Finansdepartementets pressmeddelanden

Publicerad 13 september 2024

Regeringen tar nu ytterligare ett steg för att Sverige ska bli friare och mer företagarvänligt. I budgetpropositionen för 2025 aviseras sänkt alkoholskatt för öl tillverkad av mikrobryggerier och andra oberoende småbryggerier.

Mikrobryggerier och andra småbryggerier återfinns över hela vårt land där de skapar jobb och tillväxt. Det handlar oftast om små företag där ett passionerat hantverk står i centrum. Småbryggerier är också viktiga besöksmål för turister och bidrar till att göra Sverige till en attraktiv turistnation.

Det finns i dag en möjlighet att sänka alkoholskatten för oberoende småbryggerier enligt EU:s alkoholskattedirektiv. Sverige har hittills inte nyttjat den möjligheten. Finansdepartementet har under sommaren remitterat ett förslag som skulle sänka alkoholskatten på öl tillverkad av oberoende småbryggerier. Regeringen kan nu meddela att den avser att gå vidare med detta förslag.

– Detta är ett ytterligare steg mot ett friare och mer företagarvänligt Sverige. Mikrobryggerier bidrar med arbetstillfällen runt om i landet. Med sänkt skatt får de ytterligare möjlighet att växa, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

– Sverige har en fantastisk ölkultur, den vill vi bevara och utveckla, säger Oscar Sjöstedt, ekonomisk-politisk talesperson för Sverigedemokraterna.

För att omfattas av förslaget får producenten som mest producera 3 miljoner liter öl per år. Det finns även krav på att producenten måste vara oberoende från andra ölproducenter, men det finns möjligheter för småbryggerier att samarbeta med varandra.

Nedsättningen är kopplad till producentens årsproduktion. De minsta producenterna får 50 procents skattenedsättning och sedan minskar nedsättningen stegvis ju högre årsproduktionen är. Förslaget gäller drycker från både svenska och utländska producenter.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025 och bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

Presskontakt

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Mario Shevchenko
Presskontakt hos Sverigedemokraterna
Mobil 073-745 51 04
e-post till Mario Shevchenko

Punkt Markering: Finansdepartementets pressmeddelanden Tweet

Publicerad 12 september 2024

Regeringen anser att ett grundavdrag bör införas i riskskatten för att förbättra skattens konstruktion och eliminera tröskeleffekter. Samtidigt bör skattesatsen höjas för att kompensera för de lägre skatteintäkter som grundavdraget ger upphov till. Regeringen aviserar därför i budgetpropositionen för 2025 att sådana justeringar kommer att göras.

Riskskatt betalas i dag av kreditinstitut med skulder över ett gränsvärde. Kreditinstitut med skulder över gränsvärdet betalar skatt på samtliga sina skulder medan kreditinstitut med skulder under gränsvärdet inte är skattskyldiga till riskskatt. Detta innebär att tröskeleffekter uppstår för institut med skulder över gränsvärdet. För att eliminera tröskeleffekten anser regeringen att ett grundavdrag som är lika stort som gränsvärdet bör införas i skatten. Kreditinstituten kommer då att betala riskskatt på de överskjutande skulderna.

För att de offentliga finanserna ska vara opåverkade bör samtidigt skattesatsen för riskskatten höjas. Detta kompenserar för de lägre skatteintäkter som grundavdraget ger upphov till.

Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2026.

Regeringen kommer även med anledning av tillkännagivanden från riksdagen att initiera en översyn av riskskatten.

Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

Presskontakt

Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Punkt Markering: Finansdepartementets pressmeddelanden Tweet

Publicerad 09 september 2024

Sveriges klimatomställning, konkurrenskraft och välfärd bygger på säker tillgång till fossilfri energi till konkurrenskraftiga priser. Sverige ska nå nettonoll utsläpp till 2045 och en förutsättning för klimatomställningen är en kraftfull utbyggnad av fossilfri elproduktion – med alla kraftslag. I budgetpropositionen för 2025 föreslår därför regeringen satsningar på över 1 miljard kronor 2025 för att säkra en ökad och trygg energiförsörjning och för att främja den gröna omställningen.

I budgetpropositionen för 2025 föreslår regeringen en rad satsningar för att säkra en ökad och trygg energiförsörjning, vilket är en förutsättning för klimatomställningen. Satsningarna som presenteras i dag uppgår till över 1 miljard kronor 2025 och omfattar bland annat ett nytt investeringsstöd för att öka elsystemets förmågor, ersättning till kommuner för vindkraftutbyggnad, en utökad satsning på pilot-och demonstrationsprojekt inom kärnkraftsområdet och insatser för att förbättra förutsättningarna för ny fossilfri elproduktion.

