Skattenyheter

Publicerad 25 januari 2024

Regeringen har i dag beslutat om en lagrådsremiss som innehåller förslag på lagändringar som är nödvändiga för att Sverige ska kunna delta i den Europeiska åklagarmyndigheten, Eppo.

– Vi måste strypa den kriminella ekonomin, både i Sverige och på EU-nivå. Eftersom den organiserade brottsligheten är gränsöverskridande måste även brottsbekämpningen vara det. Ett svenskt medlemskap i Eppo innebär bättre möjligheter till ett effektivare samarbete för att bekämpa brott, återta brottsvinster och värna svenska skattebetalares pengar. Regeringen har idag tagit ett viktigt steg för att Sverige ska kunna gå med i Eppo, säger justitieminister Gunnar Strömmer.

Eppo spelar en central roll i att utreda och lagföra brott mot EU:s finansiella intressen. Det kan bland annat handla om bedrägeri, penningtvätt, korruption och mutbrott. Även vissa gränsöverskridande skattebrott avseende mervärdesskatt, som bland annat inbegriper en total skada på minst 10 miljoner euro, omfattas av Eppos behörighet.

För att Sverige ska kunna delta i Eppo behöver svensk lagstiftning som kompletterar Eppo-förordningen införas. Regeringen föreslår därför en ny lag där åklagarnas ställning och befogenheter regleras för att Eppos åklagare ska passa in i det svenska systemet. 

Regeringen föreslår även att ändringar görs i befintliga lagar bland annat för att säkerställa att de europeiska åklagarna får tillgång till all relevant information i nationella databaser för brottsutredning och brottsbekämpning på samma villkor som nationella åklagare.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den dag som regeringen bestämmer, med målsättning att det ska ske så snart som möjligt under 2024.

Presskontakt

Erica Wide
Pressekreterare hos justitieminister Gunnar Strömmer
Mobil 076-149 67 87
e-post till Erica Wide

Pressmeddelande från Finansdepartementet, Landsbygds- och infrastrukturdepartementet

Åtgärder för att motverka överskuldsättning

Publicerad 25 januari 2024

För att motverka överskuldsättning remitterar Finansdepartementet idag ett förslag som innebär att ränteavdrag på konsumtionslån utan trygga säkerheter avtrappas. Remitteringen kommer att ligga till grund för kommande budgetförhandlingar. Regeringen beslutar även om ett uppdrag till Finansinspektionen att ta ställning till om bolånetaket ska höjas från 85 till 90 procent.

Många personer drabbas idag av överskuldsättning. Hushållens skulder hos Kronofogdemyndigheten har nästan fördubblats de senaste tio åren. Det här skapar problem både för individer och samhälle. Skuldsatta behöver spendera en betydande del av sin inkomst på räntor och att betala skulder. För samhället medför överskuldsättning kostnader på flera miljarder kronor varje år, bl.a. i form av produktionsbortfall och kostnader inom socialförsäkringssystemen och inom sjukvården.

En anledning till överskuldsättningen är att konsumtionslån utan trygga säkerheter ökar. Exempelvis har hushållens blancolån mer än fördubblats de senaste tio åren. Sådana lån har ofta hög ränta och medför ökade risker för att låntagare ska få betalningsproblem. En förklaring är att bolånetaket kan leda till att hushåll tar blancolån för att finansiera bostadsköp.

Regeringen presenterar idag ett åtgärdspaket bestående av två delar för att minska överskuldsättningen. Den första delen innebär att Finansdepartementet remitterar ett förslag om avtrappade ränteavdrag för konsumtionslån utan trygga säkerheter. Förslaget innebär att ränteavdrag för lån som inte lämnas mot säkerhet i bostad, fordon eller båt trappas av under två år för att vara helt utfasat 1 januari 2026.

- Det här är en viktig strukturell åtgärd för att minska överskuldsättningen i Sverige. Skattebetalarnas pengar ska inte gå till att finansiera dyra blancolån, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

Det andra delen i paketet är ett uppdrag till Finansinspektionen att ta ställning till en höjning av bolånetaket från 85 till 90 procent. En höjning kan skapa större möjlighet för fler personer att äga sitt boende och bidra till att färre bolånetagare kompletterar lån mot säkerhet i bostad med blancolån vid bostadsköp.

