Nyhetssamlare

Fråga om prövning enligt tryckfrihetsförordningen vid begäran om utlämnande av allmän handling.

Fråga om den mervärdesskatterättsliga behandlingen av tillhandahållande av kontorsmassage till ett företags anställda mot att de avstår från en del av sin nettolön. Förhandsbesked om mervärdesskatt.

Pressmeddelande från Finansdepartementet

Publicerad 27 augusti 2026

Regeringen har beslutat två lagrådsremisser: skattefri förmån av kompetensstöd och indexering av taket i FoU-avdraget. Om skatteförslagen kommer att presenteras i höstbudgeten beror på valutgången, det ekonomiska läget, reformutrymmet och finansieringsbehovet samt de överläggningar som förs i det slutliga arbetet med budgetpropositionen.

Skattefri förmån av kompetensstöd
För att göra det mer attraktivt för anställda att delta i kompetensutveckling och samtidigt minska osäkerheten kring hur kompetensstödet ska beskattas föreslås att stödet ska vara skattefritt.

Förslaget innebär att förmån i form av rådgivning och vägledning från registrerade omställningsorganisationer eller Kammarkollegiet inte ska beskattas. Även utbildning och validering från registrerade omställningsorganisationer omfattas av skattefriheten. Däremot gäller den inte stöd som lämnas i form av pengar.

Förslaget har efterfrågats av arbetsmarknadens parter, bland annat Svenskt Näringsliv, LO och PTK. Genom att göra kompetensstödet skattefritt skapas tydligare regler och bättre förutsättningar för fler anställda att stärka sin framtida ställning på arbetsmarknaden, även när de inte befinner sig i en omstruktureringssituation.

Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Indexering av taket i FoU-avdraget
För att värdet av taket i FoU-avdraget inte ska minska över tid föreslås taket indexeras så att det följer inkomstbasbeloppets utveckling. Förslaget innebär att det sammanlagda avdraget för samtliga personer som arbetar med forskning eller utveckling hos en arbetsgivare inte får överstiga 36 inkomstbasbelopp per kalendermånad. I dag är beloppet 3 miljoner kronor per kalendermånad, vilket ungefär motsvarar 36 inkomstbasbelopp för år 2026.

Vissa beloppsgränser i skattelagstiftningen är indexerade för att undvika att beloppens reala värde urholkas i takt med stigande priser och löner. För att undvika att det reala värdet av takbeloppet i FoU-avdraget minskar över tid föreslås att även detta belopp indexeras.

Det är Pensionsmyndigheten som årligen beräknar och lämnar underlag för inkomstbasbeloppet till regeringen, som sedan formellt fastställer det i november varje år inför kommande kalenderår. Inkomstbasbeloppet för 2026 har fastställts till 83 400 kronor.

Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Presskontakt
Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Dalila Alibasic
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Mobil 076-773 48 17
e-post till Dalila Alibasic

Förvärv av en bostadsrättslägenhet som ska användas som fritidsbostad ger inte väsentlig anknytning till Sverige.

Fråga om ägaren till två aktiebolag ska utdelningsbeskattas när likvida medel överförs mellan bolagen och överföringen sker genom underprisöverlåtelse av aktier och efterföljande inlösen av dem till marknadsvärde. Förhandsbesked om inkomstskatt.

Fråga om väsentlig anknytning på grund av vistelse i Sverige för umgänge med barn

Fråga om avdrag för ränteutgifter för krediter där kapitalförsäkring ingår som säkerhet.

Pressmeddelande från Finansdepartementet

Publicerad 20 augusti 2026

Regeringen har i dag beslutat att tillsätta en utredning som ska se över flyttskatterna vid bostadsbyte. Syftet är att öka såväl rörligheten på bostadsmarknaden som utbudet av småhus.

