Skattenyheter

Pressmeddelande från Finansdepartementet

Förslag om utvidgat växa-stöd

Publicerad 03 oktober 2024

Regeringen har i dag beslutat om en proposition med förslag om utvidgat växa-stöd. Förslaget förväntas leda till ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet.

I dag kan enmansföretag, till exempel aktiebolag utan anställda eller en enskild näringsidkare, få sänkta arbetsgivaravgifter (växa-stöd) i upp till 24 månader för sin först anställda. Med växa-stödet behöver endast ålderspensions­avgiften på 10,21 procent betalas på den del av ersättningen som inte överstiger 25 000 kronor per månad.

I propositionen föreslås att växa-stödet utvidgas så att det omfattar upp till två anställda och att beloppsgränsen höjs från 25 000 till 35 000 kronor.

– Det är avgörande för svenskt välstånd att sysselsättningen ökar. Även drivkraften till arbete behöver öka och det är viktigt att de som kan arbeta också gör det. Samtidigt behöver det också bli mer lönsamt att anställa medarbetare. Att utvidga växa-stödet är en viktig del i det arbetet, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

Förslaget bedöms minska skatteintäkterna med 80 miljoner kronor 2025 och med 190 respektive 250 miljoner kronor 2026 och 2027.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025. De nya reglerna gäller för anställningar som påbörjas efter den 30 april 2024 och tillämpas på ersättning som ges efter den 31 december 2024.

Presskontakt

Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström

Publicerad 03 oktober 2024

Regeringen har i dag beslutat om en proposition som föreslår att det nya Öresundsavtalet som undertecknades i juni i år godkänns av riksdagen. Syftet med avtalet är att skapa en bättre arbetsmarknad i Öresund genom att förenkla för både gränspendlare och arbetsgivare.

–Varje dag tar tiotusentals pendlare tåget från Sverige till Danmark. Genom det nya Öresundsavtalet skapar vi en bättre och attraktivare arbetsmarknad i regionen genom att förenkla för såväl pendlarna som arbetsgivarna, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

Det nya Öresundsavtalet innebär en anpassning till dagens arbetsmarknad. Personer som pendlar över Öresund kommer lättare kunna arbeta en del av arbetstiden i sitt bosättningsland utan förändrad beskattningssituation. Det kommer exempelvis inte i fortsättningen vara ett krav på att arbetet i bosättningslandet utförs i hemmet, utan det kommer vara möjligt att arbeta från andra ställen som exempelvis caféer eller sommarstugor. Den utökade flexibiliteten blir också tillgänglig för offentligt anställda, vilket inte är fallet enligt det nuvarande avtalet.

Genom det nya avtalet byggs kompensationsordningen ut så att kompensation även ges för offentligt anställda gränspendlare som inte betalar inkomstskatt i sin hemkommun. Det kommer att ge en ökad nettokompensation till Sverige från Danmark.

Lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta ändras. Detta innebär att löneinkomster kan beskattas i Sverige vid de fall arbete har utförts i Danmark i enlighet med det nya avtalet.  

Det nya avtalet kan träda i kraft när det har godkänts av parlamenten i båda länderna. De nya eller ändrade reglerna kan därför bli tillämpliga tidigast den 1 januari 2025.

Presskontakt

Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström

Publicerad 19 september 2024

I dag överlämnas budgetpropositionen för 2025 till riksdagen. Kampen mot inflationen är vunnen och regeringen skiftar därför fokus i den ekonomiska politiken: från att bekämpa inflationen till att investera för att bygga Sverige rikare och tryggare igen. Budgetpropositionen innehåller reformer för sammanlagt 60 miljarder kronor, exklusive det militära stödet till Ukraina, och bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

– Den överordnade uppgiften för den ekonomiska politiken har sedan regeringen tillträdde varit att bekämpa inflationen. Den kampen är nu vunnen. Uppgiften framöver är att se till att den höga inflationen inte kommer tillbaka och samtidigt genomföra reformer och investeringar som bygger Sverige rikare och tryggare för kommande generationer. Denna budget är ett viktigt steg på vägen dit, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

Även om kampen mot inflationen har varit framgångsrik återstår utmaningar för svensk ekonomi. De ökande kostnaderna har slagit hårt mot hushåll, företag och välfärd. Samtidigt har tillväxten stagnerat och arbetslösheten stigit. Svensk ekonomi behöver också bättre förutsättningar för att kunna växa på sikt. 

För att bygga Sverige rikare prioriterar regeringen reformer inom framför allt tre områden: stärka hushållens köpkraft, återupprätta arbetslinjen och öka tillväxten. Att ekonomin växer är en viktig förutsättning för att Sverige ska ha råd att även bli ett säkrare och tryggare land att bo och leva i.

Stärka hushållens köpkraft

Även om inflationen har minskat kommer det att ta flera år innan hushållens köpkraft har återställts. Här behöver politiken hjälpa till. I budgeten fortsätter regeringen att lätta på skattebördan för svenska folket genom bland annat sänkt skatt på arbete, pension, sparande, företagande och transporter. Skattetrycket i Sverige beräknas vara det lägsta sedan år 1980.