- Det här är ett viktigt uppdrag till Finansinspektionen. En höjning av bolånetaket skulle kunna sänka tröskeln för att fler ska komma in på den ägda bostadsmarknaden och samtidigt minska drivkrafterna att ta blancolån för att finansiera bostadsköp, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

Regeringen tillsatte under 2023 en utredning med uppdrag att analysera hur låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder såsom amorteringskrav och bolånetak har fungerat hittills, och hur de kan utformas framöver för att hantera makroekonomiska risker och konsumentskydd på ett ändamålsenligt sätt. Utredningen ska redovisa sina slutsatser senast den 31 oktober 2024. 

Att en justering av bolånetaket aktualiseras nu hänger ihop med att regeringen remitterar ett förslag om att begränsa ränteavdrag för bland annat blancolån, alltså lån utan säkerhet – en typ av krediter som bland annat används för att kringgå bolånetaket. Den större frågan om vad som är en lämplig utformning av låntagarbaserade åtgärder såsom amorteringskrav och bolånetak hanteras i utredningen, som alltså fortfarande pågår. Regeringspartierna är överens om att se över utformningen av amorteringskraven och bolånetaket så fort utredningen är klar.    

- Det vi gör nu hänger ihop med blancolånen, en typ av krediter med högre risk som under lång tid ökade snabbt. De högre räntorna har bidragit till en inbromsning, men om räntorna faller tillbaka framöver finns det en risk att det skjuter fart igen. Vad gäller amorteringskravet så har regeringen tillsatt en utredning och den ska få jobba klart. Makrotillsyn är ett relativt nytt politikområde och under utveckling och förändring. En del åtgärder har varit föremål för en hel del kritik, inte minst det skärpta amorteringskravet. Det finns ny forskning att förhålla sig till, och erfarenheter från andra länder att dra lärdom av. Vi kommer att återkomma till de här regleringarna, och se över utformningen, så fort utredningen är klar. Det vi går fram med nu ändrar inte på den saken, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman.

Förslaget om avtrappade ränteavdrag på vissa konsumtionslån skickas på remiss och kommer omfattas av höstens budgetförhandlingar. Förslaget innebär att skatteintäkterna ökar med drygt 4 miljarder kronor 2025 och 8 miljarder kronor 2026.

Uppdraget till Finansinspektionen ska redovisas den 23 februari 2024.

Presskontakt

Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Victoria Ericsson
Pressekreterare hos finansmarknadsminister Niklas Wykman
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-137 89 04
e-post till Victoria Ericsson

Ebba Gustavsson
Pressekreterare hos infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-12 70 488
e-post till Ebba Gustavsson

Publicerad 23 januari 2024

Inför förhandlingarna om höstbudgeten har Finansdepartementet remitterat tre promemorior med förslag på skatteområdet. Förslagen ska bland underlätta förskottsbetalningar vid skattereduktion för grön teknik, förenkla reglerna om underskottsavdrag efter en ägarförändring och förbättra villkoren för enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut.

Följande förslag remitteras:
Förskottsbetalning vid skattereduktion för installation av grön teknik ska underlättas

För att underlätta fakturering med förskottsbetalning i samband med installation av t.ex. solceller föreslås att reglerna om skattereduktion för installation av grön teknik ändras för att större hänsyn ska kunna tas till förskottsbetalningar. På grund av den nuvarande utformningen av reglerna uppkommer det situationer, särskilt i samband med årsskiften, där kunder går miste om möjlighet till skattereduktionen för den del av installationen som betalats i förskott. Förslaget innebär att fler kommer kunna ta del av en fullständig skattereduktion.

Promemoria: Underlättande av förskottsbetalning vid skattereduktion för installation av grön teknik

Förbättrade och förenklade regler om avdrag för tidigare års underskott

Regeringen vill förenkla reglerna om avdrag för tidigare års underskott efter en ägarförändring. Nu remitteras förslag till ett förbättrat och förenklat regelverk. Bland annat föreslås att beloppsspärren höjs från 200 till 300 procent av köpeskillingen. Beloppsspärren är den regel som anger hur stor del av tidigare års underskott som får dras av efter en ägarförändring. Höjningen innebär att en större del av underskottet från tidigare år får behållas efter en ägarförändring och att färre företag kommer att träffas av en avdragsbegränsning. Förslaget innebär också betydande förenklingar av reglerna när två eller flera personer tillsammans förvärvar mer än 50 procent av rösterna i ett underskottsföretag.

Promemoria: Förbättrade och förenklade regler om avdrag för tidigare års underskott

Enklare skatteregler för enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut

För att förbättra villkoren för enskilda näringsidkare remitteras förslag om höjningar av beloppsgränser vid beskattningen av enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut. Det gäller undantaget för värdering av lagertillgångar och möjligheten att göra värdeminskningsavdrag på inventarier med hela avskrivningsunderlaget. De föreslagna ändringarna innebär att beloppsgränserna höjs från 5 000 kronor till ett halvt prisbasbelopp.

