Skriven av Kaj Rask den 24 september, 2015 - 10:17
Utdelning och kapitalvinst på näringsbetingade andelar ska normalt inte tas upp (vissa undantag finns). Med näringsbetingad andel avses (om vissa villkor är uppfyllda) bl.a. andel i aktiebolag som ägs av svenskt aktiebolag. Med uttrycket ”aktiebolag” i lagtexten avses, om inget annat anges, inte bara svenskt aktiebolag utan även motsvarande utländsk företeelse. Hur nära den utländska företeelsen måste överensstämma med den svenska framgår inte. I förarbetena anges att det inte krävs absolut identitet.
Skriven av Chistina Bengts... den 24 september, 2015 - 00:00
Här kommer många "korta" skattenyheter. Detta är skrivet för Dig som är jäktad och ändå vill hålla Dig ajour men bara med sådant som är intressant i Din verksamhet.
Material som har karaktär av förslag tas sällan med. "Förslag blir sällan lag"!
Dubbelbestraffningsförbudet
HFD avslår ansökan om resning i skattemål
Skriven av Clas Ramert den 23 september, 2015 - 19:49
Sänkt skiktgräns
Regeringen föreslår nu att någon uppräkning av den nedre skiktgränsen inte ska göras för 2016. Detta innebär att den nedre skiktgränsen förblir 430 200 kronor. Någon ändring av beräkningen av den övre skiktgränsen för 2016 föreslås inte.
Skriven av Kaj Rask den 20 september, 2015 - 12:15
När flera personer tillsammans driver verksamhet i ett eller flera bolag uppkommer inte sällan önskemål om att dela upp verksamheten mellan ägarna. Detta kunde tidigare göras på ett rätt okomplicerat sätt. Rättsfall från senare tid har skapat osäkerhet om vad som egentligen gäller. Ett något förenklat exempel illusterar.
Skriven av Kaj Rask den 20 september, 2015 - 12:09
För att obegränsad skattskyldighet i Sverige ska upphöra vid utflyttning till annat land krävs att det inte föreligger s.k. väsentlig anknytning hit. Detta avgörs genom att det beaktas om personen är svensk medborgare, har bostad här inrättad för åretruntbruk, om näringsverksamhet bedrivs här, om han är ekonomiskt engagerad här genom innehav av tillgångar som ger ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet och liknande förhållanden.
Skriven av Kaj Rask den 17 Augusti, 2015 - 22:31
De så kallade 3:12-reglerna innebär att utdelning och kapitalvint på kvalificerade aktier i fåmansföretag blir beskattad med i bästa fall 20 % (inom det s.k. gränsbeloppet) och annars upp till som mest ca 58 %. På onoterade aktier som inte är kvalificerade är skatten 25 % på utdelning och kapitalvinst.
Skriven av Clas Ramert den 25 maj, 2015 - 10:10
Mikael Sjöö har blivit utnämnd till domare vid Kammarrätten i Jönköping och lämnar därför sin anställning hos Skattepunkten AB efter en kort tid. Hans titel blir kammarrättsråd tillika vice ordförande.
Skriven av Chistina Bengts... den 19 maj, 2015 - 15:39
Skriven av Mikael Sjöö den 7 maj, 2015 - 11:10
1. Kammarrätten i Göteborg har den 30 april 2015 meddelat en dom avseende internprissättning för utförda tjänster inom forskning och utveckling.
2. Målet tar upp flera intressanta frågeställningar, såsom avtalets innehåll mellan koncernbolagen och relevant tidpunkt för att avgöra om avtalet är marknadsmässigt, den typ av FoU-tjänster som det svenska bolaget utför, huruvida fråga är om kvalificerad eller mindre kvalificerad nivå på FoU-tjänsterna, riskfördelningen mellan parterna, gjorda jämförbarhetsanalyser och deras tillämplighet.
Skriven av Mikael Sjöö den 6 maj, 2015 - 09:47
Skatteverket anser att den omständigheten att en anställd person med utländsk arbetsgivare arbetar i sitt hem inte behöver innebära att en plats i den anställdes hem står till arbetsgivarens förfogande så att ett fast driftställe uppkommer.
Skriven av Mikael Sjöö den 5 maj, 2015 - 12:50
Lön, pension och andra tjänsteinkomster som betalas ut i utländsk valuta ska vid den svenska inkomstbeskattningen räknas om till svenska kronor.
Skatteverket anser att det är valutakursen den dag när mottagaren får ersättningen utbetald som ska användas.
Skriven av Mikael Sjöö den 30 april, 2015 - 14:01
Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har undanröjt förhandsbesked om de svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna. I sitt avgörande den 27 april 2015 (mål nr 2876-14) anger HFD följande:
"Frågan i målet är om bolaget på grund av undantagsregeln i 24 kap. 10 d § tredje stycket IL ska vägras avdrag för de aktuella ränteutgifterna.
Vad Högsta förvaltningsdomstolen först har att ta ställning till är om denna fråga bör prövas inom ramen för ett förhandsbesked.
Skriven av Mikael Sjöö den 30 april, 2015 - 11:24
I sitt arbete mot skatteflykt som benämns BEPS kommer OECD att ge ut rekommendationer om ett obligatoriskt informationsförfarande kring skatteplaneringsupplägg för att hålla skattemyndigheterna underrättade så att åtgärder kan vidtas både såvitt avser den löpande handläggningen av skattefrågor men även inom ramen för framtida lagstiftning.
Liknande regler finns redan i antal länder såsom i USA och i Kanada. Remissrundan avslutas den den 30 april 2015 och den 11 maj kommer OECD att hålla en konferens för genomgång och diskussion.
Skriven av Mikael Sjöö den 27 april, 2015 - 13:25
Ett förhandsbesked är ett svar från Skatterättsnämnden om hur en viss fråga ska bedömas skatterättsligt. För att kunna få ett förhandsbesked måste man skicka in en ansökan till Skatterättsnämnden.
Ett förhandsbesked som vunnit laga kraft är bindande för Skatteverket och för en allmän förvaltningsdomstol, om den som begärt beskedet yrkar det.
Det är möjligt att överklaga ett meddelat förhandsbesked hos Högsta förvaltningsdomstolen. Något krav på prövningstillstånd finns inte.
Förhandsbeskeden är sekretessbelagda.
Skriven av Mikael Sjöö den 27 april, 2015 - 10:31
Dagens Industri rapporterar om att EU-kommissionen i juni kommer att lägga fram ett förslag för att harmonisera skattebasen för bolagsskatter i EU:s länder.
Kommissionen lade redan fram ett förslag 2011 som körde fast efter motstånd från många EU-länder, men bedömare tror på ökade möjligheter nu. Inställningen har ändrats, över hela världen har folk fått nog av vissa beteenden för att undvika skatt och EU:s finansministrar har gett ett starkt stöd för att bekämpa multinationella företags skatteundandragande.
Skriven av Mikael Sjöö den 27 april, 2015 - 10:07
Kammarrätten i Stockholm beslutade 2014 att erhållen förlikningsersättning enligt avtal i visst fall skulle vara skattefri.
Bakgrunden till avtalet var att en anställd vid bank brutit mot de förvaltningsinstruktioner som givits av såväl den enskilde som banken beträffande uppdrag att förvalta kapital i den enskildes kapitalförsäkring.
Enligt ett avtal åtog sig den anställde vid banken att erlägga förlikningsersättning till den enskilde. Frågan som då uppkom var om ersättningen skulle vara skattefri.
Skriven av Mikael Sjöö den 24 april, 2015 - 12:58
Ett av Skatteverkets mål är att minska skattefelet. På verkets hemsida anges att de därför riktar in sina kontroller mot områden där risken för fel är som störst.
I årets deklaration lägger Skatteverket extra resurser och fokuserar på försäljning av bostad och värdepapper, tex vid beräkning av omkostnadsbeloppet och tillämpningen av genomsnittsmetoden för aktier.
Skriven av Mikael Sjöö den 24 april, 2015 - 11:44
Regeringen har tidigare undertecknat ett multilateralt avtal om att genomföra OECD:s globala standard för automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton. Finansdepartementet remitterar nu en promemoria (Fi2015/2358) med förslag till ändringar som behöver göras i den svenska lagstiftningen för att den ska anpassas till denna standard.
Skriven av Mikael Sjöö den 23 april, 2015 - 12:18
Företagsskattekommittén lämnade två alternativa förslag till ränteavdragsbegränsningar. Ett huvudförslag med ett finansieringsavdrag (i korthet ett slopande av avdragsrätt för negativa finansnetton och medgivande av ett finansieringsavdrag motsvarande 25 procent av det skattepliktiga resultatet) och ett alternativt förslag med en EBIT-modell som innebär avdragsbegränsningar baserat på rörelseresultatet.
Skriven av Mikael Sjöö den 15 april, 2015 - 14:50
Den 26 mars 2015 undertecknades ett nytt skatteavtal mellan Sverige samt Storbritannien och Nordirland.
I och med undertecknandet får Sverige ett modernt skatteavtal med Storbritannien och Nordirland. Jämfört med nuvarande avtal, som är från 1983, innebär det nya avtalet ändringar bl.a. såvitt avser artiklarna om inkomst av rörelse, kapitalvinst och pensioner. Vidare införs bestämmelser om skiljeförfarande som en del av förfarandet för ömsesidig överenskommelse m.m.
För att avtalet ska bli gällande kommer det att lämnas till riksdagen för godkännande.
Skriven av Kaj Rask den 15 april, 2015 - 11:55
Skriven av Mikael Sjöö den 15 april, 2015 - 11:00
Justeringar av ROT- och RUT-avdragen
Taket för RUT-avdraget sänks till 25 000 kronor för personer som inte har fyllt 65 år vid årets ingång. Vidare ska RUT-avdraget inte omfatta matlagning och mer avancerat städarbete såsom rengöring av inomhuspool. ROT-avdragets subventionsgrad sänks från 50 till 30 procent.
Skriven av Mikael Sjöö den 10 april, 2015 - 13:50
Dagens Juridik informerar om att ett ökat internationellt samarbete mellan olika skattemyndigheter leder till högre skatteintäkter för Sverige. Under förra året ledde uppgifter från andra länders skattemyndigheter till att Skatteverket beslutade om sammanlagt 677 miljoner kronor i höjd skatt. År 2014 gjorde 2 714 personer självrättelser av tidigare deklarationer, vilket ledde till 329 miljoner kronor i höjd skatt.
Skriven av Mikael Sjöö den 10 april, 2015 - 13:45
Dagens Juridik rapporterar att under 2013 uppgick de totala skatterna till 1 611 miljarder kronor - vilket var en ökning med 41 miljarder jämfört med året innan. Det framgår av en ny sammanställning från Skatteverket.
Privatpersoner i Sverige betalade 580 miljarder kronor i skatt 2013. Det var en ökning med tre procent jämfört med 2012. Större delen av detta, 552 miljarder kronor, är kopplad till arbetsinkomster.
Skriven av Mikael Sjöö den 10 april, 2015 - 13:15
Lån
Vid internprissättning gäller att marknadspriser ska tillämpas. För ett koncerninternt lån betyder denna allmänna princip följaktligen att lånet ska löpa med en räntenivå som skulle ha gällt mellan oberoende parter.
När räntenivån skall bestämmas har ofta ansetts att låntagande företags meriter i kredithänseende ska värderas, inte övriga koncernföretags ställning. Normalt har räntenivån inom koncerner således satts på grundval av låntagarens kreditvärdighet. Ett sådant synsätt behöver modifieras och inte tillämpas mekaniskt.
Sidor