– Kraftlyftet stärker Sveriges konkurrenskraft och tryggar välfärden genom att mer el kommer Sveriges hushåll och företag till nytta. Vi fortsätter att bygga ett robust elsystem med fler satsningar för att få in mer effekt där behoven är som störst. Dessutom stärker vi också forskning och utveckling för ny energiteknik, säger energi- och näringsminister Ebba Busch. 

– Sverige ska ligga i framkant och hålla en hög fart i vår klimatomställning. Ökade incitament till vindkraft, satsning på kärnkraft och åtgärder för ökad acceptans är viktiga delar av den breda palett av åtgärder som regeringen nu går fram med. Det gör att Sverige kan arbeta långsiktigt och målmedvetet med klimatomställningen för att nå hela vägen ner till nettonollutsläpp senast år 2045, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.

– Nu arbetar vi skyndsamt vidare med finansieringsmodellen för ny kärnkraft. Kärnkraften är en viktig del i att säkra svensk tillväxt i framtiden, inte minst eftersom den är planerbar, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman. 

– Regeringen och Sverigedemokraterna har redan vidtagit en rad avgörande åtgärder för att förbättra förutsättningarna för ny kärnkraft, och nu tas ytterligare steg. Det är fullt nödvändigt för att tillgodose framtidens elbehov och för att öka leveranssäkerheten i elsystemet. Det pågår även en renässans inom kärnkraften med flera nya spännande teknologier, där även Sverige nu kommer kunna vara med och leda utvecklingen med att utveckla ny teknik på området, säger Mattias Bäckström Johansson, partisekreterare Sverigedemokraterna.

Robust elsystem som kan möta ett fördubblat elbehov

Nedläggningen av planerbar elproduktion har lett till ökad sårbarhet i det svenska elsystemet och en försämrad effektbalans. Regeringen föreslår därför en rad satsningar för ett robust elsystem som kan möta ett fördubblat elbehov.

Investeringsstöd för att stärka leveranssäkerheten i elsystemet 

Regeringen föreslår att ett nytt investeringsstöd införs, Kraftlyftet. Syftet med Kraftlyftet är att öka elsystemets förmågor regionalt och där behoven är som störst. Det kan handla om investeringar i elproduktion, energilager, energieffektivisering, flexibilitetstjänster eller andra systemtjänster som i dagsläget inte kommer till stånd på marknadsmässiga grunder. Regeringen avsätter 100 miljoner kronor 2025. För 2026 beräknas 200 miljoner kronor och 400 miljoner kronor 2027, därefter samma belopp årligen fram till 2035.

Satsning på långsiktig planeringen av elsystemet

Det är viktigt att identifiera var investeringarna i elsystemet behöver göras för att möjliggöra en robust, kostnadseffektiv och snabb elektrifiering. För att ta ett bredare grepp om samordningen av den långsiktiga planeringen av det nationella elsystemet avsätts 10 miljoner kronor årligen.

Energiforskningen stärks

Under hösten 2024 avser regeringen att lägga fram en proposition om innovation och forskning på energiområdet. I budgetpropositionen för 2025 föreslår regeringen dessutom att stödet till energiforskningen ökas. För 2025 ökas anslaget med 100 miljoner kronor. Anslaget beräknas öka med 175 miljoner kronor 2026 och 250 miljoner kronor 2027.

Förbättrade förutsättningarna för ny kärnkraft

För att tillgodose framtidens elbehov och för att öka leveranssäkerheten i elsystemet behövs ny kärnkraft. Regeringens arbete för att möjliggöra utbyggnaden av ny kärnkraft går nu in i en mer intensiv fas. Regeringen lägger bland annat fram nedanstående förslag för att förbättra förutsättningarna för ny kärnkraft.

Satsning på pilot- och demonstrationsprojekt inom kärnkraftsområdet

 Forskning och innovation på energiområdet bidrar till energisystemets omställning. De investeringar som krävs kommer till stor del att ske med befintlig teknik, men det kommer också att krävas nya innovativa lösningar såväl inom enskilda tekniker som på systemnivå. Regeringen satsar därför 100 miljoner kronor 2025 för att stödja pilot- och demonstrationsprojekt inom kärnkraftsområdet.

Utvecklad vägledning för effektiva tillståndsprocesser

Regeringen fortsätter arbetet för ny kärnkraft med en satsning på att utveckla vägledning för effektiva tillståndsprocesser. Beredskap behöver finnas för en effektiv process. För att skapa förutsättningar för god koordination mellan berörda myndigheters respektive delar av tillståndsprocessen så förstärker regeringen Naturvårdsverkets anslag med 2,5 miljoner kronor under 2025 så att myndigheten ska kunna ge vägledning enligt miljöbalken. För 2026 och 2027 beräknas anslaget öka med 2,5 respektive 1,5 miljoner kronor.

