Skattenyheter

Publicerad 22 maj 2025

Det ska bli enklare och mer lönsamt att driva företag. Därför har regeringen beslutat om en lagrådsremiss med förslag som syftar till att förenkla skattereglerna för delägare i fåmansföretag (de så kallade 3:12-reglerna). Förslagen innebär att över 60 000 fåmansföretagare får sänkt skatt och att den administrativa regelbördan minskar med mer än en tredjedel.

– Små och växande företag är motorn i svensk ekonomi. De skapar jobb, driver innovation och bygger välstånd. För att säkra tillväxten får inte krångliga regler stå i vägen. Det här förslaget är ett viktigt steg för att göra det enklare och mer lönsamt att driva företag i Sverige, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

Fåmansföretagen spelar en viktig roll för det svenska näringslivet. 2023 fanns det cirka 450 000 direktägda fåmansföretag i Sverige och drygt 60 procent av alla aktiebolag i Sverige är fåmansföretag. 

– Förbättrat och förenklat, så kan man sammanfatta effekten av detta för små och medelstora företag. Företagens möjlighet att växa, anställa och attrahera kapital ökar, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.

3:12-reglerna avgör hur stor del av vinsten i ett fåmansföretag som en delägare kan ta ut som utdelning med 20 procent skatt, eller om vinsten i stället ska beskattas som lön. Många ändringar av 3:12-reglerna har gjorts under de senaste åren, vilket har gjort regelverket mer komplicerat och svårare för företagare att förstå och använda i praktiken.

– Idag straffas flit och risktagande av ett snårigt och orättvist skattesystem. Det här förslaget är ett välkommet steg mot enklare och mer rättvisa regler för tiotusentals småföretagare som varje dag bidrar till jobb och tillväxt i Sverige, säger Oscar Sjöstedt, ekonomisk-politisk talesperson för Sverigedemokraterna.

I lagrådsremissen föreslås därför en enklare och mer förmånlig modell för beräkning av gränsbeloppet, det vill säga det som avgör hur stor utdelning man som delägare i ett fåmansföretag kan ta ut med 20 procent skatt. Enligt dagens regler måste en delägare välja mellan att räkna ut gränsbeloppet enligt huvudregeln eller förenklingsregeln. I lagrådsremissen föreslås att dessa slås ihop till en gemensam regel som ska användas av alla delägare för att räkna ut gränsbeloppet.

– Regelverket har länge varit både krångligt och oförutsägbart. Det här är ett viktigt steg för att förenkla och förbättra villkoren för småföretagare i hela Sverige, säger Cecilia Rönn, ekonomisk-politisk talesperson för Liberalerna.

Delägare som äger alla andelar i ett fåmansföretag föreslås få ett gränsbelopp på cirka 320 000 kronor. Det innebär att de kan ta ut utdelning upp till den nivån med 20 procents skatt. Utdelning över gränsbeloppet ska beskattas som lön. 

Förslaget innebär också att alla delägare, nu när dagens löneuttagskrav och kapitalandelskrav tas bort, har möjlighet att utöka sitt gränsbelopp med ett lönebaserat utrymme. Det utrymmet beräknas på lönerna i företaget och i dess dotterföretag. Förslaget gör att fler kan få ett större gränsbelopp och därmed en större del av utdelningen beskattad med 20 procent. 

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026. Huruvida de nya reglerna genomförs kommer i slutändan vara upp till budgetförhandlingarna inför BP26.

Om fåmansföretag

Enkelt uttryckt är ett fåmansföretag ett aktiebolag eller en ekonomisk förening där fyra eller färre delägare äger aktier som motsvarar mer än hälften av rösterna i företaget.

Presskontakt

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Andia Gemsjö
Pressekreterare hos energi- och näringsminister Ebba Busch
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-126 18 28
e-post till Andia Gemsjö

Emilia Schwotzer
Presskontakt Sverigedemokraterna
Mobil 076-531 05 30
e-post till Emilia Schwotzer

Sofia Nilsson
Presskontakt hos Liberalerna
Mobil 072-212 60 39
e-post till Sofia Nilsson

Punkt Markering: Finansdepartementets pressmeddelanden Tweet

HFD 2025 ref. 22

En abonnemangstjänst som ger tillgång till förinspelade instruktörsledda träningsfilmer omfattas inte av den reducerade skattesatsen för idrottslig verksamhet. Förhandsbesked om mervärdesskatt.