– Bostadsmarknaden behöver präglas av rörlighet och flexibilitet. För att människor ska kunna flytta när livssituationen förändras får inte skatter stå i vägen. Därför ser vi nu över flyttskatterna i syfte att skapa en mer välfungerande bostadsmarknad, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

– Fler ska kunna förverkliga sina boendedrömmar och fler ska kunna flytta när livet förändras. Då behöver det både byggas fler småhus och de bostäder som redan finns behöver användas bättre. Genom att se över flyttskatterna vill vi undanröja eventuella hinder som står i vägen för familjer som behöver ett större hem och äldre som vill flytta till något mindre, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

– Det är bra att en översyn görs av flyttskatterna för att hitta de bästa lösningarna. I uppdraget ingår därför att undersöka om alternativa utformningar av skatterna kan främja rörligheten och bidra till en bättre fungerande bostadsmarknad säger Anders Ekegren, riksdagsledamot och skattepolitisk talesperson för Liberalerna.

Hushållens vilja och möjlighet att flytta är avgörande för hur väl de kan anpassa sitt boende till ändrade förutsättningar. För att arbetsmarknaden ska fungera väl är det centralt att alla som vill ska ha möjlighet att flytta för att studera och arbeta. Den ekonomiska tillväxten gynnas av en hög rörlighet på bostadsmarknaden. Boendesituationen har dessutom en naturlig roll i familjeplaneringen. En hög rörlighet på bostadsmarknaden kan underlätta för familjer och äldre att anpassa sitt boende till ändrade förutsättningar.

Bostadsmarknaden kännetecknas generellt av höga transaktionskostnader och relativt låg rörlighet. Transaktionskostnaderna vid en flytt utgörs till stor del av sociala kostnader, eftersom bostaden utgör en central del av människors liv. Därtill kommer mer direkt mätbara kostnader, såsom kapitalvinstskatt och stämpelskatt. Transaktions­­kostnaderna kan sammantaget bidra till att människor bor kvar i sina bostäder trots att de önskar flytta. Lägre transaktionskostnader skulle kunna öka flyttbenägenheten och skapa flyttkedjor.

Regeringen har därför beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera vilken betydelse flyttskatterna har för rörligheten på bostadsmarknaden och utbudet av småhus. I uppdraget ingår även att undersöka om alternativa utformningar av skatterna kan främja rörligheten och bidra till en bättre fungerande bostadsmarknad.

Utredaren ska även analysera och föreslå hur regelverket om en schabloniserad beräkning av anskaffningsutgiften vid avyttring av fastighet (stickåret) kan moderniseras med syftet att regelverket ska innebära en förenkling.

Regeringen utser Henrik Hammar till särskild utredare.

Uppdraget ska redovisas senast den 17 januari 2028.

Presskontakt
Dalila Alibasic
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Mobil 076-773 48 17
e-post till Dalila Alibasic

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Ofelia Venneman
Pressekreterare hos infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-301 03 46
e-post till Ofelia Venneman

Urban Rybrink
Presskontakt hos Liberalerna
Mobil 070 228 62 72
e-post till Urban Rybrink

Fråga om hyresvärds upplåtelse av parkeringsplatser till sina bostadshyresgäster omfattas av undantag från skatteplikt inom fastighetsområdet.

Fråga om hyresvärds upplåtelse av parkeringsplatser till sina bostadshyresgäster omfattas av undantag från skatteplikt inom fastighetsområdet.

Ett fastighetsförvärv kan utgöra ett rationaliseringsförvärv även om den förvärvade fastigheten inte ägs i samma proportion som den redan ägda fastigheten.

Ett friskvårdsbidrag som används för inköp av en konsertbiljett har inte ansetts vara en skattefri personalvårdsförmån. Förhandsbesked om inkomstskatt.

Referat

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 28 april 2026 följande dom (mål nr 7067-25).

Bakgrund

1. Som huvudregel ska alla inkomster som en arbetstagare får på grund av sin anställning tas upp som intäkt och beskattas. Personal­vårdsförmåner är dock undantagna från beskattning. Som personal­vårdsförmån räknas bl.a. möjlighet till enklare slag av motion och annan friskvård.