Promemoria: Enklare skatteregler för enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut

I den sakpolitiska överenskommelsen mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna (Tidöavtalet) redovisas ett antal reformambitioner på skatteområdet som ska förverkligas under mandatperioden. Inför förhandlingarna om budgetpropositionen för 2025 är det angeläget att skatteförslagen kan förberedas genom remittering.

Presskontakt

Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Publicerad 19 januari 2024

Antalet personer som lever med skyddade personuppgifter har ökat de senaste åren. Det är personer som befinner sig i utsatta situationer, och rädslan för att uppgifterna ska röjas är stor. Myndigheters hantering av skyddade personuppgifter behöver vara säker och effektiv. Regeringen har därför gett Skatteverket i uppdrag att etablera en nationell samverkansstruktur för en mer enhetlig, säker och effektiv hantering av skyddade personuppgifter.

I dag beräknas cirka 28 000 personer leva med skyddad folkbokföring eller sekretessmarkering. Den som lever med skyddade personuppgifter kan ha utsatts för hot och våld i en nära relation eller kopplat till sitt arbete, ex. anställda inom rättsväsendet. Det är därför viktigt att skyddade personuppgifter är säkra.

Regeringens beslut innebär att Skatteverket ska etablera en nationell struktur som möjliggör bättre informationsspridning till och dialog med andra myndigheter. Uppdraget innebär också att Skatteverket ska stödja myndigheter i deras hantering av skyddade personuppgifter samt bidra till myndigheternas informationsinsatser riktade till de som lever med skyddade personuppgifter.

– Personer som har behov av skyddade personuppgifter befinner sig i väldigt utsatta situationer. Rädslan för att personuppgifterna ska röjas innebär en stark oro. Ingen ska känna sig osäker i sitt hem. Därför har vi nu beslutat om ett uppdrag som kommer att bidra till en säkrare hantering av skyddade personuppgifter, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

– Många kan känna en rädsla för att lämna våldsamma relationer på grund av en oro över vilket skydd som finns. Regeringen arbetar på bred front för att skyddet till våldsutsatta ska förbättras, och en viktig pusselbit är att stärka myndigheters arbete med att säkert hantera skyddade personuppgifter. Uppdraget ska samordnas med Jämställdhetsmyndighetens tidigare beslutade uppdrag att samordna och följa upp myndigheters arbete med skyddade personuppgifter, säger jämställdhetsminister Paulina Brandberg.

För genomförandet får Skatteverket 2 000 000 kronor. Uppdraget finns i Skatteverkets regleringsbrev för 2024 och ska redovisas senast den 31 oktober 2024.

Presskontakt

Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström

Anton Johansson
Pressekreterare hos jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-135 53 41
e-post till Anton Johansson

Publicerad 18 januari 2024

Regeringen har i dag tagit emot Kontoföringsutredningens slutbetänkande. Utredningen föreslår nya regler om finansiella instrument i distribuerade liggare. Förslagen ska även underlätta en eventuell svensk anslutning till den europeiska plattformen för värdepappersavveckling och göra det enklare för vissa aktörer att följa penningtvättsregelverket.

I betänkandet föreslår utredningen bland annat:

en ny lag som ska komplettera EU:s förordning om en pilotordning för marknads­infrastrukturer som baseras på teknik för distribuerade liggare (DLT-förordningen) i syfte att främja användning av ny teknik vid handel och avveckling av finansiella instrument,
en möjlighet att avvakta med registreringsåtgärder i avstämningsregistren vid ett tekniskt fel och
en möjlighet att avsluta ett avstämningskonto med okänd innehavare under vissa förutsättningar, till exempel att det krävs för att fullgöra förpliktelser enligt penningtvättslagen.

Förslagen kommer i ett nästa steg att skickas på remiss. Utredningen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2025. 

Bakgrund

I juni 2022 fick en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av reglerna om kontoföring av finansiella instrument och anslutande regelverk i ljuset av den tekniska utvecklingen och den ökade integreringen av Europas värdepappersmarknader. Uppdraget inkluderade bland annat att göra vissa anpassningar till DLT-förordningen samt europeiska standarder för värdepappersavveckling och den europeiska plattformen för värdepappersavveckling, Target2-Securities. Till särskild utredare förordnades justitierådet Sten Andersson.

Presskontakt

Victoria Ericsson
Pressekreterare hos finansmarknadsminister Niklas Wykman
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-137 89 04
e-post till Victoria Ericsso