Referat

Ref 22

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 24 april 2025 följande dom (mål nr 6553-24).

Bakgrund

1. Mervärdesskatt tas som huvudregel ut med en skattesats om 25 procent. För vissa tjänster inom idrottsområdet gäller dock en reducerad skattesats om 6 procent. 

2. Virtual Gym Sweden AB ansökte om förhandsbesked för att få veta om ett tillhandahållande av en abonnemangstjänst i form av en internetbaserad träningsplattform omfattas av den reducerade skattesatsen. 

3. Genom abonnemangstjänsten får användarna tillgång till dels förinspelande instruktörsledda träningsfilmer, dels sändningar av träningspass som genomförs av en instruktör och som spelas upp av användaren i realtid. 

4. Skatterättsnämnden fann att den reducerade skattesatsen för tjänster inom idrottsområdet inte är tillämplig på bolagets tillhanda­hållande i den del det avser förinspelade träningsfilmer. Enligt nämnden utgör bolagets tillhandahållande av internetbaserade träningspass som sker i realtid en mindre väsentlig del i förhållande till de förinspelade filmerna. Tillhandahållandet av abonnemangs­tjänsten ska därför i sin helhet omfattas av skattesatsen 25 procent.

Yrkanden m.m.

5. Virtual Gym Sweden AB yrkar att Högsta förvaltningsdomstolen ska ändra förhandsbeskedet och fastställa att abonnemangstjänsten omfattas av den reducerade skattesatsen för idrottstjänster. Bolaget yrkar även att ett förhandsavgörande från EU-domstolen ska hämtas in. 

6. Skatteverket anser att förhandsbeskedet ska fastställas.

Skälen för avgörandet

Rättslig regleringm.m.

7. Enligt 9 kap. 2 § mervärdesskattelagen (2023:200) ska skatt tas ut med 25 procent av beskattningsunderlaget om inte annat följer av 3–18 §§. 

8. Av 9 kap. 18 § och 10 kap. 28 och 29 §§ framgår att skatt tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för tjänster varigenom någon ges möjlighet att utöva idrottslig verksamhet.

9. Mervärdeskattelagens bestämmelser om reducerad skattesats för omsättning av tjänster inom idrottsområdet grundas på artikel 98 i mervärdesskattedirektivet (2006/112/EG) och punkt 13 i bilaga III till direktivet. Av dessa bestämmelser framgår att medlemsstaterna får tillämpa en reducerad skattesats på utnyttjande av sportanlägg­ningar och tillhandahållande av lektioner inom sport eller fysisk träning, inklusive när lektionerna direktströmmas.

Högsta förvaltningsdomstolens bedömning

Förhandsavgörande från EU-domstolen 

10. Högsta förvaltningsdomstolen anser att mervärdesskatte­direktivet och EU-domstolens praxis ger tillräcklig vägledning för att avgöra de unionsrättsliga frågor som aktualiseras i målet. Det saknas därmed skäl att hämta in ett förhandsavgörande från EU-domstolen. Yrkandet om detta ska därför avslås. 

Ett eller flera tillhandahållanden? 

11. Parterna är överens om att abonnemangstjänsten utgör ett enda sammansatt tillhandahållande i mervärdesskattehänseende. Högsta förvaltningsdomstolen gör samma bedömning. Enligt EU-domstolens praxis gäller då att samtliga delar måste omfattas av den reducerade skattesatsen för att denna ska vara tillämplig på till­handahållandet (Baštová, C-432/15, EU:C:2016:855, punkt 75). 

Kan abonnemangstjänsten jämställas med utnyttjande av en sport­anläggning? 

12. Enligt bolaget bör den plattform som kunderna får tillgång till genom abonnemangstjänsten jämställas med ett sådant utnyttjande av en sportanläggning för vilken den reducerade skattesatsen kan tillämpas. 

