Skriven av Ove Grip den 9 januari, 2010 - 15:31
Enligt en dom i Regeringsrätten den 30 december 2009 ska vinster vid försäljning av vissa aktier tas upp i inkomstlaget kapital och inte i inkomstslaget tjänst. Det är fråga om vinster på aktier som har sålts av personer i ledande ställning i verksamhetsbolag som ägts av riskkapitalbolag. Domen avser ett överklagat förhandsbesked från Skatterättsnämnden, varför många uppgifter i densamma har mörkats med anledning av sekretessen.
Skriven av Clas Ramert den 7 december, 2009 - 19:13
Just nu - i början av december varje år bör ägare av fåmansbolag ta sig en ordentlig funderare över hur mycket lön han/hon skall ta ut ur bolaget före årets slut. De bolagsformer jag tänker på är i första hand aktiebolag och ekonomiska föreningar.
Betänk följande:
Under första brytpunkten beskattas lön endast med kommunalskatt. En vanlig kommunalskattesats är 33 %. Inklusive arbetsgivaravgifter i bolaget och med hänsyn till att arbetsgivaravgifterna är avdragsgilla blir marginalskatten cirka 54 %.
Skriven av Clas Ramert den 9 november, 2009 - 13:20
I 2006 års valrörelse lovade Alliansen att återinföra den s.k. hälftendelningen vid försäljning av andelar i fåmansföretag.
Vallöftet uppfylldes men bara temporärt genom en fullständigt unik lagstiftningsmetod. Den nya lagstiftningen infördes nämligen i sin helhet som en övergångsbestämmelse och den upphör att gälla vid utgången av 2009.
Skriven av Clas Ramert den 12 juni, 2009 - 10:23
Regeringen har nyligen i en skrivelse till Riksdagen meddelat att ny lagstiftning är att vänta vad gäller underskottsavdrag. De nya reglerna skall gälla från den dag som anges i skrivelsen, trots att den nya lagstiftningen inte är färdig.
Frågan är varför Regeringen lägger så stor möda vid att göra det omöjligt att köpa och sälja bolag med underskottsavdrag. Ingen blir ju lurad av det!
En av Sveriges absolut mest kända och respekterade skatteexperter, Niclas Virin, har utvecklat detta i en spännande artikel!
Skriven av Clas Ramert den 27 april, 2009 - 20:45
Är det verkligen någon idé att skatteplanera i en lågkonjunktur? Jo, det finns anledning att tänka på sådant även i en lågkonjunktur. Faktum är att en lågkonjunktur i vissa avseenden ger extrema möjligheter!
Skriven av Clas Ramert den 27 december, 2008 - 23:09
Har Du någon gång gått i borgen för en ett företag som senare gått i konkurs? Fick Du avdrag för förlusten? Nej, just det! Det har man inte brukat få!
Skriven av Clas Ramert den 19 Augusti, 2008 - 21:00
Beräkning av skatten på en kapitalvinst på aktier i ett fåmansbolag är oerhört komplicerad. Politikerna talar så ofta om att förenkla för fåmansföretagen men reglerna blir i stället nästan oförståeliga. Inte minst under senare år har systemet förändrats mycket men minsann inte i förenklande riktning.
Här följer en mycket förenklad skiss av reglerna.
För aktieägare som är verksamma i betydande omfattning i företaget gäller följande.
Tänk Dig kapitalvinsten som en pelare eller stapel i ett diagram.
Skriven av Clas Ramert den 24 maj, 2008 - 16:13
Den som kan få uppskov med skatten vid byte av bostad skall normalt sett utnyttja den möjligheten, enligt min mening. Att ta banklån för att betala skatten är ett sämre alternativ. Naturligtvis inser jag att saken kan ses på annat sätt av den som inte har behov av några lån överhuvudtaget. Uppskovet är ju en form av lån. Den som får uppskov betalar visserligen "ränta" på uppskovet men den ligger något lägre än dagens bankränta. "Räntan" på uppskovet sätter jag inom citationstecken, eftersom det inte är någon verklig ränta utan en skatt.
Skriven av Clas Ramert den 19 maj, 2008 - 22:29
Ofta är det skatte- och avgiftsbetalningarna som skapar problem med likviditeten i företagen. Det finns dock några enkla åtgärder Du kan vidta för att skjuta upp skattebetalningarna tills Du får in pengar. På så sätt sparar Du också ränta.
