Nyhetssamlare

Fråga om ett utländskt adoptionsbesluts giltighet i Sverige.

Fråga om föräldrapenning på sjukpenningnivå kan beviljas en person som är bosatt i Sverige men arbetar i ett annat EU-land.

Fråga om bostadsrättsförenings upplåtelse av parkeringsplatser till sina medlemmar omfattas av undantag från skatteplikt inom fastighetsområdet.

Fråga om försäljning av smält nöttalg omfattas av den reducerade skattesatsen för livsmedel.

Fråga om prövning enligt tryckfrihetsförordningen vid begäran om utlämnande av allmän handling.

Fråga om förhandsbesked om inkomstskatt

Fråga om den mervärdesskatterättsliga behandlingen av tillhandahållande av kontorsmassage till ett företags anställda mot att de avstår från en del av sin nettolön. Förhandsbesked om mervärdesskatt.

Pressmeddelande från Finansdepartementet

Publicerad 27 augusti 2026

Regeringen har beslutat två lagrådsremisser: skattefri förmån av kompetensstöd och indexering av taket i FoU-avdraget. Om skatteförslagen kommer att presenteras i höstbudgeten beror på valutgången, det ekonomiska läget, reformutrymmet och finansieringsbehovet samt de överläggningar som förs i det slutliga arbetet med budgetpropositionen.

Skattefri förmån av kompetensstöd
För att göra det mer attraktivt för anställda att delta i kompetensutveckling och samtidigt minska osäkerheten kring hur kompetensstödet ska beskattas föreslås att stödet ska vara skattefritt.

Förslaget innebär att förmån i form av rådgivning och vägledning från registrerade omställningsorganisationer eller Kammarkollegiet inte ska beskattas. Även utbildning och validering från registrerade omställningsorganisationer omfattas av skattefriheten. Däremot gäller den inte stöd som lämnas i form av pengar.

Förslaget har efterfrågats av arbetsmarknadens parter, bland annat Svenskt Näringsliv, LO och PTK. Genom att göra kompetensstödet skattefritt skapas tydligare regler och bättre förutsättningar för fler anställda att stärka sin framtida ställning på arbetsmarknaden, även när de inte befinner sig i en omstruktureringssituation.

Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Indexering av taket i FoU-avdraget
För att värdet av taket i FoU-avdraget inte ska minska över tid föreslås taket indexeras så att det följer inkomstbasbeloppets utveckling. Förslaget innebär att det sammanlagda avdraget för samtliga personer som arbetar med forskning eller utveckling hos en arbetsgivare inte får överstiga 36 inkomstbasbelopp per kalendermånad. I dag är beloppet 3 miljoner kronor per kalendermånad, vilket ungefär motsvarar 36 inkomstbasbelopp för år 2026.

Vissa beloppsgränser i skattelagstiftningen är indexerade för att undvika att beloppens reala värde urholkas i takt med stigande priser och löner. För att undvika att det reala värdet av takbeloppet i FoU-avdraget minskar över tid föreslås att även detta belopp indexeras.

Det är Pensionsmyndigheten som årligen beräknar och lämnar underlag för inkomstbasbeloppet till regeringen, som sedan formellt fastställer det i november varje år inför kommande kalenderår. Inkomstbasbeloppet för 2026 har fastställts till 83 400 kronor.

Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Presskontakt
Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Dalila Alibasic
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Mobil 076-773 48 17
e-post till Dalila Alibasic

Förvärv av en bostadsrättslägenhet som ska användas som fritidsbostad ger inte väsentlig anknytning till Sverige.

Fråga om ägaren till två aktiebolag ska utdelningsbeskattas när likvida medel överförs mellan bolagen och överföringen sker genom underprisöverlåtelse av aktier och efterföljande inlösen av dem till marknadsvärde. Förhandsbesked om inkomstskatt.

Fråga om väsentlig anknytning på grund av vistelse i Sverige för umgänge med barn

Fråga om avdrag för ränteutgifter för krediter där kapitalförsäkring ingår som säkerhet.

Pressmeddelande från Finansdepartementet

Publicerad 20 augusti 2026

Regeringen har i dag beslutat att tillsätta en utredning som ska se över flyttskatterna vid bostadsbyte. Syftet är att öka såväl rörligheten på bostadsmarknaden som utbudet av småhus.

– Bostadsmarknaden behöver präglas av rörlighet och flexibilitet. För att människor ska kunna flytta när livssituationen förändras får inte skatter stå i vägen. Därför ser vi nu över flyttskatterna i syfte att skapa en mer välfungerande bostadsmarknad, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

– Fler ska kunna förverkliga sina boendedrömmar och fler ska kunna flytta när livet förändras. Då behöver det både byggas fler småhus och de bostäder som redan finns behöver användas bättre. Genom att se över flyttskatterna vill vi undanröja eventuella hinder som står i vägen för familjer som behöver ett större hem och äldre som vill flytta till något mindre, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

– Det är bra att en översyn görs av flyttskatterna för att hitta de bästa lösningarna. I uppdraget ingår därför att undersöka om alternativa utformningar av skatterna kan främja rörligheten och bidra till en bättre fungerande bostadsmarknad säger Anders Ekegren, riksdagsledamot och skattepolitisk talesperson för Liberalerna.

Hushållens vilja och möjlighet att flytta är avgörande för hur väl de kan anpassa sitt boende till ändrade förutsättningar. För att arbetsmarknaden ska fungera väl är det centralt att alla som vill ska ha möjlighet att flytta för att studera och arbeta. Den ekonomiska tillväxten gynnas av en hög rörlighet på bostadsmarknaden. Boendesituationen har dessutom en naturlig roll i familjeplaneringen. En hög rörlighet på bostadsmarknaden kan underlätta för familjer och äldre att anpassa sitt boende till ändrade förutsättningar.

Bostadsmarknaden kännetecknas generellt av höga transaktionskostnader och relativt låg rörlighet. Transaktionskostnaderna vid en flytt utgörs till stor del av sociala kostnader, eftersom bostaden utgör en central del av människors liv. Därtill kommer mer direkt mätbara kostnader, såsom kapitalvinstskatt och stämpelskatt. Transaktions­­kostnaderna kan sammantaget bidra till att människor bor kvar i sina bostäder trots att de önskar flytta. Lägre transaktionskostnader skulle kunna öka flyttbenägenheten och skapa flyttkedjor.

Regeringen har därför beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera vilken betydelse flyttskatterna har för rörligheten på bostadsmarknaden och utbudet av småhus. I uppdraget ingår även att undersöka om alternativa utformningar av skatterna kan främja rörligheten och bidra till en bättre fungerande bostadsmarknad.

Utredaren ska även analysera och föreslå hur regelverket om en schabloniserad beräkning av anskaffningsutgiften vid avyttring av fastighet (stickåret) kan moderniseras med syftet att regelverket ska innebära en förenkling.

Regeringen utser Henrik Hammar till särskild utredare.

Uppdraget ska redovisas senast den 17 januari 2028.

Presskontakt
Dalila Alibasic
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Mobil 076-773 48 17
e-post till Dalila Alibasic

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Ofelia Venneman
Pressekreterare hos infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-301 03 46
e-post till Ofelia Venneman

Urban Rybrink
Presskontakt hos Liberalerna
Mobil 070 228 62 72
e-post till Urban Rybrink