13. Begreppet ”utnyttjande av sportanläggningar” ska enligt EU-domstolen förstås så att det omfattar rätten att använda anläggningar avsedda för att bedriva idrottslig eller fysisk träning, och anlägg­ningarnas användning i detta syfte (Baštová, punkt 65). Av bolagets beskrivning i ansökan om förhandsbesked framgår att den ifråga­varande tjänsten inte innefattar någon rätt för kunderna att utnyttja någon sportanläggning avsedd för att bedriva idrottslig eller fysisk träning. Tillhandahållandet kan således inte omfattas av den redu­cerade skattesatsen på denna grund.

Omfattas de förinspelade träningsfilmerna av den reducerade skattesatsen? 

14. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar att mervärdesskatte­lagens bestämmelser om skattesats för tjänster varigenom någon ges möjlighet att utöva idrottslig verksamhet är allmänt hållna och att bestämmelserna inte ska ges en vidare tolkning än mervärdes­skattedirektivet ger utrymme för. När det som här är fråga om en tjänst som tillhandahålls en kund på elektronisk väg följer det direkt av direktivets ordalydelse att endast sådana lektioner inom sport och fysisk träning som direktströmmas omfattas av den reducerade skattesatsen. 

15. Mervärdesskattedirektivet innehåller inte någon definition av begreppet ”direktströmma”. Utgångspunkten är att undantag från principen att normalskattesatsen ska tillämpas ska tolkas restriktivt (Baštová, punkterna 58 och 59). Begreppet kan enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening inte förstås på något annat sätt än att mottagaren ska kunna ta del av utsändningen samtidigt som lektionen äger rum. Denna tolkning av begreppet överensstämmer med dess normala betydelse i vanligt språkbruk och framstår som förenlig med ändamålet med den aktuella regleringen (jfr English Bridge Union, C-90/16, EU:C:2017:814, punkt 18). Det sagda medför att bolagets tillhandahållande såvitt gäller förinspelade träningsfilmer inte omfattas av undantaget från normalskattesatsen. 

Principen om skatteneutralitet 

16. Abonnemangstjänsten innehåller alltså delar som inte om­fattas av den reducerade skattesatsen för tjänster på idrottsområdet. Det innebär att abonnemangstjänsten i sin helhet inte omfattas av den reducerade skattesatsen (se punkt 11 ovan). 

17. Bolaget har anfört att en sådan tillämpning strider mot principen om skatteneutralitet eftersom träningspass som tillhanda­hålls ”on demand” respektive direktströmmas är att betrakta som jämförbara. Av EU-domstolens praxis framgår emellertid att denna princip inte gör det möjligt att utvidga tillämpningsområdet för en reducerad mervärdesskattesats i avsaknad av en otvetydig bestäm­melse ens om en av konsumenter uppfattad jämförbar produkt omfattas av den reducerade skattesatsen (Oxycure Belgium, 
C-573/15, EU:C:2017:189, punkterna 31 och 36).

Slutsats 

18. Skatterättsnämndens förhandsbesked ska således fastställas.

Högsta förvaltningsdomstolens avgörande

Högsta förvaltningsdomstolen avslår yrkandet om att förhands­avgörande ska hämtas in från EU-domstolen. 

Högsta förvaltningsdomstolen fastställer Skatterättsnämndens för­handsbesked.

I avgörandet deltog justitieråden Jermsten, Knutsson, Baran, Nilsson och Westberg. Föredragande var justitiesekreteraren Gustav Svensk.

______________________________

Skatterättsnämnden (2024-10-11, Bohlin, Classon, Harmsen Hogendoorn, Olsson, Sandberg Nilsson [skiljaktig], Tunudd och Östman Johansson):

Förhandsbesked

Tillhandahållandet av abonnemanget omfattas inte av den reducerade skattesatsen för tjänster inom idrottsområdet.

Skatterättsnämndens bedömning

Fråga är om den reducerade skattesatsen för tjänster inom idrottsområdet är tillämplig på Bolagets abonnemangstjänst som ger tillgång till ett utbud av digitala träningspass, både live och on demand. 