Insatser för ny kärnkraft

Det kommer att krävas ytterligare arbete för att stärka förutsättningarna för ny kärnkraft. Regeringen avsätter därför 30 miljoner kronor 2025 för detta syfte. Vidare beräknas 35 miljoner kronor avsättas 2026 och 25 miljoner kronor 2027.

Förbättrade förutsättningar för en effektiv utbyggnad av vindkraft

Sverige behöver en kraftfull utbyggnad av ny fossilfri elproduktion. Vindkraften kan på kort sikt stå för majoriteten av tillkommande elproduktion. För att förbättra förutsättningarna för en effektiv utbyggnad av vindkraft föreslår regeringen att fler åtgärder vidtas.

Incitament till kommuner för vindkraftsutbyggnad

För att öka incitamenten för kommuner att tillstyrka ny vindkraft och kompensera de kommuner som redan låtit vindkraft byggas föreslår regeringen ett stöd till kommuner som kan motsvara den fastighetsskatt som vindkraften i kommunen gett upphov till. Satsningen uppgår till 340 miljoner kronor 2025. För 2026 beräknas 370 miljoner kronor och 400 miljoner kronor 2027.

Höjd fastighetsskatt för vindkraftverk

För elproduktionsenheter som utgörs av taxeringsenhet med vindkraftverk är fastighetsskatten i dag 0,2 procent av taxeringsvärdet. För övriga elproduktionsenheter är fastighetsskatten 0,5 procent av taxeringsvärdet. Regeringen avser att föreslå att fastighetsskatt för vindkraftverk från och med 2026 ska tas ut med samma skattesats som för övriga elproduktionsenheter, det vill säga 0,5 procent av taxeringsvärdet. Det kommande förslaget bedöms öka skatteintäkterna med 170 miljoner kronor 2026. Regeringen avser att under 2025 återkomma till riksdagen med ett förslag. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2026.

Kompensation till närboende samt lokal nytta av vindkraft

De övriga förslag som lagts i betänkandet Värdet av vinden (SOU 2023:18) bereds vidare inom Regeringskansliet. Med incitament för kommuner på plats kan regeringen nu gå vidare med bland annat utredningens förslag om lagreglering av intäktsdelning till närboenderegeringen vill också säkerställa att lokalsamhället ska kunna få del av intäkterna från vindkraftsparken, och att ägare av intilliggande fastigheter få rätt till inlösen av fastigheten till ett pris som motsvarar vad fastigheten hade varit värd om parken inte hade uppförts.

Snabb och effektiv prövningsprocess för havsbaserad vindkraft

En snabb utbyggnad av vindkraft till havs är nödvändigt för att driva på klimatomställningen och för att matcha elbehovet för den gröna omställningen. För en effektiv prövningsprocess tilldelas länsstyrelserna medel för beredning av ärenden om havsbaserad vindkraft enligt lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon med 15 miljoner kronor för 2025. Motsvarande förstärkning beräknas för 2026 och 2027.

Förstärkt satsning på klimatomställning

Transportsektorn står för en stor andel av Sveriges utsläpp. Elektrifiering av transportsektorn är därför central för att nå Sveriges klimatmål och åtaganden gentemot EU. 

Förlängd och utökad satsning på laddinfrastruktur

Elektrifieringen av tunga fordon börjar ta fart men det finns behov av att fortsatt investera i infrastrukturen för att möjliggöra en snabb omställning av transportsektorn i hela landet. Regeringen föreslår en förlängd och utökad satsning på utbyggnad av ladd- och tankinfrastruktur för tunga fordon och beräknar därför avsätta 550 miljoner kronor 2027 och därefter samma belopp årligen fram till 2030.

Ökat stöd till Klimatklivet

Klimatklivet är regeringens bredaste investeringsstöd för att minska koldioxidutsläpp. Stödet bidrar därmed med uppfyllandet av både nationella och EU:s klimatmål. Det är också ett av de viktigaste stöden för att påskynda utbyggnaden av laddinfrastruktur i Sverige. Regeringens satsningar ska skapa förutsättningar för individer och företag i hela landet att göra de val som krävs för att ta klimat- och miljöarbetet framåt, mot klimatmålen.

Klimatklivet får ett tillskott på 500 miljoner kronor 2025, 500 miljoner kronor 2027, 200 miljoner 2029 och 100 miljoner 2030, jämfört med tidigare beslutade nivåer. Utöver förstärkningen så förlängs Klimatklivet till 2030. Det möjliggör satsningar på mer långsiktiga projekt och att stödet kan bidra med klimatåtgärder hela vägen fram till målåret för Sveriges åtagande inom EU:s ansvarsfördelningsförordningen (ESR-förordning). 

Elbilspremie till vissa grupper

Regeringen avsätter 10 miljoner kronor 2025 för att förbereda genomförandet av EU:s sociala klimatfond. Fonden kommer att hjälpa utsatta hushåll, mikroföretag och transportanvändare som är särskilt drabbade av höga energi- och transportkostnader.  Regeringen föreslår att en elbilspremie riktad till grupper i behov av stöd, till exempel i glesbygd införs.

Regeringen avser att överlämna dessa förslag till riksdagen i budgetpropositionen för 2025. Förslagen bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

Presskontakt

Dan Jormvik
Pressekreterare hos energi- och näringsminister Ebba Busch
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-318 65 75
e-post till Dan Jormvik

Niki Westerberg
Pressekreterare hos klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 070-250 59 40
e-post till Niki Westerberg

Victoria Ericsson
Pressekreterare hos finansmarknadsminister Niklas Wykman
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-137 89 04
e-post till Victoria Ericsson

Mikael Strömberg
Presskontakt för Sverigedemokraterna
Telefon 08-519 70 770
e-post till Mikael Strömberg

 

Punkt Markering: Finansdepartementets pressmeddelanden Tweet

 Publicerad 05 september 2024

Sverige befinner sig fortfarande i en lågkonjunktur och arbetslösheten är den högsta på tio år undantaget pandemin. I budgetpropositionen för 2025 avser regeringen att föreslå flera satsningar för att bekämpa arbetslösheten – bland annat på utbildning, bättre villkor för enskilda näringsidkare och det så kallade Jobbsprånget. Arbetsförmedlingens eget stöd till personer långt ifrån arbetsmarknaden ska också förstärkas. Förslagen bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

11 000 nya platser inom yrkesutbildning för vuxna

Regeringen föreslår att 900 miljoner kronor tillförs regional yrkesinriktad vuxenutbildning (regionalt yrkesvux) i komvux, inklusive studiestöd. För 2025 innebär förslaget motsvarande cirka 11 000 fler årsstudieplatser. Sammantaget finansierar staten ca 72 000 årsplatser inom regionalt yrkesvux under 2025 – det blir totalt 6 miljarder kronor när kostnaderna för studiemedlet för de studerande räknas med.

För att kommunerna ska få bättre planeringsförutsättningar och på så sätt också öka möjligheter till ett bättre nyttjande av utbildningsplatser inom regionalt yrkesvux, föreslår regeringen även att kommunerna ska kunna ansöka om och kunna få beslut om statsbidrag för upp till två år framåt i tiden i stället för dagens ett år.

I syfte att få fler arbetsplatser att ta emot lärlingar föreslår regeringen även att höja bidraget till handledare inom lärlingsutbildningen i komvux, lärlingsvux. Bidraget höjs från 3 500 kronor till 7 000 kronor per år. Regeringen avser även att göra justeringar så att bidraget framöver lämnas per elev och år, vilket i praktiken kommer att innebära högre ersättning för handledare.

Förstärkt stöd till personer som står långt ifrån arbetsmarknaden

Många arbetslösa står långt ifrån arbetsmarknaden och har stora behov av stöd. Regeringen avser därför att föreslå att 79 miljoner kronor tillförs Arbetsförmedlingen i budgetpositionen för 2025 i syfte att myndigheten i högre utsträckning ska tillhandahålla ett förstärkt stöd till personer långt ifrån arbetsmarknaden. Regeringen beräknar att 158 miljoner kronor tillförs verksamheten 2026 och 238 miljoner kronor fr.o.m. 2027.

Stärkt stöd för återgång i arbete samt slopad åldersgräns för byte till kortare karenstid för egenföretagare

Regeringen föreslår att drygt 100 miljoner kronor tillförs för att förbättra stödet för återgång i arbete. Det handlar om att stärka Försäkringskassans arbete med att följa upp arbetsgivares plan för återgång i arbete samt stärka samordningen av rehabiliteringsinsatser. Bland annat kommer Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket få i uppdrag att utveckla sin samverkan och tillsyn av arbetsgivares arbetsmiljö- och rehabiliteringsansvar. Regeringen kommer också att se över möjligheten till arbetsprövning en kortare period med bibehållen sjukpenning i syfte att underlätta för alla parter i sjukskrivningsprocessen. Försäkringskassan kommer att få i uppdrag att ge fler personer med aktivitetsersättning arbetsförberedande eller arbetslivsinriktade insatser och regeringen kommer se över möjligheten till partiellt vilande sjuk- och aktivitetsersättning vid studier.

Att starta och bedriva näringsverksamhet högre upp i åldrarna bör uppmuntras. Försäkrade med inkomst av annat förvärvsarbete och som betalar egenavgift (s.k. egenföretagare) kan anmäla till Försäkringskassan att de vill ha sjukpenning med en karenstid på 1 dag, eller 14, 30, 60 eller 90 dagar. Grundkarensen är sju dagar. Den som har fyllt 55 år får inte välja en kortare karenstid. Regeringen föreslår därför att åldern 55 år som övre gräns för egenföretagare att kunna välja kortare karenstid i sjukförsäkringen tas bort. Utgifterna för sjukpenning beräknas till följd av förslaget öka med cirka 9 miljoner kronor. Samtidigt förväntas intäkterna från egenavgifterna öka.

10 miljoner kronor avsätts för Jobbsprånget

Tillgången till efterfrågad arbetskraft och kompetens är ett stort tillväxthinder för företag. I budgetpropositionen för 2025 föreslår regeringen att 10 miljoner kronor avsätts för Jobbsprångets arbete för att erbjuda individuellt anpassad praktik. Av de som genomfört en praktik har 7 av 10 fått anställning, varav hälften på sin praktikplats. Närmare 8 av 10 som antogs som praktikanter var kvinnor. Motsvarande förstärkning beräknas för 2026 och 2027.

Skatteförändringar som gör det enklare att driva företag

Regeringen gör två viktiga skatteförändringar för enskilda näringsidkare. Vissa beloppsgränser höjs för enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut. Det innebär till exempel att färre behöver lägga tid på att värdera sina lager. Förslagen bedöms minska de administrativa kostnaderna för svenska företag med sammantaget 56 miljoner kronor. Pengar som istället kan användas i kärnverksamheten. Regeringen förbättrar även skattevillkoren för alla enskilda näringsidkare. De får lägre skatt genom att beloppsgränsen för när positiv räntefördelning får göras slopas och att beloppsgränsen för när man måste göra negativ räntefördelning höjs.

Regeringen genomför även regeländringar som underlättar ägarförändringar för alla företag genom att man bland annat får behålla mer av tidigare års underskott vid ägarskiften.

För att skapa fler jobb i Sverige behöver fler små företag kunna växa och anställa. Växa-stödet utvidgas så att man kan få nedsatta arbetsgivaravgifter även för sin andra anställd om man är ett enmansföretag. Dessutom kommer gränsen för hur stor ersättning som omfattas av nedsättningen öka från 25 000 kronor till 35 000 kronor per månad. Det gör det billigare att anställa.

– Vi vidtar flera åtgärder för att möta arbetslösheten – inte minst förstärkningar av yrkesutbildning för vuxna och ett särskilt stöd för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Det är viktigt att vi nu satsar för att Sverige ska komma starkare ur lågkonjunkturen, säger arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson.

– Regeringen föreslår ett helt batteri av åtgärder för att förbättra stödet för återgång i arbete. Bättre stöd och hjälp vid sjukdom kan såväl förebygga långa sjukskrivningar som påskynda viktig rehabilitering. När det gäller karensen så vet vi att många egenföretagare både kan och vill arbeta längre. Åldersgränsen på 55 år är en historisk rest från en tid då vi förväntades leva kortare än idag. Därför är det rimligt att den övre gräns för egenföretagare att välja kortare karenstid i sjukförsäkringen tas bort, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje.

– Många företag har svårt att hitta rätt kompetens. Samtidigt finns det nyanlända med relevant kompetens som står utanför arbetsmarknaden. Jobbsprånget är en viktig åtgärd för att underlätta för nyanlända med akademiska meriter att komma in på arbetsmarknaden och bidrar till integrationen, säger Magnus Jacobsson, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Kristdemokraterna.

– Företagen är välståndsmotorn i Sveriges ekonomi och bidrar till vår gemensamma välfärd. Genom att förenkla regelverken och minska deras kostnader underlättar vi för våra företagare att fortsätta växa och utvecklas, säger Oscar Sjöstedt, ekonomisk-politisk talesperson för Sverigedemokraterna.

Förslagen bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

Presskontakt

Christoffer Heimbrand
Pressekreterare hos arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-112 11 47
e-post till Christoffer Heimbrand

Sebastian Tham
Pressekreterare hos äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-134 67 22
e-post till Sebastian Tham

Arvid Janson
Pressekreterare Kristdemokraterna
Mobil 072-220 67 26

Mario Shevchenko
Pressassistent Sverigedemokraterna
Mobil 073-745 51 04

Punkt Markering: Finansdepartementets pressmeddelanden Tweet

Publicerad 05 september 2024

Regeringen presenterar idag ett paket som stärker hushållens köpkraft. Paketet omfattar en förstärkning av jobbskatteavdraget, sänkt skatt för pensionärer, en skattefri grundnivå för sparande på bland annat investeringssparkonto och ett fortsatt förstärkt bostadsbidrag. Förslagen kommer att ingå i regeringens höstbudget.

Hushållen har pressats hårt till följd av den höga inflationen de senaste åren. Löntagare har haft det extra tufft och tappat tio års reallöneökningar. Samtidigt har många bidrag räknats upp med inflationen, vilket har minskat drivkrafterna att ta ett jobb.

För att bygga Sverige rikare och tryggare genomför regeringen ett åtgärdspaket som ska ge mer pengar i plånboken till hushåll och samtidigt stärka drivkrafterna till arbete och sparande.

Paketet omfattar:

en förstärkning av jobbskatteavdraget
sänkt skatt för pensionärer som motsvarar förstärkningen av jobbskatteavdraget
en skattefri grundnivå för sparande på investeringssparkonto, i kapitalförsäkring och i så kallad PEPP-produkt som uppgår till 150 000 kronor 2025 och höjs till 300 000 kronor 2026
förlängt tillfälligt tilläggsbidrag till barnfamiljer med bostadsbidrag till och med 30 juni 2025.

Paketet innebär att hushåll längs hela inkomstskalan får mer pengar i plånboken. En familj med en heltidsarbetande polis och sjuksköterska med varsitt mediansparande på investeringssparkonto får 10 400 kronor i lägre skatt 2025 jämfört med 2024. På samma sätt får en familj med två medianpensionärer med varsitt mediansparande på investeringssparkonto 5 000 kronor i lägre skatt 2025 jämfört med 2024.

Förstärkningen av jobbskatteavdraget samt den sänkta skatten för pensionärer bedöms minska statens skatteintäkter med 13,5 miljarder kronor. Den skattefria grundnivån på investeringssparkonto bedöms minska statens skatteintäkter med 4,4 miljarder kronor 2025 och därefter 7 miljarder kronor per år. Kostnaden för förlängningen av tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag beräknas uppgå till 412 miljoner kronor 2025.

Förslagen föreslås träda i kraft 1 januari 2025 och bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

Presskontakt

Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

 

Punkt Markering: Finansdepartementets pressmeddelanden Tweet

Publicerad 03 september 2024

Regeringen presenterade i dag satsningar för att främja Sveriges tillväxt. Satsningarna omfattar historiska satsningar på infrastruktur, den största satsningen på forskning någonsin och åtgärder för att göra det enklare att driva företag i Sverige.

Tillväxt är avgörande för svenskt välstånd. Med högre tillväxt blir vi gemensamt rikare. Det leder till högre löner och ökad köpkraft, samt ökar statens möjligheter att satsa på skola, sjukvård och omsorg. För att öka Sveriges tillväxt måste produktiviteten öka och det kräver satsningar på fyra områden: investeringar i infrastruktur, investeringar i forskning, reformer som gör det lättare att driva företag och lösningar på företagens kompetensbrist.

Regeringen kommer därför lägga fram historiskt stora satsningar på infrastruktur i den kommande nationella planen för transportinfrastruktur. Infrastrukturpropositionen kommer innebära att satsningarna på infrastrukturramen ökar med 200 miljarder kronor jämfört med den tidigare planperioden – totalt 1 171 miljarder kronor.

Vidare kommer regeringen i den kommande forsknings- och innovationspropositionen öka anslagen till forskning och innovation kraftfullt. Regeringen och Sverigedemokraterna beräknar att nivåhöjningen av anslagen blir 6,5 miljarder 2028, den största satsningen på forskning någonsin.

– Vi går in i en fas av stora framtidsinvesteringar. Stora framtidsinvesteringar som varit eftersatt under en lång tid. Framtidsinvesteringar som är helt nödvändiga för att svensk ekonomi ska växa kunna framåt och fungera bättre. Det är grundläggande skäl till god svensk konkurrenskraft, säger statsminister Ulf Kristersson.

– Vi gör nu en den största satsningen på infrastruktur i modern tid på drygt 200 miljarder till och med 2037. Sverige är vårt hem och det är hög tid att vi rustar Sverige starkt som både ger tillväxt och tryggar vår välfärd. En god infrastruktur är avgörande för att livet ska gå ihop. Det gynnar familjer, företag och tillväxt, stärker Sveriges konkurrenskraft och robusthet, och bidrar till att lyckas med den gröna omställningen, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.

– Med den största forskningssatsningen någonsin bygger vi ingenjörslandet Sverige starkare. Ett Sverige som inte bara följer, utan leder den globala teknikutvecklingen. Det kommer våra barn och framtida generationer tacka oss för, säger arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson.

– Vi presenterar idag historiskt omfattande satsningar med syfte att bygga Sverige starkare och förbättra förutsättningarna för såväl företagare som privatpersoner. En del i detta är borttagandet av den orättvisa och skadliga flygskatten, vilket är ett stort steg på vägen för att främja flygtrafiken i Sverige och därmed förbättra tillgängligheten i hela landet, säger Sverigedemokraternas gruppledare Linda Lindberg. 

