon del grundar rätt till socialförsäkrings­förmåner, t.ex. pensioner, är skattesatsen lägre än vad som annars gäller för förvärvsinkomster och skatten ska då i princip motsvara den s.k. skattedelen av socialavgifterna (se prop. 1990/91:166 s. 43).

Om V.R. och Bolaget väljer att ingå ett avtal om en pensionslösning enligt Trustplanen innebär detta för Bolagets del att man utfäst en tjänstepension för V.R. Bolaget är därmed skattskyldigt till särskild löneskatt i enlighet med vad som anges i 1 § lagen om särskild löneskatt på pensionskostnader.

Beträffande underlaget för särskild löneskatt frågar Bolaget om inbetalningen till trusten enligt Trustplanen kan anses utgöra underlag för särskild löneskatt (fråga 4). Utifrån den efterföljande frågan (fråga 5) och hur Bolaget argumenterat kring denna står det emellertid enligt Skatterättsnämnden klart att Bolaget även vill veta om en utbetalning från Trustplanen på något sätt kan ingå i underlaget för särskild löneskatt.

En framtida utbetalning till V.R. i enlighet med vad som följer av Trustplanen är enligt Skatterättsnämndens uppfattning en sådan post som avses i 2 § punkt d lagen om särskild löneskatt på pensionskostnader, dvs. utbetald pension som inte utgår enligt lag eller på grund av tjänste­pensionsförsäkring. Att utbetalningen inte sker direkt från den som utfäst tjänstepensionen har ingen betydelse för om detta är en post som ska ingå i underlaget för särskild löneskatt eller ej (se prop. 1990/91:166 s. 65).

I vad mån det för Bolagets del kan finnas poster som enligt 2 § lagen om särskild löneskatt på pensionskostnader ska minska underlaget för särskild löneskatt (minusposter) ligger inte inom ramen för detta ärende. Det saknas därutöver underlag för att lämna något närmare svar om tidpunkt för erläggande av särskild löneskatt. Frågorna 4 och 5 avvisas därmed i den mån de inte besvarats enligt ovan.