Enligt mervärdesskattedirektivet får den reducerade skattesatsen tillämpas på - såvitt nu är av intresse — tillhandahållande av lektioner inom sport eller fysisk träning som direktströmmas. Mervärdesskatte­lagens bestämmelse formuleras annorlunda men ska tolkas EU-konformt, dvs. så långt det är möjligt tolkas på motsvarande sätt. 

Av EU-domstolens rättspraxis följer att bestämmelserna om reducerade skattesatser ska tolkas strikt och i enlighet med uttryckens normala betydelse i vanligt språkbruk (Baštová C-432/15, EU:C:2016:855, punkt 59 och 60). 

Det finns inte någon definition av uttrycket direktströmning i vare sig mervärdesskattedirektivet eller skattesatsdirektivet. Det kan dock noteras att både uttrycken strömning och direktströmning förekommer i direktiv­en, i olika sammanhang. Strömning används när det gäller platsen för tillhandahållande av tjänster och direktströmning gällande de reducerade skattesatserna. I den engelska språkversionen av direktiven används motsvarande uttryck streamed och livestreamed. I den franska språk­versionen används diffusées och diffusés en direct. Enligt Skatterätts­nämnden tyder detta på att det bör göras åtskillnad mellan dessa uttryck, vilket i det aktuella fallet innebär att endast träningspass som strömmas live (i realtid) kan omfattas av den reducerade skattesatsen. Träningspass on demand faller alltså utanför tillämpningsområdet för reducerad skatte­sats. En sådan tolkning överensstämmer också med vanligt språkbruk. Även om uttrycket direktströmning inte förekommer i den svenska bestämmelsen så framstår det som möjligt att tolka den EU-konformt (jfr HFD 2019 ref. 37). 

Vad gäller abonnemanget framgår inte annat än att livepassen utgör en mindre väsentlig del i förhållande till träningspassen on demand. Enligt Skatterättsnämndens mening kan abonnemangstjänsten i sin helhet därmed inte omfattas av mervärdesskattedirektivets bestämmelse om redu­cerad skattesats. 

Slutligen kan konstateras att principen om skatteneutralitet inte påverkar denna slutsats. Denna tolkningsprincip gör det inte möjligt att utvidga tillämpningsområdet för en reducerad mervärdesskattesats i avsaknad av klara formuleringar om att så ska vara fallet (jfr Deutsche Bank, C-44/11, EU:C:2012:484, punkt 45 och Oxycure Belgium, 
C-573/15, EU:C:2017:189, punkt 31 och 32).

Sandberg Nilsson var skiljaktig och anförde:

Jag anser, till skillnad från majoriteten, att tillhandahållandet omfattas av skattesatsen 6 procent. 

En sådan tolkning anser jag följer av reglernas syfte och ändamål, skattesatsdirektivets nya utformning samt vid beaktande av olika aspekter av skatteneutralitet. 

Det övergripande syftet med undantaget respektive den lägre skatte­satsen är att gynna idrott, fysisk träning och därmed gynna den allmänna folkhälsan. EU-domstolen har i flertal domar prövat bedömningar avseende idrott. Bland annat konstaterar domstolen (C-18/12, p. 21-22) att det är den genomsnittlige utövarens syfte som har betydelse, att begreppet omfattar idrottslig och fysisk träning i allmänhet, att även oorganiserad och osystematisk verksamhet kan omfattas och att inget krav finns att idrottsverksamheten ska utövas på ett bestämt sätt. EU-domstolen uttrycker även (C-330/21, p. 23) "Såsom kommissionen har understrukit är detta konstaterande förenligt med unionslagstiftarens val att uppmuntra det faktiska utövandet av idrott och fysisk träning, snarare än att lägga tonvikten vid tillträdet till sportanläggningar. Syftet med bilaga III är nämligen att göra vissa tjänster som anses vara särskilt behövliga mindre kostsamma och således mer överkomliga för slutkonsumenten, som i slut­ändan är den som bär mervärdesskatten". 