Regeringen kommer också gå fram med flera åtgärder för att göra det lättare att driva företag i Sverige. I budgeten kommer det föreslås att ersättningsnivån för expertskatt i den s.k. beloppsregeln sänks från två prisbasbelopp till ett och ett halvt prisbasbelopp per månad, med målet att skapa bättre förutsättningar för företag att attrahera och behålla internationell nyckelkompetens och gynna svensk konkurrenskraft.

Regeringen vill även utvidga det s.k. växa-stödet, dels genom att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna omfattar upp till två anställda, dels genom att höja beloppsgränsen för hur stor ersättning som omfattas av nedsättningen från 25 000 till 35 000 kronor. Slutligen kommer regeringen även föreslå att flygskatten avskaffas för att förbättra tillgängligheten i hela landet och för att vi går från nationella till europeiska styrmedel för flyget.

Skatteförändringarna och satsningarna på forskning föreslås träda i kraft från och med 1 januari. Den avskaffade flygskatten föreslås träda i kraft från och med 1 juli. Infrastrukturpropositionen kommer att lämnas till riksdagen i början av oktober 2024. Den nationella planen för transportinfrastruktur kommer att träda i kraft våren 2026.  

Förslagen bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna 

Presskontakt

Susan Vo Bergqvist
Biträdande presschef hos statsminister Ulf Kristersson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-130 95 62
e-post till Susan Vo Bergqvist

Andia Gemsjö
Pressekreterare hos energi- och näringsminister Ebba Busch
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-126 18 28
e-post till Andia Gemsjö

Alexandra Örenmark
Pressekreterare hos arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-117 29 48
e-post till Alexandra Örenmark

Ludvig Grufman
Presskontakt för Sverigedemokraterna
Mobil 073-125 60 34
e-post till Ludvig Grufman

 

Punkt Markering: Finansdepartementets pressmeddelanden Tweet

Publicerad 30 augusti 2024

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss som innebär att ränteavdrag på lån utan säkerheter i form av bland annat bostad, fordon eller värdepapper fasas ut under två år. Förslaget kommer ingå i budgetpropositionen för 2025.

Hushållens skuldsättning har ökat de senaste åren. All skuldsättning är inte dålig, men det är problematiskt när människor hamnar i överskuldsättning. En förklaring till överskuldsättningen är att lån utan säkerhet har ökat. Exempelvis har blancolånen nästan fördubblats i storlek de senaste tio åren. Lån utan säkerhet är problematiska då de ofta innebär högre räntor för hushåll och medför ökade risker för betalningsproblem.

– Det har blivit allt vanligare med lån utan säkerheter. De är särskilt riskfyllda och utvecklingen behöver brytas. Därför fasar vi ut ränteavdragen för dessa lån. Det är inte rimligt att skattebetalarna ska subventionera alltför riskfyllda krediter, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman.

– Sverigedemokraterna och regeringen tar ansvar för ekonomin genom detta förslag. Det här kommer att främja en mer stabil och hållbar skuldsättning, vilket skyddar hushållen och bidrar till en tryggare framtid, säger Jessica Stegrud, talesperson för Sverigedemokraterna.

– Det är ett välkommet förslag att ränteavdraget för dessa lån fasas ut. Det är viktigt i kombination med flera åtgärder regeringen vidtar för att skydda konsumenter från att hamna i en mångårig skuldfälla och för att minska det lidande som överskuldsättning innebär, säger civilminister Erik Slottner.  

– Med den här budgeten vidtar vi viktiga åtgärder för att människor inte ska hamna i livslång skuldsättning. Att fasa ut ränteavdraget för blancolån tillsammans med åtgärder för överskuldsättning är viktiga verktyg för att hjälpa människor att inte hamna i klorna på oseriösa långivare. Istället vill vi göra det förmånligare att spara och öka människors frihet och egenmakt, säger Cecilia Rönn ekonomisk-politisk talesperson för liberalerna.

Förslaget föreslås träda i kraft 1 januari 2025 och öka skatteintäkterna med ca 4,3 miljarder kronor 2025 och lika mycket 2026, dvs. sammanlagt ca 8,7 miljarder kronor under två år.

Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna. 

Presskontakt

Victoria Ericsson
Pressekreterare hos finansmarknadsminister Niklas Wykman
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-137 89 04
e-post till Victoria Ericsson

Erika Svanström
Pressekreterare hos civilminister Erik Slottner
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-648 65 48
e-post till Erika Svanström

Mario Shevchenko
Presskontakt hos Sverigedemokraterna
Mobil 073-745 51 04
e-post till Mario Shevchenko

Sofia Nilsson
Presskontakt hos Liberalerna
Mobil 072-212 60 39
e-post till Sofia Nilsson

Punkt Markering: Finansdepartementets pressmeddelanden Tweet

Publicerad 30 augusti 2024

I dag överlämnade 2022 års skatteförfarandeutredning sitt slutbetänkande till regeringen. Slutbetänkandet innehåller förslag på åtgärder som innebär effektivare kontrollmöjligheter i systemen för rot, rut, grön teknik och personalliggare, i syfte att motverka fusk och arbetslivskriminalitet.