2. K.M:s arbetsgivare erbjuder alla anställda en personalvårdsförmån i form av friskvårdsbidrag med upp till 5 000 kr per person och år. Hon överväger att använda bidraget för inköp av en konsertbiljett som kostar högst 1 000 kr.

3. K.M. ansökte om förhandsbesked och frågade om friskvårdsbidraget, använt på beskrivet sätt, kommer att vara en skattefri personalvårdsförmån för henne.

4. Skatterättsnämnden fann att K.M. ska ta upp ersättning från arbetsgivaren för inträde till musikkonsert till beskattning i inkomstslaget tjänst. Nämnden angav att annan frisk­vård än motion, för att vara skattebefriad, bör avse aktiviteter som primärt är inriktade på att främja en hälsosam livsföring i allmänhet eller motverka fysiska besvär och stress som kan påverka arbetet. Det primära syftet med en konsert fick enligt nämnden sägas vara själva upplevelsen – och den påverkan på blodtryck, stressnivå, m.m. som enligt ansökan kunde påvisas endast vara sidoeffekter – varför bevistandet av en konsert inte var att jämställa med sådan friskvård som är skattebefriad.

Yrkanden m.m.
5. K.M. yrkar att Högsta förvaltningsdomstolen ska ändra förhandsbeskedet och förklara att arbetsgivarens bidrag till inköp av en konsertbiljett är en skattefri personalvårdsförmån för henne. Hon anför att forskning visar tydliga och mätbara hälso­effekter av levande musik beträffande bl.a. stress, ångest och socialt välbefinnande.

6. Skatteverket anser att förhandsbeskedet ska fastställas.

Skälen för avgörandet
Frågan i Högsta förvaltningsdomstolen
7. Frågan är om ett friskvårdsbidrag som används för inköp av en konsertbiljett är en skattefri personalvårdsförmån.

Rättslig reglering m.m.
8. I 11 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) finns bestämmelser om vad som ska tas upp i inkomstslaget tjänst. Enligt 1 § första stycket ska alla inkomster som erhålls på grund av tjänst tas upp som intäkt, om inte något annat anges.

9. Enligt 11 § första stycket är personalvårdsförmåner undantagna från beskattning. Med personalvårdsförmåner avses bl.a. förmåner av mindre värde som inte är en direkt ersättning för utfört arbete utan består av enklare åtgärder för att skapa trivsel i arbetet eller liknande.

10. Som personalvårdsförmåner räknas enligt 12 § bl.a. möjlighet till enklare slag av motion och annan friskvård.

Högsta förvaltningsdomstolens bedömning
11. Huvudregeln är att förmåner som en anställd får från sin arbetsgivare ska tas upp till beskattning. Bestämmelserna om skattefrihet för personalvårdsförmåner utgör ett undantag från denna huvudregel och bör tillämpas restriktivt (se bl.a. HFD 2019 ref. 33).

12. För att en arbetsgivares bidrag till inköp av en konsertbiljett ska vara en skattefri personalvårdsförmån krävs att ett konsertbesök kan anses utgöra sådan annan friskvård än motion som avses i 11 kap. 12 § inkomstskattelagen.

13. Indelningen i skattefria personalvårdsförmåner och övriga naturaförmåner gjordes efter en översyn av beskattningen av naturaförmåner. Till personalvårdsförmåner hänfördes då bl.a. enklare slag av friskvård och motionsmöjligheter. Av förarbetena framgår att det, för att upprätthålla gränsen mot privata levnads­kostnader för allmänna fritidsaktiviteter, är en grundläggande förutsättning att arbetsgivarens subvention begränsas till vad som motsvaras av ett rimligt personalvårdsintresse (prop. 1987/88:52 s. 47 f. och 52 ff.). Bestämmelserna om skattefrihet för personal­vårdsförmåner har därefter vid flera tillfällen förtydligats och förenklats, men den nämnda förutsättningen för skattefriheten har inte förändrats (jfr bl.a. prop. 1989/90:110 s. 317 f. och prop. 2002/03:123 s. 14 f.).