Skriven av Clas Ramert den 22 mars, 2008 - 18:28
Nedan försöker jag beskriva några förfaranden på ett mycket förenklat sätt.
Många säljare av fåmansbolag säljer först sitt bolag (Rörelsebolaget) till ett nybildat tomt bolag (Nyab) för ett pris som motsvarar anskaffningsvärdet av aktierna. Priset ligger vanligen långt under marknadsvärdet (underpris). För säljaren uppkommer därmed ingen kapitalvinst och ingen skatt. Därefter säljer Nyab aktierna i Rörelsebolaget för ett mycket högre pris. Den kapitalvinst Nyab gör är skattefri, eftersom det rör sig försäljning av näringsbetingade aktier. Nyab innehåller nu endast pengar. Vinsten vid försäljningen av Rörelsebolaget kan utan några skatteavbränningar användas för nya investeringar . Det här är ett idealiskt läge för ägaren att starta ny verksamhet i Nyab av något slag.
Skriven av Clas Ramert den 20 februari, 2008 - 20:58
Många har inte klart för sig hur mycket bättre reglerna för utdelningar från fåmansföretag blivit under senare år. Men, det gäller att planera…
Nedanstående är ett försök att kort och enkelt förklara reglerna i dess viktigaste delar. Lagtexten är dock betydligt mer komplex än som framgår här. Därför bör inte läsaren basera några beslut på nedanstående utan att först ha kontrollerat reglerna i detalj.
Skriven av Clas Ramert den 10 september, 2007 - 20:00
Om t.ex. ett svenskt moderbolag skall sälja varor till ett dotterbolag i ett annat land, kan det vara frestande för moderbolaget att prissätta varorna så att vinsten hamnar i det land som har lägst skatt!
För skattemyndigheterna i olika länder gäller det att slå vakt om den egna skattebasen och se till att så mycket som möjligt av den koncernmässiga vinsten beskattas i det egna landet. För att lösa konflikter mellan företag och stater samt staterna emellan har det i de flesta dubbelbeskattningsavtal och i de flesta länders interna lagar inskrivits att transaktioner mellan företag i intressegemenskap skall prissättas som om företagen varit oberoende av varandra. Det kan uttryckas på olika sätt: T.ex. alla transaktioner skall genomföras till marknadspris eller alla transaktioner skall genomföras på ”armlängds avstånd”.
Skriven av Clas Ramert den 13 Augusti, 2007 - 20:36
Skatteverket kontrollerar numera försäljningar på sådan sajter som Tradera och Blocket. Frågan är då om skatt skall betalas för försäljningar på dessa sajter.
En första förutsättning för att det skall bli skatt är att försäljningen sker med vinst. Om vinst uppkommer, måste det sedan avgöras om denna vinst skall beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet eller inkomstslaget kapital. Utslagsgivande härvidlag är om verksamheten kan anses vara yrkesmässig och självständig. Om den är både yrkesmässig och självständig föreligger näringsverskamhet. Det krävs inte så särskilt mycket för att verksamheten skall anses vara yrkesmässig och självständig men enstaka köp och försäljningar på Tradera och Blocket kan naturligtvis inte anses ha yrkesmässig karaktär.
Skriven av Clas Ramert den 20 februari, 2007 - 12:29
Många undrar hur långt tillbaka i tiden Skatteverket kan gå i sina granskningar. Nedan försöker jag reda ut begreppen utan att gå in på alla detaljer. Jag talar här enbart om inkomstskatt.
Först fattar Skatteverket sitt grundläggande beslut senast i november under taxeringsåret, dvs. året efter inkomståret. Om inget särskilt beslut fattas anses ändå beslut ha fattats av den innebörden att inlämnad deklaration godkänts.
Det grundläggande beslutet kan Skatteverket ompröva senare under taxeringsåret och under året efter taxeringsåret. För att skatteverket skall kunna ompröva taxeringar som ligger längre tillbaka i tiden måste omprövningen ske inom ramen för reglerna kring "eftertaxering".
Skriven av Clas Ramert den 6 december, 2006 - 11:46
Den lille företagaren frågar sig ofta vilken företagsform som är bäst för honom.