Regeringen arbetar på flera fronter för att strypa den kriminella ekonomin. Att motverka att företag används som brottsverktyg är en viktig del i detta.

Frågor om fusk och arbetslivskriminalitet kopplat till skattereduktion för rot- och rutarbete och installation av grön teknik har uppmärksammats i olika sammanhang under senare år. Personalliggare infördes för att motverka svartarbete, och reglerna har nu varit i kraft under lång tid.

Det finns behov av ytterligare åtgärder för att minska skattefusk och arbetslivskriminalitet samt motverka osund konkurrens. Därför har utredningen haft i uppdrag att göra en översyn av systemen för rot, rut, grön teknik och personalliggare.

Utredningen lämnar nu flera förslag. Förslagen avser bland annat vilka uppgifter som ska lämnas av en utförare av rut- eller rotarbete i en begäran om utbetalning, krav på elektroniska personalliggare i samtliga berörda branscher, förbättrade kontrollverktyg för Skatteverket och justerade kontrollavgifter.

Enligt utredningens förslag ska de nya reglerna träda i kraft den 1 juli 2025 respektive den 1 januari 2026. Utredningens förslag kommer nu beredas i Regeringskansliet.

Presskontakt

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Punkt Markering: Finansdepartementets pressmeddelanden Tweet

Publicerad 27 augusti 2024

Regeringen kommer att gå fram med en ny reduktionsplikt som innebär att Sverige väntas kunna nå ESR-åtagandet, den del av EU:s klimatmål som bland annat reglerar utsläppen från vägtransporter, arbetsmaskiner och jordbruk. Samtidigt kommer regeringen i budgetpropositionen för år 2025 att avisera ett förslag om sänkt skatt på drivmedel som mer än kompenserar för prispåslaget av den justerade reduktionsplikten. Det innebär att drivmedelspriserna vid pump allt annat lika väntas minska till följd av förslaget.

Det är viktigt att klimatpolitiken har legitimitet hos svenska folket. Regeringen har därför sänkt skatten på drivmedel och reduktionsplikten, vilket har lett till lägre drivmedelspriser.

Samtidig behöver Sverige nå sina klimatåtaganden gentemot EU. Regeringen kommer därför gå fram med en ny reduktionsplikt som innebär att reduktionsplikten höjs från sex till tio procent, samtidigt som utformningen justeras. Den justerade utformningen innebär att det kommer vara tillåtet för drivmedelsleverantörerna att tillgodoräkna sig el som från publika laddstationer för att uppfylla reduktionsplikten.

För att motverka höjda drivmedelspriser kommer regeringen i budgetpropositionen för 2025 att avisera ett förslag om sänkt skatt på drivmedel. Den sänkta skatten beräknas totalt mer än kompensera för det prispåslag som reduktionsplikten kan leda till. Under 2026 bibehålls skattenivåerna för både bensin och diesel (och räknas alltså inte upp med KPI- eller BNP).

Sänkningen av drivmedelsskatten görs i tre steg. Ett förslag om sänkt skatt på drivmedel föreslås träda i kraft den 1 januari 2025. Ett förslag om sänkt skatt på drivmedel för att kompensera för prispåslaget från reduktionsplikten föreslås träda i kraft den 1 juli 2025. Ett förslag om att stoppa indexeringen av drivmedelsskatterna aktualiseras inför 2026.

Den nya reduktionsplikten på tio procent beräknas minska utsläppen med totalt 3,1 miljoner ton fram till år 2030. Bränsleskattesänkningen innebär att utsläppen beräknas öka med knappt en miljon ton fram till år 2030. Nettoeffekten för utsläppen sammantaget beräknas därmed innebära en utsläppsminskning på totalt drygt 2 miljoner ton fram till år 2030.

Med den nya reduktionsplikten beräknar Regeringskansliet i nuläget att Sverige klarar ESR-åtagandet till år 2030, utifrån de faktorer som är kända idag. Utöver den nya reduktionsplikten kommer regeringen också tillsätta den styrmedelsutredning som aviserades i Klimathandlingsplanen.

Presskontakt

Mia Widell
Presschef hos energi- och näringsminister Ebba Busch
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-125 17 09
e-post till Mia Widell

Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström

Niki Westerberg
Pressekreterare hos klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 070-250 59 40
e-post till Niki Westerberg

Oskar Cavalli-Björkman
Presskontakt för Sverigedemokraterna
Telefon 072-208 43 33
e-post till Oskar Cavalli-Björkman

Punkt Markering: Finansdepartementets pressmeddelanden Tweet