Skattenyheter

Publicerad 21 mars 2024

Regeringen tar nu ytterligare ett steg för att förbättra företagsklimatet i Sverige. I budgetpropositionen för 2024 aviserades att omsättningsgränsen för moms ska höjas så att färre företag behöver redovisa moms. Regeringen har idag tagit nästa steg och beslutat om en lagrådsremiss med förslag om att bl.a. höja omsättningsgränsen för moms från 80 000 kronor till 120 000 kronor. Det innebär att färre företag kommer behöva redovisa moms.

En av regeringens viktigaste prioriteringar är att genomföra strukturförändringar för att få upp Sveriges låga tillväxt. Att underlätta för företagande är en nyckel i det arbetet. Ett sätt att göra det är att höja omsättningsgränsen för undantag från moms. 

– Sverige är ett stolt företagarland - företagande, små och stora företag och tillväxt är vad som en gång gjort Sverige rikt. Att underlätta för företag att växa är därför helt avgörande för att få upp den låga tillväxten. En åtgärd är att färre företag ska behöva redovisa moms, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

Höjningen av omsättningsgränsen innebär att de företag som väljer att tillämpa undantaget inte längre behöver ta ut och redovisa moms på sin försäljning. Höjningen kan också främja de minsta företagens konkurrenskraft i förhållande till större företag, samt sänka trösklarna för personer som vill starta företag. Det innebär även en lägre administrativ börda för Skatteverket som inte behöver hantera deklarationer och betalningar från de minsta företagen.

I lagrådsremissen finns även förslag om att svenska företag får möjlighet att tillämpa omsättningsgränsen i andra EU-länder. Företag som är etablerade i andra EU-länder får möjlighet att tillämpa omsättningsgränsen i Sverige. Fler företag får också tillämpa reglerna om förenklad faktura.  

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2025. 

Presskontakt

Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Punkt Markering: Finansdepartementets pressmeddelanden Tweet

Publicerad 19 mars 2024

Regeringen överlämnar i dag en proposition till riksdagen med förslag om att taket för rotavdraget tillfälligt ska höjas och att det tillfälligt ska införas separata tak för rot- respektive rutavdraget. Förslaget aviserades i budgetpropositionen för 2024 för att stötta byggsektorn under den pågående lågkonjunkturen.

Förslaget innebär att taket för rotavdraget ska vara 75 000 kronor per person och taket för rutavdraget 75 000 kronor per person under 2024. Det ska jämföras med dagens reglering där taket för rotavdraget är 50 000 kronor och det gemensamma taket uppgår till 75 000 kronor. Fram till den 30 juni 2024 får dock högst 50 000 kronor användas för rotavdrag och högst 75 000 kronor sammanlagt för rot- och rutavdrag.

Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2024 och upphöra att gälla vid utgången av december 2024. Bestämmelserna får tillämpas på hushållsarbete som har betalats, förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits och hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration under 2024. Förslaget innebär att skatteintäkterna minskar med 960 miljoner kronor 2024.

Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

Presskontakt

Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Punkt Markering: Finansdepartementets pressmeddelanden Tweet

Publicerad 19 mars 2024

Regeringen överlämnar i dag en proposition till riksdagen med förslag om att 57:orna kompenseras för sin uteblivna skattesänkning. I propositionen föreslås också en höjning av åldersgränsen för det förhöjda grundavdraget för att personer födda 1959 inte ska drabbas på samma sätt. Förslagen aviserades i budgetpropositionen för 2024.

Personer födda 1957 har fått vänta ett år extra på det förhöjda grundavdraget efter höjningen av åldersgränserna i pensionssystemet och i vissa kringliggande regelverk, såsom inkomstskattelagen. Höjningen av pensionsåldern borde ha hanterats på ett bättre sätt. Regeringen har därför beslutat om en proposition för att dels föreslå en kompensation på över 3 miljarder kronor till 57:orna, dels genomföra ändringar i skattelagstiftningen så att personer födda 1959 inte drabbas av samma problem.

Kompensationen ska vara skattefri och Skatteverket ska vara handläggande myndighet. Det kommer inte att krävas någon ansökan för att ta del av kompensationen. Utbetalning ska göras via skattekontot från 1 juli 2024. Förslaget beräknas kosta 3,2 miljarder kronor 2024.

För att samma situation inte ska inträffa för personer födda 1959 föreslås även att höjningen av åldersgränsen för rätt till det förhöjda grundavdraget till 67 år skjuts upp från den 1 januari 2026 till den 1 januari 2027. Förslaget bedöms minska skatteintäkterna med 3,7 miljarder kronor 2026.

Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

Presskontakt

Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Punkt Markering: Finansdepartementets pressmeddelanden Tweet

Publicerad 15 mars 2024

Finansdepartementet har i dag remitterat en promemoria med förslag om att husbilar inte längre ska omfattas av malus, det vill säga den förhöjda fordonsskatt som gäller för vissa nya bilar under de tre första åren.

De senaste åren har förändringar i hur fordons koldioxidutsläpp mäts lett till högre fordonsskatt för husbilar. Samtidigt är utbudet av husbilar med låg- och nollutsläppsalternativ ännu inte lika stort som för andra personbilar och lätta lastbilar, vilket gör att malus för husbilar inte har samma miljöstyrande effekt som för andra typer av lätta fordon. Finansdepartementet remitterar därför ett förslag om att husbilar inte längre ska omfattas av den förhöjda fordonsskatten.

– Husbilsbranschen är viktig för Sverige och husbilar innebär glädje och frihet för många människor. Samtidigt har skatten för husbilsägare ökat som en konsekvens av förändringar i hur man mäter fordons koldioxidutsläpp. Därför remitterar vi nu ett förslag som sänker skatten på husbilar, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

Promemorian remitteras för att det ska vara möjligt att behandla förslagen i budgetpropositionen för 2025. Om förslagen kommer att presenteras i budgetpropositionen för 2025, och i vilken omfattning och med vilken dimensionering, blir beroende av det ekonomiska läget, reformutrymmet och finansieringsbehovet samt de överläggningar som förs i det slutliga arbetet med budgetpropositionen. Ändringarna föreslås i så fall träda i kraft den 1 februari 2025.

Presskontakt

Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Punkt Markering: Finansdepartementets pressmeddelanden Tweet

Publicerad 13 mars 2024

Regeringen överlämnar en proposition till riksdagen med förslag på nödvändiga lagändringar för att Sverige ska kunna delta i den Europeiska åklagarmyndigheten, (Eppo).

– För att trycka tillbaka den organiserade brottsligheten måste vi strypa den kriminella ekonomin. Genom att Sverige ansluter sig till Eppo stärks möjligheterna till en mer effektiv gränsöverskridande brottsbekämpning, samtidigt som vi ökar möjligheten att återta brottsvinster och värna svenska skattebetalares pengar. Regeringen arbetar nu för att bli medlem så snart som möjligt, säger justitieminister Gunnar Strömmer.

Eppo är en EU-myndighet med uppgift att utreda, lagföra och väcka talan för brott som skadar EU:s ekonomiska intressen. Det kan exempelvis handla om bedrägeri, penningtvätt, korruption och mutbrott. Även vissa gränsöverskridande skattebrott avseende mervärdesskatt som innebär en total skada på minst 10 miljoner euro omfattas av Eppos behörighet.

För att Sverige ska kunna delta i Eppo behöver svensk lagstiftning som kompletterar Eppo-förordningen införas. Regeringen föreslår därför en ny lag där åklagarnas ställning och befogenheter regleras för att Eppos åklagare ska passa in i det svenska systemet. Regeringen föreslår även att ändringar görs i befintliga lagar bland annat för att säkerställa att de europeiska åklagarna får tillgång till all relevant information i nationella databaser för brottsutredning och brottsbekämpning på samma villkor som nationella åklagare.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den dag som regeringen bestämmer, med målsättningen att det ska ske så snart som möjligt under 2024.

Regeringsuppdrag till Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten

För att Sverige så snart som möjligt ska kunna ansluta sig och bli fullt ut operativa i Eppo krävs därutöver vissa praktiska förberedelser, så som nomineringar till de svenska åklagartjänsterna inom Eppo. Regeringen avser därför att inom kort ge ett uppdrag till Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten att vidta de förberedande åtgärder som krävs för att underlätta den svenska anslutningen till Eppo. 