Skatterättsnämndens majoritet uttrycker att principen om skatte­neutralitet inte påverkar slutsatsen i beskedet. Det finns många olika aspekter vid bedömning av neutralitet. Forskningen om mervärdesskatt har bland annat identifierat tio olika typer av neutralitet (Eggert Møller). Vad gäller ekonomisk neutralitet anger Terra/Kajus att aktörer inte ska få incitament att agera på ett resursineffektivt sätt till följd av reglerna. Den legala neutraliteten eller konkurrensneutraliteten syftar till att liknande varor och tjänster behandlas lika i mervärdesskattehänseende (Terra/Kajus, Van Doesum m.fl.). Bakgrunden till förändrade regler om skattesatser var bland annat skillnaden i skattesatser för böcker och tid­ningar i fysisk och digital form, således har frågan om teknikneutralitet varit central. 

EU-kommissionen redogjorde för syftet med skattesatsdirektivet (211207, New rules on VAT rates): "the updated legislation will bring VAT rules into line with common EU priorities such as fighting climate change, supporting digitalisation and protecting public health." EU-kornmissionären Gentiloni, uttryckte även att "Member States will have more flexibility to make their VAT systems reflect national policy choices, while ensuring coherence with common European priorities". 

Skattesatsdirektivet innebar ändringar av bland annat artikel 98 och punkt 13 i bilaga III. Artikel 98 begränsar möjligheten till reducerad skattesats för elektroniska tillhandahållande förutom vissa punkter i bilaga III däribland punkten 13. 

"13. Tillträde till sportevenemang eller tillgång till direktströmning av dessa evenemang eller både och, utnyttjande av sportanläggningar och tillhandahållande av lektioner inom sport eller fysisk träning, inklusive när lektionerna direktströmmas."

När det gäller sportevenemang är det naturligt med krav på realtid eftersom värdet och upplevelsen är starkt kopplade till en direktsändning. Detta menar jag skiljer sig från lektioner, där syftet kan uppnås även om de inte sker i realtid. En inspelad lektion kan ses i efterhand utan att förlora sitt pedagogiska värde. Skrivningen avseende "utnyttjandet av sport­anläggning och tillhandahållande av lektioner" och bisatsen "inklusive när lektionerna direktströmmas", innebär därför enligt min tolkning inte ett strikt krav på att lektionen måste ske i realtid, utan snarare ett alternativ. Medan sportevenemang är beroende av realtid på grund av sin natur, kan lektioner vara lika effektiva när de ses i efterhand. Hade syftet varit att ställa samma krav på sportevenemang som för tillträde till sportanlägg­ningar och tillhandahållande av lektioner, hade formuleringen också sett likadan ut. Beredningen av skattesatsdirektivet tog lång tid och på remiss sändes endast ut ett föreslag som medlemsstaterna valde att avfärda. Av detta skäl är det svårt att finna bakgrundsinformation till hur medlems­staterna resonerade vid utformningen av punkten 13. Jag anser därför att denna punkt måste tolkas mot bakgrund av det övergripande syftet med den reducerade skattesatsen för idrott och fysisk träning samt syftet med förändringen av skattesatsdirektivet. 

Ett tillhandahållande av träning via en digital abonnemangstjänst används för idrott och fysisk träning, av en genomsnittlig utövare, vilket utgör en central skillnad jämfört med ett tillträde till ett sportevenemang. Den digitala utvecklingen har medfört att transaktioner kan utföras mer resurseffektivt och med större tillgänglighet för konsumenterna. Den som på grund av skiftarbete, sjukdom, boende på landsbygd eller av andra skäl är förhindrad att delta fysiskt och vid en viss tidpunkt i olika tränings­sammanhang, kan med hjälp av digitala tjänster utöva idrott och förbättra eller upprätthålla sin fysiska hälsa. 

Jag anser därför att tillhandahållandet omfattas av skattesatsen 6 procent och att en sådan tolkning följer av reglernas syfte, ändamål och av skattesatsdirektivets utformning samt innebär en teknikneutral, kon­kurrensneutral och ekonomiskt neutral mervärdesskattehantering av lik­artade transaktioner.

