Finansdepartementet sände i förra veckan ut en promemoria med ett antal skatteförslag på remiss.

Om förslagen kommer att presenteras i budgetpropositionen inför budgetåret 2014, beror bland mycket annat på bedömningar av det ekonomiska läget. Som bekant är det inte alltid förslag blir lag!

När detta skrivs är Cypern mitt inne i en bankkris. Ännu vet ingen hur lösningen kommer att se ut. Det spekuleras bara kring ett antal tänkbara alternativ. Det verkar dock vara klarat att bolagsskatten kommer att höjas från 10 % till 12,5 %.

Kommunala bolag får numera som huvudregel inte dra av ränteutgifter på lån från kommunen.

Från och med 1 januari 2013 gäller som huvudregel att ett bolag inte får avdrag för ränta som betalas till annat bolag inom samma intressegemenskap.  Det skulle också kunna uttryckas som att det råder avdragsförbud för räntebetalningar till annat koncern- eller intressebolag. Undantag gäller bland annat om det finns ”affärsmässiga skäl”.  Det får dock inte vara fråga om en ”väsentlig skatteförmån”.  Båda begreppen är ytterst oklara. Saken har debatterats och kritiserats mycket under 2012. Trots detta har vi fått nya regler som är synnerligen rättsosäkra.

I Sverige förekommer praktiskt taget inte några mutor, vilket är vanligt i många länder. Det ska vi vara tacksamma för. Ända blir man ofta frustrerad över svenska myndigheters agerande. Det är oerhört vanligt att en myndighet intar en viss position i ett ärende, fattar ett för den enskilde ofördelaktigt beslut och därefter står fast vid beslutet oavsett vilka argument eller bevis den enskilde för fram i samband med en omprövning eller ett överklagande. Man förstår att syftet endast är att upprätthålla handläggarens prestige.

Madeleine Lindblad Woodward har just börjat på Skattepunkten AB. Madeleine är inte vilken kvinna som helst.  Som flicka gick hon på franska skolan i Stockholm. När hon blev lite äldre utbildade hon sig till stridspilot vid det svenska försvaret. Därefter blev hon är en synnerligen välmeriterad skattejurist med internationell erfarenhet från en av världens största revisionsbyråer. Hon har arbetat som skattejurist i London, Paris och Amsterdam. De senaste 10 åren har hon varit generalsekreterare för Sveriges Finansanalytikers förening.

Nedanstående är en uppdatering av föregående års råd till ägare av fåmansaktiebolag. Nu är sista chansen att justera ägarnas löner från företaget för år 2012. Ofta tar fåmansföretagaren ut för lite i lön! Här finns mycket att fundera över!

När det gäller löner, betänk följande:

Varje år genomför Skatteverket ca 5 000 skatterevisioner. Dessutom utförs tiotusentals begränsade kontroller och utredningar. Skattesystemet är komplicerat och Skatteverkets beslut kan bli fel. Det gäller särskilt vid företagsbeskattningen och inte minst vid beslut om efterbeskattning och skattetillägg som ofta tas ut utan närmare eftertanke om bevisbördans placering eller skyldigheten att iaktta saklighet och objektivitet.  Dessvärre drabbas oskyldiga.

Som framgår av Kaj Rasks blogg 2012-08-15  (Skatteeffektiva gåvor http://www.skatter.se/?q=node/4906 ) är det möjligt för en fysisk person att skänka sin rätt till utdelning från såväl avstämningsbolag (noterade bolag vanligtvis) som från fåmansbolag utan att utdelningen beskattas hos vare sig aktieägaren eller hos en mottagande välgörenhetsorganisation eller trossamfund.

Närståendebegreppet har mycket stor betydelse i skattelagstiftningen. Det kan vara helt avgörande i fråga om det t.ex. ska bli närmare 60 % skatt att betala eller bara 20 % på en utdelning eller en kapitalvinst på aktier i ett fåmansföretag. Här ska jag dock inte gå på alla situationer när närståendebegreppet har betydelse. I stället vill jag något belysa definitionen av "närstående". Detta har lagstiftaren verkligen inte ansträngt sig för att förenkla!