Presskontakt

Erica Wide
Pressekreterare hos justitieminister Gunnar Strömmer
Mobil 076-149 67 87
e-post till Erica Wide

Punkt Markering: Finansdepartementets pressmeddelanden Tweet

Fråga om stiftelses bidrag till ett aktiebolag främjar ett allmännyttigt ändamål

Publicerad 05 mars 2024

Regeringen har beslutat en proposition med förslag om att avskaffa kravet på att räkenskapsinformation ska bevaras i original. Förslaget innebär stora kostnadsbesparingar för företagen som inte behöver spara sin räkenskapsinformation på papper.

– Många företagare vittnar om en vardag med massa regelkrångel som står i vägen för dem att ägna sig åt sin kärnverksamhet. Regeringen fortsätter att arbeta för att regelbördan för svenska företag minskas. Det här förslaget är ett välkommet steg som många har väntat på, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.

– Det här innebär en avsevärd förenkling för många företag, som kommer att slippa onödig administration och obefogade kostnader. Det är hög tid för att anpassa dessa regler efter den digitala utvecklingen, säger justitieminister Gunnar Strömmer.

Enligt nuvarande regler måste företag bevara räkenskapsinformation i sin originalform under drygt tre år, även om informationen sparas digitalt. Det innebär att kvitton, fakturor och andra pappershandlingar med räkenskaps­information måste hanteras av företagen under denna tid.

Bevarandekravet innebär omfattande administration och kostnader för många företag. Det är inte ovanligt att pappersmaterial skickas för in­skanning utomlands för att sedan återföras till Sverige för förvaring. Före­tagen måste också i många fall ha särskilda lösningar för bevarandet.

Regeringen föreslår att pappersmaterial ska kunna kastas efter att räken­skaps­informationen har överförts i digital form. Förslaget innebär en avsevärd förenkling för många företag. Enligt en beräkning som ligger till grund för förslaget innebär det en besparing för företagen på 3,9 miljarder kronor per år.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2024.

Presskontakt

Erica Wide
Pressekreterare hos justitieminister Gunnar Strömmer
Mobil 076-149 67 87
e-post till Erica Wide

Punkt Markering: Finansdepartementets pressmeddelanden Tweet

Publicerad 05 mars 2024

Regeringen har beslutat en proposition med förslag om att avskaffa kravet på att räkenskapsinformation ska bevaras i original. Förslaget innebär stora kostnadsbesparingar för företagen som inte behöver spara sin räkenskapsinformation på papper.

– Många företagare vittnar om en vardag med massa regelkrångel som står i vägen för dem att ägna sig åt sin kärnverksamhet. Regeringen fortsätter att arbeta för att regelbördan för svenska företag minskas. Det här förslaget är ett välkommet steg som många har väntat på, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.

– Det här innebär en avsevärd förenkling för många företag, som kommer att slippa onödig administration och obefogade kostnader. Det är hög tid för att anpassa dessa regler efter den digitala utvecklingen, säger justitieminister Gunnar Strömmer.

Enligt nuvarande regler måste företag bevara räkenskapsinformation i sin originalform under drygt tre år, även om informationen sparas digitalt. Det innebär att kvitton, fakturor och andra pappershandlingar med räkenskaps­information måste hanteras av företagen under denna tid.

Bevarandekravet innebär omfattande administration och kostnader för många företag. Det är inte ovanligt att pappersmaterial skickas för in­skanning utomlands för att sedan återföras till Sverige för förvaring. Före­tagen måste också i många fall ha särskilda lösningar för bevarandet.

Regeringen föreslår att pappersmaterial ska kunna kastas efter att räken­skaps­informationen har överförts i digital form. Förslaget innebär en avsevärd förenkling för många företag. Enligt en beräkning som ligger till grund för förslaget innebär det en besparing för företagen på 3,9 miljarder kronor per år.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2024.

Presskontakt

Erica Wide
Pressekreterare hos justitieminister Gunnar Strömmer
Mobil 076-149 67 87
e-post till Erica Wide

Punkt Markering: Finansdepartementets pressmeddelanden Tweet

Fråga om utomståenderegeln och samma eller likartad verksamhet.

En person som flyttat från Sverige 2015 får inte väsentlig anknytning hit på grund av att han efter omstrukturering i en koncern kommer att indirekt äga omkring 20 procent av andelarna i ett svenskt holdingbolag som indirekt äger andelar i ett svenskt verksamhetsbolag i likvidation.