                    

 

Punkt Markering: Högsta förvaltningsdomstolens referatmål Tweet

Publicerad 19 maj 2025

I dag remitterar Finansdepartementet flera skatteförslag inför höstbudgeten 2026. Om de förslag som nu remitteras kommer att presenteras i regeringens höstbudget beror på det ekonomiska läget, reformutrymmet och finansieringsbehovet samt de överläggningar som förs i det slutliga arbetet med höstbudgeten.

Följande förslag remitteras
Sänkt elskatt

För att minska elkostnaderna för hushåll och företag föreslås att energiskatten på el sänks till 41,1 öre per kilowattimme.

Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

Promemoria: Sänkt energiskatt på el

Sänkt särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

Den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta (SINK) föreslås sänkas från 25 till 20 procent. Förslaget skulle innebära sänkt skatt för cirka 90 000 personer som är bosatta utomlands.

Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2026 och gälla inkomster som tas emot efter den 31 december 2025.

Promemoria: Sänkt särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

Sänkt mervärdesskatt på tillträde till danstillställningar

För att främja kultur och dans föreslås i promemorian att mervärdesskatten (momsen) på inträden till danstillställningar sänks från 25 till 6 procent. Inträden till danstillställningar kan till exempel vara biljetter till dansevenemang, nattklubbar och diskotek.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

Promemoria: Sänkt mervärdesskatt på tillträde till danstillställningar

Sänkt bolagsskatt och expansionsfondsskatt

För att stärka förutsättningarna för investeringar och tillväxt i Sverige, mot bakgrund av att högre tullnivåer och osäkerhet kring tullar riskerar att påverka investeringsviljan negativt, föreslås att bolagsskatten sänks med 0,6 procentenheter till 20 procent. Även expansionsfondsskatten föreslås sänkas i motsvarande grad.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

Promemoria: Sänkt skatt för företag

Skattelättnad för resor med kollektivtrafik

För att underlätta arbetspendling och sänka kostnaderna för att resa med kollektivtrafik föreslås en skattelättnad för anställda som får en periodbiljett eller ersättning för sådan biljett från sin arbetsgivare. Skattelättnaden gäller för periodbiljetter som ger rätt till ett obestämt antal resor under en tidsperiod om minst 30 dagar. För belopp upp till 13 000 kronor per år ska bara hälften av förmånsvärdet eller ersättningen beskattas. Skattelättnaden föreslås även omfatta personer som använder färdtjänst för sina arbetsresor.

Förslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

Promemoria: Skattelättnad för förmån av resor med kollektivtrafik

Skattefri laddning av elfordon på arbetsplatsen och utvidgad rätt till avdrag för drivmedelsutgifter

Den tillfälliga skattefriheten för laddning av elfordon på arbetsplatsen föreslås bli permanent. Det innebär att anställda även fortsättningsvis kan ladda sina elbilar eller laddhybrider på jobbet utan att förmånsbeskattas.  

I promemorian föreslås även att personer med laddhybrid som förmånsbil ska ha rätt till avdrag för drivmedelskostnader vid tjänsteresor – även om bilen laddats gratis på arbetsplatsen.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

Promemoria: Permanent skattefrihet för förmån av laddel på arbetsplatsen och utvidgad rätt till avdrag för drivmedelsutgifter

Slopad fordonsskatt och saluvagnsskatt för vissa släpvagnar

Fordonsskatt och saluvagnsskatt föreslås tas bort för släpvagnar med en totalvikt som inte överstiger 3 ton – en höjning från dagens gräns på 750 kilogram. Förslaget innebär lägre kostnader för både privatpersoner och företag som använder lättare släp.

Förslaget föreslås träda i kraft den 1 februari 2026.

Promemoria: Slopad fordonsskatt och saluvagnsskatt för vissa släpvagnar

Förbättrat regelverk om beskattning av skog

Promemorian innehåller flera förslag som rör beskattningen av skogsbruk och som syftar till att göra skattereglerna mer gynnsamma för ersättning som ges för naturvårdande ändamål. Bland annat föreslås en ny ersättningsfond för naturvårdsmark, att enskilda näringsidkare ska få sätta av ersättning för naturvårdsavtal på ett naturvårdskonto, slopad källskatt på ränta på skogskontomedel med mera och en anpassning av skattereglerna som rör skogsbruk till EU-rätten i vissa hänseenden.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 april 2026.