Lagstiftaren har försökt göra företagsformerna någorlunda neutrala i skattehänsende. Bl.a. infördes expansionsfonder för att göra enskild näringsverksamhet samt handels- och kommanditbolag lika attraktiva skattemässigt som aktiebolag. Riktigt lika blir det dock inte. Jag rekommenderar praktiskt taget alltid fåmansföretagare att bilda aktiebolag om de har råd att sätta in 100 000 kr i ett bolag. Här kommer mina argument i punktform.
Skriven av Clas Ramert den 24 oktober, 2006 - 18:33
Filantrop betyder människovän. Det är en beteckning för en välbärgad människa som använder sitt överflöd till andras bästa. Att ge till dem som behöver ger livet innehåll och mening. Ett Regeringsrättsavgörande från den 15 juni 2006 ger möjlighet att skatteplanera givandet så att mottagaren av gåvan får mycket mer.
Rättsfallet var ett förhandsbesked. En man ägde aktier i börsnoterade svenska avstämningsbolag. Han avsåg att – före bolagsstämmobeslut om utdelning – till en begränsat skattskyldig stiftelse ge bort rätten till den framtida utdelning, som skulle kunna komma att lämnas under gåvoåret eller under en period om fem år. Stiftelsens rätt till utdelningen skulle antecknas i en sådan särskild förteckning som anges i 3 kap. 12 § aktiebolagslagen (1975:1385, dvs. den äldre aktiebolagslagen). Frågan var om aktieägaren skulle beskattas för utdelningen om och när stiftelsen fick den.
Skriven av Clas Ramert den 23 Augusti, 2006 - 12:50
Sverige och Österrike har i ett ömsesidigt undertecknat protokoll kommit överens om att artikel 8 i dubbelbeskattningsavtalet skall få ny lydelse. Den nya lydelsen stoppar möjligheten att flytta till Österrike och sälja aktier skattefritt eller i stort sett skattefritt. Den kritiska övergångsbestämmelsen är dock utformad på följande sätt (enligt Pointlex):
Skriven av Clas Ramert den 12 Augusti, 2006 - 17:19
I februari 2006 lade den särskilde utredaren Göran Ekström fram Tonnageskatteutredningens betänkande Tonnageskatt (SOU 2006:20).
Skriven av Clas Ramert den 16 juni, 2006 - 15:44
Personalstiftelser har på något sätt glömts bort som skatteplaneringsinstrument. Jag tror de var vanligare före 1990 års skattereform. Ett år med särskilt hög vinst kan det dock vara mycket förmånligt att sätta av medel till en personalstiftelse. Överföringen av medel till stiftelsen - som måste senast måste ske före deklarationens avlämnande - är avdragsgill. Senare kan medlen i stiftelsen förbrukas för att främja personalens välfärd mindre gynnsamma år. Att främja personalens välfärd kanske ändå måste ske i någon form. En personalstiftelse får dock inte främja sådan välfärd som avser pension, avlöning eller annan förmån som arbetsgivaren är formellt sett är skyldig att utge till enskild arbetstagare.
I Handledning för beskattning 2006 del 3 sidan 379 säger Skatteverket:
Skriven av Clas Ramert den 29 maj, 2006 - 15:06
Det här är ett klassiskt problem!
Arbetsrummet har orsakat otaliga, bittra konflikter mellan den enskilde och skattemyndigheterna genom åren.
Nedan delar jag in problematiken i tre delar.
-
Avdrag i inkomstslaget tjänst
-
Avdrag för enskild näringsidkare i inkomstslaget näringsverksamhet
-
Uthyrning till eget aktiebolag
Avdrag i inkomstslaget tjänst
Skatteverket skriver i sin handledning för beskattning av inkomst och förmögenhet, del 1 2005 avsnitt 19.12 efter en lång inledning med rättsfallsgenomgång:
Skriven av Clas Ramert den 9 maj, 2006 - 09:50
Som framgått i pressen under senare tid finns möjlighet för företagare att flytta till Österrike för att sedan sälja sitt företag utan eller med minimal skatt. Detta är egentligen inte något nytt. Inte bara skattekonsulter utan också Skatteverket och säkerligen också Finansdepartementet har känt till denna möjlighet i många år. Det har också framkommit att Sverige avser att omförhandla dubbelbeskattningsavtalet med Österrike för att därigenom få bort skattefördelarna.
Skriven av Clas Ramert den 27 mars, 2006 - 16:03
Nu när sommaren nalkas kan det vara av intresse att planera för uthyrning av sommarstugan några veckor eller varför inte permanentbostaden under en planerad utlandsresa? Även uthyrning av fjällstugan eller ett fritidshus utomlands kan ge ett värdefullt tillskott till kassan. Det är också många som hyr ut några rum eller ett helt hus året om.
Skriven av Clas Ramert den 6 mars, 2006 - 14:55
Gång på gång får jag in min verksamhet belägg för att att man aldrig skall lita på en muntlig uppgift från Skatteverket.
Härom veckan frågade en företagare Skatteverket om hur han skulle göra med momsen när han fakturerade tjänster till en norskt företag. Det rörde sig om tjänster på fast egendom i Norge.
- Enkelt, sade den svenske skattetjänstemannen.
- Du fakturerar utan moms och skriver "omvänd skattskyldighet" på fakturan.
Omvänd skattskyldighet innebär att mottagaren av fakturan är skattskyldig till mervärdesskatt i sitt eget land. Så hanteras normalt beskattningen av tjänster som faktureras över en landsgräns inom den Europeiska unionen. I Norge, som f.ö. inte tillhör unionen, måste man dock ha en särskild skatterepresentant för mervärdesskatt, när det gäller tjänster som faktureras från Sverige och utförs på fast egendom i Norge. Det kände inte den svenske skattetjänstemannen till. Men hur kan en svensk skattetjänsteman överhuvudtaget uttala sig om norska förhållanden?
Tyvärr är detta inte en engångsföreteelse. Muntliga svar från Skatteverket tas det inget ansvar för. De är ofta felaktiga eller ofullständiga. Det kunde väl gå an om Skatteverket i sina muntliga svar talade om att svaren är behäftade med ett visst mått av osäkerhet. Så sker dock vanligvis inte.
När det sedan gått något år och det blir skatterevision, säger min klient att han följt de uppgifter han fått på telefon från Skatteverket. Ändå påstår skatterevisorerna att ett fel har begåtts. Tyvärr vet klienten inte ens vad skattetjänstemannen hette som han en gång talade med.
Skriven av Clas Ramert den 25 februari, 2006 - 11:09
Många av oss har blivit positivt förvånade över de nya 3:12-reglerna. Visserligen slopades den skattefria utdelningen men i stället infördes 20 % skatt på hela utdelningen inom ett visst utdelningsutrymme. Tidigare var skattesatsen 30 % inom utdelningsutrymmet.
Samtidigt har reglerna för beräkning av utdelningsutrymmet kraftigt förbättrats. För de små företagen ändras utdelningsutrymmet framför allt genom att det årligen ökas med 1,5 inkomstbasbelopp. Det verkliga "skatteklippet" görs emellertid av dem vars bolag har stora lönesummor. Utdelningsutrymmet ökas med 20 % av kontant lön (överstigande 10 inkomstbasbelopp) + 30 % av den del av kontant lön som överstiger 70 inkomstbasbelopp (= drygt 3 Mkr). En av flera förutsättningar för detta är att delägaren eller närstående till honom tar ut viss lön.
Skriven av Stefan Olsson den 3 februari, 2006 - 01:00
I kölvattnet av stormen Gudrun som ödelade skogsbeståndet i delar av landet har Riksdagen infört särskilda skattelättnader. Det är du som enskild skattebetalare som måste ansöka om dessa.
Skattereduktion för virke från stormfälld skog:
Reduktionen gäller för stormfälld skog under tiden 2005-01-08 - 2006-12-31. Den är tillämplig på stormfällt virke som säljs och mäts upp under denna period. Det är viktigt att skogen mäts upp korrekt, eftersom kopior på försäljningsavtal och mätbesked måste bifogas ansökan. Som huvudregel är det den som äger lantbruksfastigheten vid försäljningen som är berättigad till reduktionen. Den uppgår till 50 kr per kubikmeter virke som kan kvittas mot annan skatt som du skall betala. Om du lämnar in ansökan senast andra maj 2006 kommer reduktionen med på slutskattesedeln i år. 2 maj 2007 är sista datum för ansökan överhuvudtaget. Det är Skattekontoret i Västervik som har hand om reduktionen.
Sidor