Skriven av Niclas Virin den 11 juni, 2009 - 11:17
SKÄRPNING AV REGLERNA OM UNDERSKOTTSAVDRAG
Finansdepartementets förslag, Dnr Fi2009/4574
Ett riktigt dåligt förslag. Det är både onödigt och skadligt.
Ett av skatterättens besvärligaste områden gäller reglerna om underskottsavdrag, eller förlustutjämning som det hette förr i tiden. Om ett företag gjort förlust under ett år och ett senare år gör vinst, finns det möjlighet att dra av den gamla förlusten mot den aktuella vinsten. Detta ter sig för det förlustdrabbade företaget – och det flesta normalt tänkande människor – knappast som en generositet från lagstiftaren utan snarast som en självklarhet. Likväl har rätt till underskottsavdrag (förlustutjäming) inte funnits i svensk rätt längre än sedan 1961. När rätten till avdrag infördes kringgärdades den av ett antal begränsningar. En omständighet som gjorde att avdragsrätten föll bort var att aktierna (helt eller i stor utsträckning) bytt ägare efter förlusten. Man ville förhindra att aktierna i handelsbolag ”gick i handeln” som man uttryckte det (SOU 1958:35 s. 102). Denna tanke har sedan dess anfäktat lagstiftaren, men eftersom reglerna slagit både för hårt och släppt igenom stötande fall, har reglerna omarbetats ett antal gånger. Nuvarande regelsystem infördes 1994, prop. 1993/94:50, SFS 1993:1539. Reglerna intogs i en särskild lag om Avdrag för underskott av näringsverksamhet (AUL).