Promemoria: Förbättrat regelverk om beskattning av skog

Presskontakt

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Punkt Markering: Finansdepartementets pressmeddelanden Tweet

Publicerad 16 maj 2025

Fondmarknadsutredningen har överlämnat sitt delbetänkande till finansmarknadsminister Niklas Wykman. Den särskilda utredaren Inga-Lill Askersjö har bland annat haft i uppdrag att föreslå åtgärder för att stärka den svenska fondmarknadens konkurrenskraft och se över reglerna om inlösenfrekvens i värdepappersfonder och specialfonder.

– Sverige ska ha en tidsenlig fond­lagstiftning som är väl anpassad till marknadens och konsumenternas behov. Den här utredningen är i sin helhet en viktig del i det utvecklingsarbetet, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman.

I delbetänkandet lämnas bland annat förslag till

en ny skatterättsligt transparent fondstruktur för institutionella investerare som är befriade från utländsk källskatt,
regler som gör det möjligt att erbjuda investerare en börshandlad andelsklass och att vissa regler om börshandlade fondandelar också ska gälla när andelarna handlas på en MTF-plattform,
en översyn av reglerna om inlösenfrekvens i värdepappersfonder och specialfonder och införandet av uppsägningstider för värdepappersfonder.

I delbetänkandet lämnar utredaren också förslag till hur ändringar i EU:s direktiv på fondområdet, AIFM-direktivet och UCITS-direktivet, ska genomföras i svensk rätt. Genom direk­tiven införs bland annat regler för fonder som ger ut lån och regler om likviditetshanteringsverktyg.

Den 30 april 2025 beslutade regeringen att förlänga utredningstiden för Fondmarknads­utredningen, och att en del av uppdragen skulle redovisas i det delbetänkande som i dag överlämnats. I slutbetänkandet som ska lämnas i november redovisas bland annat förslag till regler om associations­rättsliga fonder, och vissa frågor om Eltif-fonder.

Delbetänkandet kommer nu att gå ut på remiss.

Presskontakt

Victoria Ericsson
Pressekreterare hos finansmarknadsminister Niklas Wykman
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-137 89 04
e-post till Victoria Ericsson

Punkt Markering: Finansdepartementets pressmeddelanden Tweet

Fråga om avdrag för värdeminskning på byggnad som inte gjorts visst år kan dras av ett senare år.

Fråga om tillverkning av bageriprodukter och matlådor i livsmedelsbutik utgör industriell tillverkning.

Publicerad 12 maj 2025

På mötet kommer EU:s ekonomi- och finansministrar bland annat att diskutera de ekonomiska och finansiella konsekvenserna av Rysslands fullskaliga invasion mot Ukraina. På det temat är Östekonomiska institutets (SITE) chef Torbjörn Becker inbjuden till mötet för att presentera en färsk rapport om den ekonomiska utvecklingen i Ryssland. Rapporten är en uppföljning på den rapport som togs fram i höstas på uppdrag av Sveriges regering.

SITE:s rapport visar bland annat att Ryssland befinner sig i en allt svårare ekonomisk situation då både intäkter och reserver minskar, samtidigt som tillgången till upplåning på de internationella marknaderna är mycket begränsad. Det är tydligt att tiden inte är på Rysslands sida.

På mötet ska rådet även diskutera kommissionen plan för hur kapital- och bankmarknaderna i EU ska stärkas, den så kallade spar- och investeringsunionen. Dessutom ska rådet anta en allmän riktlinje om direktivet om mervärdesskatteregler för distansförsäljning av importerade varor och mervärdesskatt vid import. Det innebär att säljarna nu i större omfattning ska ansvara för att betala mervärdesskatt vid distansförsäljning av importerade varor.

I samband med mötet kommer ett Eurogruppsmöte i inkluderande format att äga rum. Där ska ministrarna diskutera läget i den globala ekonomin och digital euro.

Presskontakt

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Punkt Markering: Finansdepartementets pressmeddelanden Tweet