14. Alla aktiviteter som upplevs främja det allmänna välbefinnandet kan därmed inte anses vara sådan friskvård som omfattas av bestämmelserna om skattefrihet. Enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening bör kostnader för deltagande i kulturella evenemang – även med beaktande av att deltagandet i sådana kan ha positiva hälsoeffekter – hänföras till privata levnads­kostnader för allmänna fritidsaktiviteter. Ett friskvårds­bidrag som används för inköp av en konsertbiljett är därför inte en skattefri personalvårdsförmån.

15. Skatterättsnämndens förhandsbesked ska således fastställas.

Högsta förvaltningsdomstolens avgörande
Högsta förvaltningsdomstolen fastställer Skatterättsnämndens förhandsbesked.

I avgörandet deltog justitieråden Ståhl, Classon, von Essen, Säfsten och Mihaic. Föredragande var justitiesekreteraren Johanna Jomand.

______________________________

Skatterättsnämnden (2025-10-29, Eng, ordförande, Cejie, Hammarström, Hellenius, Sundin, Werkell och Östman Johansson):
Förhandsbesked

K.M. ska ta upp ersättning från arbetsgivaren för inträde till musikkonsert till beskattning i inkomstslaget tjänst.

Skatterättsnämndens bedömning

Det friskvårdsbidrag som K.M. erbjuds av sin arbetsgivare får anses vara av mindre värde och erbjudandet riktar sig till hela personalen.

På motsvarande sätt som för motion bör det för annan friskvård därutöver inte ställas andra krav än att aktiviteten som friskvårdsbidraget ska ersätta innehåller moment av annan friskvård och inte kräver tillgång till avancerad eller dyrbar utrustning (HFD 2020 ref. 33 I-II).

Frågan är därmed om en musikkonsert kan anses utgöra annan friskvård. Vad som avses med annan friskvård är inte definierat i lagtext eller förarbeten. I förarbetena anges att synen på vilket slag av aktiviteter som är effektiva för god hälsa i vid bemärkelse förändras fortlöpande. Det får därför ankomma på rättstillämpningen att ta hänsyn till de förändringar som sker i synen på vad som avses med enklare slag av motion och annan friskvård (prop. 2002/03:123 s. 15).

Om tillämpningen av vad som utgör annan friskvård inom ramen för ett friskvårdsbidrag tillåts bli alltför generös riskerar däremot gränsen mot privata levnadskostnader för allmänna fritidsaktiviteter att suddas ut (jfr prop. 1987/88:52 s. 48).

Högsta förvaltningsdomstolen har också flera gånger påtalat att skattefriheten för personalvårdsförmåner utgör ett undantag från huvudregeln om skatteplikt enligt 11 kap. 1 § inkomstskattelagen och därför bör tillämpas restriktivt (HFD 2019 ref. 33 och där nämnda rättsfall).

Skattefriheten för motion och annan friskvård motiveras av arbetsgivarens intresse av personal i god psykisk och fysisk balans (prop. 1987/88:52 s. 47 och 52). Friskvården bör därför — utöver motion — främst avse åtgärder som främjar en hälsosam livsföring i allmänhet eller kan motverka fysiska besvär och stress som kan påverka arbetet. För att upprätthålla gränsdragningen mot enskildas privata intressen bör aktiviteten också vara primärt inriktad på ovanstående.

Det primära syftet med en konsert får sägas vara själva upplevelsen. Den påverkan på blodtryck, stressnivå m.m. som enligt ansökan kan påvisas är endast sidoeffekter. Att bevista en konsert är därför inte att jämställa med annan friskvård enligt 11 kap. 12 §.

Arbetsgivarens bidrag till inträde till en musikkonsert utgör därmed inte en skattefri personalvårdsförmån.