Återupprätta arbetslinjen

Arbetslinjen handlar om att öppna dörrar i stället för att låsa in personer i utanförskap. Förstärkningen av jobbskatteavdraget är en central del i att göra det lönsamt att gå från bidrag till arbete. I budgeten satsar regeringen även på utbildning, bland annat genom ett förstärkt stöd till personer som står långt ifrån arbetsmarknaden, öka antalet platser på den yrkesinriktade vuxenutbildningen och göra det lättare för personer med funktionsnedsättning att studera. Regeringen satsar också på språkträning för utrikes födda föräldrar som är hemma med små barn.

Öka tillväxten

Regeringens tillväxtagenda framåt fokuserar på investeringar i forskning, infrastruktur och elförsörjning. Det kommer bygga Sverige rikare och samtidigt bidra till att vi klarar av klimatomställningen. I budgeten avsätts pengar för historiskt stora investeringar inom ramen för de kommande infrastruktur- och forskningspropositionerna. Regeringen fortsätter också att göra det lättare att driva företag i Sverige och genomför riktade satsningar för att komma till rätta med företagens kompetensbrist. Regeringen bedömer att den samlade politiken i budgeten leder till minskade utsläpp samt att det s.k. ESR-åtagandet nås 2030.

Sverige ska byggas säkrare och tryggare

Omvärldsläget med krig i vårt närområde och allvarliga samhällsproblem, inte minst den grova organiserade brottsligheten, medför att vi fortsatt står inför stora investeringsbehov i försvar och rättsväsende. I budgeten fortsätter regeringen omläggningen av kriminalpolitiken och satsar särskilt på det brottsförebyggande arbetet och fortsätter förstärkningen av bland annat Polismyndigheten och Kriminalvården. Medel avsätts även till att förstärka försvaret i enlighet med Försvarsberedningens beslut.

För ett tryggare Sverige behövs också en välfärd som går att lita på. Regeringen prioriterar därför strukturella reformer för en god och tillgänglig vård samt en stark kunskapsskola. 

Presskontakt

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström

Publicerad 17 september 2024

Beloppsgränsen som gäller för avdrag för bland annat arbetsresor har inte justerats sedan den 1 januari 2017. För att beloppsgränsen inte ska urholkas avser regeringen att föreslå att beloppsgränsen höjs från 11 000 kronor till 13 000 kronor. Förslaget aviseras i regeringens höstbudget och bedöms öka skatteintäkterna med 570 miljoner kronor per år från och med 2026.

Rätten till avdrag för utgifter för arbets- och inställelseresor är i dag begränsad på så sätt att avdrag endast får göras till den del utgifterna sammanlagt överstiger 11 000 kronor. Motivet för beloppsgränsen är att utgifter för arbets- och inställelseresor i inte obetydlig grad kan hänföras till privata levnadskostnader, vilka inte bör få dras av vid beskattningen. Beloppsgränsen innebär också stora förenklings- och administrativa vinster.

Beloppsgränsen är inte indexerad och behöver justeras med jämna mellanrum för att inte urholkas. Någon justering av beloppsgränsen har inte skett sedan den 1 januari 2017. Regeringen anser därför att gränsen bör höjas till 13 000 kronor.

Förslaget bedöms öka skatteintäkterna med 570 miljoner kronor per år från och med 2026. 

Finansdepartementet kommer att remittera ett förslag med utgångspunkt i ovanstående. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2026.

Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

Presskontakt

Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Publicerad 17 september 2024

Installationer av solceller har ökat kraftigt de senaste åren och regeringen bedömer att det inte längre finns samma behov av att subventionera solceller. Regeringen avser därför att föreslå att subventionsgraden för skattereduktion för installation av solceller åter sänks till 15 procent och att skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el slopas. Förslagen aviseras i regeringens höstbudget.

Att verka för klimatomställningen är en central fråga för regeringen. Samtidigt är det viktigt att verktygen för omställningen är träffsäkra. Installationer av solceller har ökat kraftigt sedan höjningen av subventions­graden från 15 till 20 procent den 1 januari 2023. Vid utgången av 2023 fanns det mer än 250 000 installerade solcellsanläggningar i landet. Enligt regeringen finns inte längre samma behov av att, i samma om­fattning som de senaste åren, stimulera efterfrågan på solceller. Solkraft bör i större utsträckning byggas på marknadsmässiga grunder och prissignaler från elmarknaden bör få ett större genomslag så att kraftslaget på sikt kan bidra mer till Sveriges leverans­säkerhet och försörjningstrygghet, i enlighet med energipolitikens långsiktiga inriktning. Därför avser regeringen att föreslå att subventionsgraden för installation av solceller åter sänks till 15 procent.

Av samma skäl anser regeringen att det inte längre finns behov av att fortsätta subventionera mikroproduktion av förnybar el genom en skattereduktion. Regeringen avser därför att föreslå att skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el slopas.

Förslaget om sänkt subventionsgrad för installation av solceller bedöms öka skatteintäkterna med 100 miljoner kronor under 2025 och med 200 miljoner kronor per år från och med 2026. Förslaget om slopad skattereduktion för mikroproduktion bedöms öka skatteintäkterna med 680 miljoner kronor från och med 2026.

Finansdepartementet kommer att remittera förslag med utgångspunkt i ovanstående. Förslaget om sänkt subventionsgrad för installation av solceller bör träda i kraft den 1 juli 2025 och förslaget om slopad skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el den 1 januari 2026.

Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

Presskontakt

Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg